21 maj 2008 |

Myndigheterna informerade om sin granskning av industrins säkerhetsrapport SR-Can

Den 21 maj höll myndigheterna Statens kärnkraftinspektion, SKI, och Statens strålskyddsinstitut, SSI, ett informationsmöte om sin granskning av industrins senaste säkerhetsanalys SR-Can. Inbjudna på mötet var representanter från miljöorganisationer, platsundersökningskommuner samt regionförbund. Det finns enligt myndigheterna frågetecken kring hanteringen av säkerhetsmarginaler i kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, SKB:s, arbete. Den viktigaste frågan är att det finns betydande tveksamheter om hur den bentonitbuffert som ska skydda kopparkapseln kommer att hålla under de långa tidsperioder det är frågan om.

Huvudbudskap i myndigheternas garnskning av industrins säkerhetsanalys SR-Can är:

  • Säkerhetsanalysmetodik är i stora delar acceptabel och i enlighet med föreskrifter
  • Det finns ett behov av bättre kvalitetssäkring
  • Det behövs bättre kunskap och mer kvalificerad analys av nyckelprocesser
  • Det finns behov av underlag som bättre motiverar en realistisk beskrivning av förvarets initiala tillstånd
  • Det behövs en tydligare redovisning kring initial utveckling och hanteringen av vissa välkända frågor

Säkerhetsanlysen är tänkt att vara den sista som görs innan den som kommer med en ansökan om några år (SR-Site).

I industrins huvudscenario i säkerhetsanalysen ger glaciation (istider) och bufferterosion en större risk för läckage än vad exempelvis jordskalv gör. På de risksummeringskurvor som industrin har gjort går det tydligt att se att risken för läckage ökar betydligt när det blir en istid. Under mötet om SR-Can den 21 maj presenterade myndigheterna scenarier som de ser som viktiga att ta med i säkerhetsanalysen och som ännu ej behandlats. Scenarier som myndigheterna saknar är:

  • Överlappande felfunktioner

    T ex ett scenario där det förekommer bufferterosion + jordbävning + andra händelser
  • Avvikelser från initialtillståndet

    Hur kan man veta säkert att de utgångspunkter som man önskar sig verkligen gäller?
  • Kombinationer av uteslutna processer

    T ex buffertomvandlingar, glacialt syre, buffertfrysning

Myndigheterna tycker också att det är viktigt att titta på risken för mänsklig påverkan men i detta fall endast oavsiktliga intrång och eftersom de är svåra att förutse så ska de inte inkluderas i risksummeringen. En av deltagarna på mötet frågade hur detta förhåller sig till att förhindra spridning av kärnvapenmaterial som är en del av myndigheternas föreskrifter. För att förhindra spridning av kärnvapenmaterial så borde även avsiktliga intrång tas med. Myndigheterna höll med om att det förmodligen måste till ett fysiskt skydd samt att markrestriktioner med största sannolikhet kommer att råda. Detta är viktiga frågor som måste diskuteras.

I säkerhetsanalysen saknar myndigheterna även god argumentation till varför industrin avfärdar tidiga konsekvenser i systemet. Exempelvis måste argumentationen stärkas kring hur initialtillståndet för varje deponeringshål samt bentonit ser ut och vilka är de hypotetiska kapseltillstånden i initialtillståndet.

Myndigheterna saknar också att platsspecifika data inte har tagits med i säkerhetsanalysen i stor utsträckning, något som även MKG kommenterade i sitt Fud-yttrande över Fud-07. Det finns ett dilemma i att för att ha mer platsspecifika data så måste plats väljas och för att välja plats så måste mer platsspecifika data in i säkerhetsanalysen. Det som myndigheterna ansåg viktigt är att industrin visar att deras slutförvarsprogram är moget för att välja plats, någon granskning av platsvalet kan de inte göra förrän en ansökan finns inlämnad.

Det finns några tekniska frågor kring KBS-3-metoden som det finns en osäkerhet kring. Det är framförallt barriärernas, alltså kopparens och bentonitlerans, funktioner.

Bentonitleran

Myndigheterna och även industrin har bland annat identiferat problem kring bentoniten och risken med att den eroderas innan 100 000 år har gått och utsätta kopparen för högre påfrestning. Dessutom är det så att om berget är tätt så kan återmättnaden av bentonitleran ske betydligt senare än det som SKB modellerat, kanske så sent som om 30 000 år. Det skulle alltså kunna dröja en lång tid innan kopparen har det skydd som den i säkerhetsanalysen är tänkt att ha. Industrin har också satt ett gränsvärde för hur varm bufferten får bli genom uppvärmningen av avfallet och enligt myndigheternas granskning kommer bentonitleran kunna värmas upp till mer än 100 grader.

Myndigheterna bedömer att industrin bör fördjupa sin förståelse för mekanismerna för kolloidbildning och bufferterosion samt underbygga sitt antagande om hur snabbt bufferten kan transporteras bort.

Under en glaciation finns det en möjlighet att syrerikt vatten tränger ner till förvarsdjup. Industrin har avfärdat möjligheten för syrenedträngningen i säkerhetsanalysen SR-can, baserat på modellering. Myndigheterna håller inte med industrin och anser att processen inte kan avfärdas än. Det finns osäkerheter kring processerna kring detta och myndigheterna tycker att industrin ytterligare bör utreda processen.

Kopparkorrosion

Koppar korroderar i miljöer med sulfid eller syre och enligt nya forskningsrön även i syrefri miljö. Riskbidraget för korrosion genom sulfid domineras av kapselpositioner med ett stort flöde av grundvatten genom. Myndigheterna tycker att det behövs mer underlag kring tillgången av sulfid för korrosion. Även om sulfatreduktion enligt industrin inte sker i bentonitleran så vill myndigheterna att det utreds närmare hur sulfatreduktionen kan se ut i närliggande sprickor och i återfyllnadsmaterialet. Det är också viktigt att bättre förstå hur sulfatreducerande bakterier fungerar under olika betingelser.

Dosberäkningar

Myndigheterna har under sin granskning av industrins säkerhetsrapport SR-Can räknat ut en 100 gånger större dos till biosfären än vad industrin har räknat fram. Det kan alltså konstateras att det finns stora osäkerheter i dosberäkningar beroende vilka antaganden som gjorts. Dosberäkning är alltså också en fråga som behöver vidare belysning och myndigheterna kan inte se att det är en fråga som kommer lösas inom ramen för Fud-processen.

Industrins organisation

Myndigheterna försöker också förstå hur industrin har byggt upp sin organisation för säkerhetsrapporten med experter och externa konsulter etc. Det är tre grupper hos industrin som har arbetat med säkerhetsrapporten SR-Can

  • SR-Can Team (tar de slutgiltiga besluten)
  • SR-Can project team
  • Externa experter

Myndigheterna tycker att det är otydligt vilka som är experter och vilka som är externa granskare. En del sitter på dubbla stolar och kan både vara extern granskare och medlem i SR-Can Team som tar beslut om arbetet med säkerhetsrapporten. Det är viktigt för myndigheterna att få klarhet om industrin bygger upp ett pålitligt system eftersom de inte kan granska varje resultat och göra om varje beräkning som industrin har gjort.

Program för myndigheternas informationsmöte om säkerhetsanalysen SR-Can den 21 maj >>

Presentationen från informationsmötet om SR-Can >>

MKG:s nyhet om myndigheternas granskningsrapport av SR-Can >>

Logga in