21 april 2009 |

Djupa borrhål är inte avfärdat i Fud-89

Kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, SKB, har i samband med att de lämnat över kompletteringen av alternativredovisningen i Fud-07 i mars 2009 vid flera tillfällen gjort en poäng av att regeringen "redan avfärdat metoden djupa borrhål" i sitt beslut över forskningsprogrammet Fud-89. Den formulering som står i regeringens beslut över Fud-89 skulle kunna tolkas som industrin har gjort men vid en närmare titt på bakgrunden till beslutet är det tydligt att formuleringen inte syftade på djupa borrhål i allmänhet utan endast på djupa borrhål under Östersjöns botten. Tvärtom det som industrin hävdar har det varit ett fortsatt intresse för alternativa metoder såsom bl a djupa borrhål från regeringens sida fram till och med regeringsbeslutet över Fud-07 i november 2008. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG; menar att djupa borrhål är ett miljömässigt intressant alternativ som bör studeras ytterligare.

Kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, SKB, har i samband med att de lämnat över kompletteringen av alternativredovisningen i Fud-07 i mars 2009 vid flera tillfällen gjort en poäng av att regering "redan avfärdat metoden djupa borrhål" i beslutet över forskningsprogrammet Fud-89.

På industrins hemsida finns det exempelvis en nyhet om kompletteringen där det står:
"Har något förändrats på senare år när det gäller så kallade "djupa borrhål"?
– Det är vår bestämda uppfattning att inga nya rön har förändrat sakläget sedan regeringen bedömde metoden som mindre lämplig för slutförvaring i samband med beslutet om Fud-program 1989."

Länk till denna sida finns nedan och sidan finns även lagrad för nedladdning som en fil.

I regeringsbeslutet över Fud-89 står följande (regeringsbeslutet kan laddas ner i sin helhet längst ner på sidan):
"Regeringen vill vidare framhålla att de alternativ med djupa borrhål och långa deponeringstunnlar under Östersjöns botten, som SKB studerar, enligt regeringens bedömning framstår som mindre lämpliga som slutförvar."

I styckena innan denna mening betonar regeringen vikten av att arbetet med alternativstudier fortsätter och att inga tidiga bindningar bör göras till en viss metod. I det perspektivet verkade regeringens avfärdande av djupa borrhål och långa deponeringstunnlar märkligt. Speciellt eftersom det inte finns något stöd för ett sådant avfärdande i Statens kärnbränslenämnds, SKN:s, Statens kärnkraftsinspektions, SKI:s, eller Statens stråskyddsinstituts, SSI:s, underlag till beslutet.

Efter att Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har undersökt frågan har följande förklaring framkommit. Det som är "mindre lämpligt" är att använda djupa borrhål eller långa detoneringstunnlar för ett slutförvar "under Östersjöns botten"! Det visar sig nämligen att det vid denna tid pågick en kontrovers om kärnkraft mellan Sverige och Danmark. I denna kontrovers försökte Danmark stoppa det svenska slutförvaret för lågaktivt avfall SFR. SFR nås från land men ligger under Östersjöns botten. I de vid den tiden samtidigt pågående internationella förhandlingar som avsåg att stoppa dumpning av radioaktivt avfall i havet menade Danmark att slutförvar av den typ som SFR var inte skulle tillåtas utan betraktas som dumpning.

De svenska förhandlarna lyckades förhindra Danmarks ansträngningar men under tiden förhandlingarna pågick kom regeringsbeslutet över forskningsprogrammet Fud-89 på regeringens bord. Metoden långa deponeringstunnlar under Östersjön var en alternativ metod som studerades vid denna tidpunkt och det fanns även diskussioner om att metoden djupa borrhål skulle kunna användas på havsbotten. För att undvika komplikationer i de pågående förhandlingarna om dumpning av radioaktivt avfall till havs la därför regeringen in detta stycke i beslutet över Fud-89. Det centrala i detta stycke är alltså orden "under Östersjöns botten", inte en bedömning av att djupa borrhål är mindre lämplig.

Regeringen har vid ett flertal tillfällen sedan Fud-89 påpekat att redovisningar av alternativa metoder är viktigt. Även Strålskyddsinstitutet, en del av den nuvarande Strålsäkerhetsmyndigheten, har varit intresserade av att få veta mer om metoden. Det fortsatta arbetet sedan 1989 med att undersöka den alternativa metoden djupa borrhål visar att djupa borrhål i själva verket kan vara miljömässigt säkrare, billigare och dessutom ger mindre risker för kärnvapenspridning och mindre behov av långsiktig övervakning. Även om kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag SKB har sett sig tvingade att göra studier av metoden är det nu tydligt att det finns ett kraftigt motstånd för att undersöka metoden mer grundligt. Detta trots att intresset för djupa borrhål i stället borde öka den ökande insikten att industrins fokusering på konstgjorda barriärer av lera och koppar verkar vara mindre lyckad.

Nyheten om komplettering av alternativa metoder på SKBs hemsida 090330 som fil >>

Regeringsbeslutet över Fud-89 >>

Logga in