1 juni 2009 |

MKG lämnar yttrande om djupa borrhål till Strålsäkerhetsmyndigheten

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har lämnat in ett yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten som i huvudsak behandlar den alternativa metoden djupa borrhål. MKG menar att djupa borrhål måste utredas vidare och att den kan vara både säkrare och billigare än KBS-metoden. Men det behövs från industrin fristående forskningsresurser från Kärnavfallsfonden för att komma vidare.

Regeringen beslutade 071120 att kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag SKB skulle komplettera sitt forskningsprogram Fud-2007 med en redovisning av "kunskapsläget vad gäller alternativa slutförvaringsmetoder såsom bl.a. djupa borrhål". En komplettering skulle även göras för ett antal frågeställningar som rör slutförvaring av låg- och medelaktivt avfall och rivning av reaktorer. SKB lämnade kompletteringen till strålsäkerhetsmyndigheten i mars 2009.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har lämnat ett yttrande över industrins komplettering till Strålsäkerhetsmyndigheten. MKG har sammanfattningsvis följande synpunkter på industrins arbete med alternativa metoder, särskilt metoden djupa borrhål:

  • Enligt kärntekniklagen ska industrin genomföra ett allsidigt forskningsprogram inom kärnavfallsområdet. I stället har industrin genomfört ett ensidigt forskningsprogram inriktad på en metod – KBS-metoden.
  • Regering och myndigheter har under hela 2000-talet påpekat att industrin måste utveckla sin redovisning av alternativa metoder, särskilt djupa borrhål. I sitt beslut över Fud-07 markerade regeringen detta ytterligare genom att villkora beslutet till en särskild redovisning av kunskapsläget vad gäller alternativa metoder.
  • Industrins komplettering av kunskapsläget i Fud-07-K vad gäller alternativa slutförvaringsmetoder såsom bland annat djupa borrhål är ytterst bristfällig. Kompletteringen presenterar inte det nuvarande kunskapsläget utan ger endast den bild av läget som industrin vill se och föra fram.
  • Industrins egen KBS-metod är beroende av konstgjorda barriärer av koppar och lera för att garantera den långsiktiga miljösäkerheten. Det finns idag en växande insikt att KBS-metoden inte kan ge en tillräcklig långsiktig miljösäkerhet. I det läget är det viktigt att alternativa metoder utreds. Den mest lovande alternativa metoden är då slutförvaring i djupa borrhål som innebär att kärnavfallet deponeras på ett djup av 3-5 km.
  • Den alternativa metoden djupa borrhål har en naturlig barriär i form av en "saltspärr" som ligger på 1–2 km djup. Kärnavfallet placeras därför i grundvatten som har en ålder på miljontals år. Avsaknaden av kontakt mellan grundvatten på djupet och de ytliga grundvattenströmmarna garanterar den långsiktiga miljösäkerheten för metoden djupa borrhål.
  • Kunskapen om metoden djupa borrhåls naturliga barriärfunktion blev tydliga först med publiceringen 1998 av SKB:s rapport TR 05-98 med benämningen "The Very Deep Hole Concept – Geoscientific appraisal of conditions at great depth". Denna kunskap har därför varit en del av beslutsunderlaget för alternativa metoder endast i tio år. Tidigare värderingar av alternativa metoder har inte haft denna kunskap tillgänglig.
  • Den svenska miljölagstiftningen kräver att alternativa metoder redovisas. Djupa borrhål är det alternativ som har den bästa förutsättningen att erbjuda en högre långsiktig miljösäkerhet än KBS-metoden.
  • Industrins komplettering av kunskapsläget i Fud-07-K vad gäller alternativa slutförvaringsmetoder såsom bl.a. djupa borrhål är ytterst bristfällig. MKG anser att i sin redovisning i den aktuella kompletteringen inte presenterar det nuvarande kunskapsläget utan endast sammanfattar det material som industrin själva presenterat.
  • För att höja kunskapsnivån i alternativredovisningen av den alternativa metoden djupa borrhål behövs kompletterande insatser inom tre områden:
    - påvisa att metodens fysiska förutsättningar föreligger inom landet,
    - uppgradera kunskapen om grundvattnets densitetsskiktning så att det åtminstone finns en relevant hydrogeologisk modell av normal svensk berggrund ned till 5 km djup,
    - uppgradera kunskapen om borr- och deponeringsteknik samt för förvarets funktion över tid så att man kan göra de allsidiga och säkerhetsrelaterade jämförelser som är alternativredovisningens mål och mening.
  • En av industrin oberoende och mer rättvisande jämförelse mellan industrins KBS-metod och alternativa metoden djupa borrhål kommer sannolikt att visa att:
    - Djupa borrhål uppfyller långsiktiga miljökrav bättre än KBS-metoden
    - Djupa borrhål och KBS-metoden är likvärdiga vad gäller säkerhets- och strålskyddskrav under drift
    - Djupa borrhål ger en större säkerhet mot risker för kärnvapenspridning med minskade behov av långsiktig övervakning för fysiskt skydd än KBS-metoden
    - Djupa borrhål blir totalt sett billigare att implementera än KBS-metoden även om KBS-metodens utvecklingskostnader räknas in
    - Sammanfattningsvis läggs mindre bördor på kommande generationer om metoden djupa borrhål används i stället för KBS-metoden.
  • Industrin påpekar i sin komplettering att det till ansökan kommer att finnas en utförligare beskrivning av de problem industrin ser med alternativet djupa borrhål. Att en sådan redovisning, som förmodligen inte skulle vara föremål för samråd, skulle vara av högre kvalitet än industrins tidigare sammanfattande insatser kan ifrågasättas. Industrin tydligt visat och uttalat att den inte har ett intresse av att förutsättningslöst och rättvisande beskriva alternativa metoder.
  • Förutom miljösäkerhet är det viktigt att framtida generationer skyddas från risken att det plutonium som finns i använt kärnkraftsbränsle används i kärnvapen. I det avseende är alternativet djupa borrhål vida överlägset industrins KBS-metod där övervakning för fysiskt skydd är nödvändigt i hundratusen år.
  • Eftersom industrins motstånd mot att på ett trovärdigt sätt utreda alternativa metoder till dess KBS-metod finns det ett starkt behov av att se till att från industrin fristående forskningsfinansiering, gärna med medel ur Kärnavfallsfonden, frigörs. Vid en fortsatt utredning av den alternativa metoden djupa borrhål finns det inledningsvis behov av medel för att göra fördjupade undersökningar av de geologiska och hydrologiska förhållandena på djupet. Det finns projekt inom det svenska djupborrningsprojektet Swedish Deep Drilling Program (http://www.sddp.se ) som skulle ge relevant kunskap och där det finns behov av finansiering.

MKG:s yttrande om djupa borrhål (Fud-07-K) till Strålsäkerhetsmyndigheten >>

Nyhet på MKG:s hemsida om industrins komplettering av forskningsprogrammet Fud-07 >>

Mer om hur industrins forskningsprogram granskas i Fud-processen >>

 

Andra yttranden över Fud-07-K:

Avfallskedjans förening yttrande Fud-2007-K maj 2009 >>

Elling Disen - Thorium ElectroNuclear AB yttrande Fud-2007-K 090531 >>

Energimyndigheten yttrande Fud-2007-K 090519 >>

Kemi yttrande Fud-2007-K 090525 >>

KTH yttrande Fud-2007-K 090526 >>

KVA yttrande Fud-2007-K 090601 >>

Länsstyrelsen i Kalmar län yttrande Fud-2007-K 090529 >>

Länsstyrelsen i Uppsala län yttrande Fud-2007-K 090608 >>

Milkas FMKK Mörner Fud-K 2007 yttrande 090530 >>

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Fud-2007-K 090508 >>

Nationalkommittén för strålskyddsforskning KVA yttrande Fud-2007-K 090530 >>

Naturvårdsverket yttrande Fud-2007-K 090515 >>

Nils-Axel Mörner yttrande Paleogeofysik & Geodynami Fud-2007-K >>

Oskarshamn kommun yttrande Fud-2007-K 090525 >>

Oss yttrande Fud-2007-K 090525 >>

Riksarkivet yttrande Fud-2007-K 090415 >>

SGI yttrande Fud-2007-K 090518 >>

SGU yttrande Fud-2007-K 090529 >>

SWEDAC yttrande Fud-2007-K 090507 >>

Uppsala universitet yttrande Fud-2007-K 090602 >>

Östhammars kommun yttrande Fud-2007-K 090525 >>

Logga in