30 augusti 2007 |

Ny rapport från KASAM: ”Djupa borrhål – ett alternativ för slutförvaring av använt kärnbränsle?”

Den 14-15 mars 2007 ordnade Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, ett seminarium för att genomlysa metoden djupa borrhål som ett alternativ för slutförvaring av använt kärnbränsle. Resultatet från seminariet har nu sammanställts i en rapport med titeln ”Djupa borrhål – ett alternativ för slutförvaring av använt kärnbränsle?” (KASAM rapport 2007:6). Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att det nu behövs en bred diskussion om hur en från kärnkraftsindustrin oberoende mer omfattande utredning av förutsättningarna för att använda metoden djupa borrhål kan tillsättas och finansieras.

Statens råd för kärnavfallsfrågors, KASAM:s, rapport från seminariet om djupa borrhål i mars 2007 redovisar de presentationer, de utfrågningar och den diskussion som ägde rum vid genomlysningen. Några av de frågor som togs upp på seminariet var: Vilka tekniska, geologiska, hydrologiska förutsättningar och möjligheter finns? Vilka är riskerna ur olika synvinklar och vilka värderingar ligger till grund för olika uppfattningar om djupa borrhåls förutsättningar och lämplighet?

I det sista avsnittet i den nya rapporten – avsnitt 9 – ger KASAM några reflektioner efter seminariet. Där konstateras att det verkar finnas en enighet bland aktörerna om grundläggande fakta och förutsättningar vad gäller möjligheterna att använda djupa borrhål för slutförvaring av kärnavfall. Någon egentlig oenighet finns till exempel inte när det gäller grundläggande fakta om stagnanta grundvattenförhållanden på stora djup (3-5 km) och den fördel detta innebär för ett slutförvar för använt kärnbränsle. Dessutom finns det en enighet om att metoden kräver ytterligare utveckling för att utgöra ett alternativ till den metod, KBS-metoden, som kärnkraftsindustrin utvecklat i trettio års tid. KASAM konstaterar att det är tydligt att de skilda meningar som framkom under diskussionerna i huvudsak bero på att aktörerna baserar sina ställningstaganden på olika värderingar. I det sista avsnittet i rapporten exemplifierar KASAM detta inom tre teman: barriärerna, återtagbarhet och frågan om det behövs ny kunskap. Avsnitt 9 av rapporten, och hela rapporten finns tillgänglig för nerladdning nedan.

KASAM skriver i rapporten att rådet inte drar några egna slutsatser om metodfrågan i denna rapport, utan att det kommer att ske i andra sammanhang, närmast i förestående granskning av SKB:s Fud-program 2007.

När miljödomstolarna och regeringen ska bedöma industrins ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnkraftsbränsle är det viktigt att det finns kunskap om alternativa metoder redovisade. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har länge argumenterat för att metoden djupa borrhål bör utredas ytterligare för att beslutsunderlaget för denna bedömning ska vara tillräckligt. MKG anser att en oberoende utredning av förutsättningarna för att genomföra slutförvaring av kärnavfall i djupa borrhål måste göras. Industrin har under de senaste 20 åren inte tagit alternativet djupa borrhål på allvar och det finns inget som säger att de tänker göra det nu.
Dessutom behövs det en nationell diskussion om frågor som rör säkerhetsfilosofin för ett slutförvar och hur för- och nackdelar med återtagbarhet ska vägas mot varandra.

Avsnitt 9, Några reflektioner ur KASAM:s rapport om djupa borrhål >>

Hela KASAM:s rapport om djupa borrhål >>

Nyhet om MKG:s och prof Karl-Inge Åhälls kommentarer efter KASAM-seninariet om djupa borrhål >>

Läs om KASAM:s seminarium om djupa borrhål på KASAM:s hemsida >>

Mer om djupa borrhål på MKG:s hemsida >>

Logga in