1 April 2019 |

Utredning klar om helt ny kärntekniklag – Tydligare ansvar och högre säkerhet

Den utredning som regeringen startade sommaren 2017 med uppdrag att föreslå ändringar i kärntekniklagen (lagen om kärnteknisk verksamhet, SFS 1984:3) har avslutats med presentationen av sitt betänkande den 1 april. Utredningen föreslår att den nuvarande lagen upphävs och sätts av en kärntekniklag med ny struktur. Utredningen vill bl.a. förtydliga ansvarsfördelningen mellan tillståndshavaren och verksamhetsutövaren. Förslag ges på en process för stegvis prövning enligt kärntekniklagen efter regeringstillstånd för t.ex. slutförvar. Likaså att staten ska ha sistahansavsvaret efter förslutning av ett slutförvar. Förslag finns även rörande Fud-processen, när en reaktor ska anses stängd och definitionen av kärnavfall. Generellts sätt har den nya lagen i högre grad anpassats till den nya strålskyddslagen och till miljöbalkens krav.

Den 29 juni 2017 gav regeringen en särskild utredning i uppdrag att undersöka behovet av ändringar i kärntekniklagen (lagen om kärnteknisk verksamhet, SFS 1984:3) och kärnteknikförordningen (förordningen om kärnteknisk verksamhet, SFS 1984:14) och vid behov även föreslå ändringar i strålskyddslagen samt nödvändiga följdändringar i miljöbalken och finansieringslagstiftningen. Gabor Szendrö på energi- och miljödepartementet fick uppdraget att leda utredningen med slutdatum 1 oktober 2018, men som sedan blev förlängt till 1 april 2019. Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings, MKG:s, kanslichef har deltagit i den grupp av experter som bistått utredningen. 

Nu är utredningens resultat och förslag till en ny kärntekniks lagstiftning redovisade i rapporten ”Ny kärntekniklag – med förtydligat ansvar”, SOU 2019:16. Den 4 april kommer utredaren och utredningssekreterarna presentera betänkandet, se separat kalendernyhet på MKG:s hemsida länkad nedan.

Nästa steg för regeringen efter att ha mottagit utredningens resultat är att skicka den på remiss.

Några av de saker utredningen kom fram till är:

Tillståndshavarens respektive verksamhetsutövarens ansvar
Utredningen föreslår att en ändring görs i lagen om ansvaret för säkerheten i kärntekniska verksamheter respektive ansvaret för omhändertagandet av använt kärnbränsle och kärnavfall. Utredningens förslag innebär att ansvaret för säkerheten för att kärnteknisk verksamhet bedrivs på ett säkert sätt även fortsättningsvis ska ligga på tillståndshavaren. Ansvaret för att omhänderta använt kärnbränsle och kärnavfall samt att avveckla anläggningar som inte längre ska användas, inklusive finansieringen, knyts till den bedriver eller tidigare har bedrivit kärnteknisk verksamhet (den s.k. verksamhetsutövaren). Utredningen skriver:

”Omhändertagandet av det använda kärnbränslet och kärnavfallet har i praktiken ofta delegerats av en tillståndshavare/verksamhetsutövare till en uppdragstagare som i sin tur är tillståndshavare för sin egen kärntekniska verksamhet/anläggning och är därmed ansvarig för säkerheten i sin egen anläggning. En sådan delegering bedöms inte vara i linje med den europeiska lagstiftningen.

Förändringen som föreslås innebär därmed dels en verklighetsanpassning av lagstiftningen, dels en anpassning till europeiska krav. De europeiska kraven tillåter inte att tillståndshavarens säkerhetsansvar inskränks eller delegeras.

Vidare innebär förslaget en bättre möjlighet att särskilja ansvaren i samband med att en verksamhet ska överlåtas till någon annan.”

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det är bra att ansvarsfördelningen, speciellt för kärnavfallet och avveckling, förtydligas. 

Stegvis prövning
Efter att regeringen har gett tillstånd för att uppföra en kärnteknisk anläggning, t.ex. ett slutförvar eller en reaktor, har det etablerats en praxis att tillsynsmyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten SSM, ska ta beslut om när byggnation, provdrift och rutinmässig drift ska få påbörjas. Utredningen vill lagstifta om processen, inklusive samrådsskyldigheter och skriver:

”Utredningen föreslår att denna stegvisa prövning av kärntekniska verksamheter eller anläggningar på ett tydligare sätt regleras i lag. Förslaget innebär att innan tillståndshavaren får inleda nästa moment i sin verksamhet, ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bedöma om tillståndshavaren har förutsättningar att gå vidare till nästa steg och, om så
är fallet, besluta att så får ske. Myndigheten ska samråda med berörda innan beslut fattas.”

Utredningen förtydligar samrådskravet i avsnittet om den stegvisa prövningen: 

”Processen har även som syfte att säkerställa att andra berörda, såsom boende, näringsidkare, miljöorganisationer, grannländer m.fl. ges möjlighet att få information om och inflytande över de beslut som fattas av tillståndsgivande myndigheter.”

MKG anser att det är bra att den stegvisa prövningen regleras i lag och är i linje med miljöbalkens krav på bevisföring. Det är bra att det införs samrådsförfaranden som gör att beslutsprocesserna följer europeisk lagstiftning och internationella konventioner.

Statens subsidiära ansvar och sistahandsansvar
Utredningen föreslår att statens s.k. subsidiära ansvar för kärnteknisk verksamhet ska regleras i lag. Det subsidiära ansvaret innebär att staten måste säkerställa att kärnteknisk verksamhet bedrivs på ett säkert sätt och att slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall och avveckling av anläggningar kommer till stånd. Även om det av någon anledning skulle uppkomma en situation där det inte går att hitta någon som kan göras ansvarig för att fullgöra skyldigheterna enligt lagen. Om en sådan situation uppstår, t.ex. i samband med en konkurs, bör det tydligt framgå av lagen att staten ansvarar för att skyldigheterna fullgörs.

Ett sådant ansvar följer av internationella åtaganden och har i olika sammanhang bekräftats av riksdag och regering men eftersom ansvaret har bedömts ligga i sakens natur har det hittills inte ansetts nödvändigt att lagstifta om det.

Så här skriver utredningen:

”Utredningens bedömning är att statens subsidiära ansvar för att kärnteknisk verksamhet bedrivs på ett säkert sätt och för hantering av använt kärnbränsle och kärnavfall och avveckling av kärntekniska anläggningar bör framgå av lagen och föreslår därf
ör en specifik bestämmelse som lagfäster detta. Om det inte finns någon som kan göras ansvarig för att fullgöra skyldigheterna, ansvarar staten för att de fullgörs.” 

Utredningen skulle även ta fram förslag på hur ett statligt sistahandsansvar för slutligt förslutna geologiska slutförvar ska kunna lagfästas. Utredningen skriver följande: 

”Vidare föreslås bestämmelser om ett statligt sistahandsansvar för slutligt förslutna geologiska slutförvar. Detta innebär att ett statligt ansvar för sådana förvar ska inträda vid en viss definierad tidpunkt och i enlighet med en särskild procedur. I dag har den som givit upphov till kärnavfall ansvar att omhänderta och placera detta i ett slutförvar. Ansvaret sträcker sig fram till dess att skyldigheterna är uppfyllda, dvs. slutförvaret är slutligt förslutet. Statens sistahandsansvar avses inträda i samband med att slutförvarets förslutning godkänts efter ansökan och de villkor som uppställts har uppfyllts av den sökande. De eventuella åtgärder som kan behöva vidtas efter denna tidpunkt ska då fullgöras av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer.”

MKG anser att det är bra att dessa ansvarsfrågor regleras i lag. 

Permanent avstängd kärnkraftsreaktor
Utredningen föreslår att det införs en anmälningsplikt för tillståndshavare för kärnkraftsreaktorer att anmäla när en reaktor avses stängas permanent samt när den tömts på kärnbränsle. Dessutom föreslås att den s.k. femårsregeln avskaffas. Utredningen skriver följande:

”Slopandet av femårsregeln möjliggör att en reaktor kan vara avställd för större ombyggnationer under en längre period än fem år.

Om det av något skäl inte är önskvärt att slopa femårsregeln föreslår utredningen som alternativ att en bestämmelse om möjlighet till dispens införs i lagen.”

MKG anser att en anmälningsplikt är bra men vill inte ta bort femårsregeln utan snarare ha ett dispensförfarande redan efter att en reaktor varit avstäng i två år.

Kärnavfallsbegreppet
Utredningen föreslår dessutom en harmonisering av begreppet kärnavfall med begreppet radioaktivt avfall i Strålskyddslagen. Kärnavfall blir därmed en delmängd av det som definieras som radioaktivt avfall. Utredningen anser att använt kärnbränsle som inte placerats i ett slutförvar även fortsättningsvis inte ska anses vara radioaktivt avfall.

MKG anser att begreppet kärnavfall ska bort ur svensk lagstiftning och ersättas med begreppet radioaktivt avfall. Det finns dessutom ingen anledning att använt kärnbränsle inte ska anses vara radioaktivt avfall direkt när det tas ur reaktorn.

Forsknings- och utvecklingsansvaret
Utredningen tar upp kärntekniklagens nuvarande krav på det allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet, som f.n. presenteras och utvärderas vart tredje år i den s.k. FUD-rapporten, som behövs för att på ett säkert sätt hantera och slutförvara använt kärnbränsle och kärnavfall. Utredningen vill att upplägget behålls men att det är verksamhetsutövaren som har ansvaret för programmet. Utredningen föreslår även en ändring i att programmet bara ska omfatta delar av systemet för vilka det ännu inte har beviljats något tillstånd.

MKG anser att det är viktigt att forskning och utveckling, inklusive av alternativa metoder, fortsätter till dess att beslut om att en viss verksamhet kan påbörjas tas i den stegvisa prövningen. Annars riskeras att regeringens inflytande på forskning och utveckling på t.ex. barriärernas säkerhet försvinner i och med ett regeringstillstånd erhålls för ett slutförvar för använt kärnbränsle. Detta trots att det kan ta upp till tio år innan slutförvaret tas i rutinmässig drift.

Slutligen föreslår utredningen vissa ändringar som rör avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar och sanktioner.

 

Länkar: 

Utredningen "Ny Kärntekniklag med förtydligat ansvar" SOU 2019:16, 190401 >>

På regeringens hemsida om utredningen >> 

Kalendernyhet om regeringens presentation av kärntekniklagsutredningens betänkande, 190404 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att översynen av kärntekniklagen förlängs ett halvår, 180909 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att regeringen ser över kärntekniklagen, 170629 >> 

Nyhet på MKG:s hemsida om att domstolen säger nej till kärnbränsleförvaret, 180123 >>

Logga in