10 mars 2010 |

Naturskyddsföreningens och MKG:s samrådsinlaga om den preliminära MKB:n för ett slutförvar

Naturskyddsföreningen och Miljöorgansiationernas Kärnavfallsgranskning, MKG har lämnat en gemensam samrådsinlaga med kommentarer till den preliminära miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, för ett slutförvar för använt kärnbränsle till kärnavfallsbolaget SKB. Inlagan är starkt kritiskt till att en fullständig långsiktig säkerhetsanalys inte funnits tillgänglig inom samrådet. Dessutom är redovisningen av alternativa metoder och genomförandet av platsvalet inte tillräckligt. Föreningarna vill därför att samrådets förlängs.

Kärnavfallsbolaget SKB planerar att i slutet av 2010 lämna in en ansökan om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Bolaget presenterade i december 2009 en preliminär miljökonsekvensbeskrivning och i början av februari hölls allmänna samrådsmöten i Östhammars och Oskarshamns kommuner. Bolaget ska nu avsluta samrådet. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas Kärnavfallsgranskning, MKG, har skickat en samrådsinlaga till bolaget där de säger att de anser att samrådsprocessen är ofullständig. Föreningarna vill se en förlängning av samrådet så att den viktigaste miljöfrågan, den långsiktiga miljösäkerheten för slutförvaret, kan bli föremål samråd. En sammanfattning av kommentarerna som framförs i samrådsinlagan finns nedan i punktform. Hela samrådsinlagan finns längst ned tillsammans med andra aktörers inlagor.

Om samrådsprocessen

  • Den så kallade FUD-processen och de samråd mellan kärnavfallsbolaget och myndigheter som pågått under en längre tid måste anses vara en del av samrådet enligt miljöbalken.
  • Om samrådet avslutas utan att det finns ett fullgott samrådsunderlag vad gäller långsiktig miljösäkerhet, alternativa metoder och lokalisering så kan inte de nödvändiga processförutsättningarna för att ta fram en fullgod miljökonsekvensbeskrivning, MKB, anses vara uppfyllda.
  • Kärnavfallsbolaget SKB har inte haft avsikten att använda det allmänna samrådet för att förbättra underlaget för att ta fram miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n. Bolaget har dessutom motverkat miljöorganisationernas deltagande i delar av samrådet.
  • Kärnavfallsbolaget SKB har visat ett ointresse för en dialog i samrådet och har endast velat informera om sin syn egen i olika frågeställningar. Föreningarna vill ha ett fortsatt samråd om långsiktig säkerhet, alternativa metoder och lokalisering och att allmänna samrådsmöten om dessa frågor hålls på nationell nivå i Stockholm samt att de organiseras och dokumenteras av en annan huvudman än kärnavfallsbolaget.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste fram en preliminär version av den säkerhetsanalys som ska finnas med i ansökan innan ansökan lämnas in och dokumentet måste bli föremål för samråd.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste ta fram en preliminär version av de dokument om alternativ metod och lokalisering som ska finnas med i ansökan innan ansökan lämnas in och dokumenten måste bli föremål för samråd.
  • Samrådet måste fortsätta till dess ett fullgott underlag för platsvalet finns tillgängligt.
  • Samrådet måste fortsätta till dess ett fullgott underlag för metodvalet finns tillgängligt, inklusive en ny och rättvisande jämförande analys av den alternativa metoden djupa borrhål.
  • Kärnavfallsbolaget SKB har i samrådet konsekvent tonat ner miljöhotet från det kärnavfall som ska slutförvaras.
  • Kärnavfallsbolaget SKB har i samrådet undvikit att samråda om konsekvenser för naturvärden i Forsmarksområdet trots att stora naturvärden hotas av slutförvarsprojektet.
  • Ett viktigt skäl till att samrådet inom FUD-processen om alternativa metoder, alternativ lokalisering och långsiktig miljösäkerhet inte fungerat är att kärnavfallsavdelningen vid Statens kärnkraftinspektion, SKI, under 1980-, 1990- och fram till i början av 2000-talet haft en bristande översyn av kärnavfallsbolagets arbete.
  • Det har varit oklart vilken roll länsstyrelserna i Kalmar och Uppsala haft i de regionala samråden (MKB-Forum Oskarshamn och Samråds- och MKB-grupp Forsmark) vilket kan ha påverkat deras oberoende.
  • Kärnavfallsbolaget har genom lokalisering, mötesgenomförande och protokollföring styrt det allmänna samrådet för att uppnå dess egna syften.
  • Det är viktigt att samrådsredovisningen i ansökan även omfattar de viktigaste synpunkterna framförda i de nationella samråd som skett utöver de allmänna och regionala samråden.

    Syftet med slutförvarsprojektet
  • KBS-metoden inte är framtagen utgående från de syften som anges i den preliminära MKB:n.
  • KBS-metoden inte uppfyller syftena att hindra kärnvapenspridning och att inte behöva övervakning.
  • Den alternativa metoden djupa borrhål uppfyller alla de syften uppsatta av kärnavfallsbolaget inklusive syftena att hindra kärnvapenspridning och att inte behöva övervakning.
  • Kärnavfallsbolaget SKB nedvärderar miljöbalken och dess allmänna hänsynsregler vid diskussioner av syftet med slutförvarsprojektet.
  • Kärnavfallsbolaget SKB har en bristande hantering av barriärfrågor, speciellt vad gäller naturliga barriärer.
  • Kärnavfallsbolaget SKB döljer i samrådet att ett KBS-slutförvar har som en säkerhetsfunktion utspädning av radioaktivitet vid en läcka.
  • Den preliminära MKB:n har brister i hantering av frågan om diskussioner om återtagbarhet.
  • Den preliminära MKB:n saknar beskrivningar av hur andra länder hanterar frågan om barriärer och frågan om återtagbarhet.

    Några juridiska frågeställningar
  • Endast kärnavfallsbolaget SKB har haft ansvaret för och möjligheten att utveckla den alternativa metoden djupa borrhål och att bolaget därför inte kan avvisa metoden som ett alternativ för att "den inte finns tillgänglig".
  • Kärnavfallsbolagets sätt att redovisa alternativa metoder i den preliminära MKB:n har allvarliga brister.

    Långsiktig miljösäkerhet
  • Kärnavfallsbolagets KBS-metod som är beroende av ingenjörsmässiga konstgjorda barriärer ska inte användas för ett slutförvar för använt kärnbränsle.
  • Det är inte visat att kopparkapseln eller lerbufferten kommer att bete sig i slutförvaret som kärnavfallsbolagets teoretiska konstruktioner förutsätter och att det behövs mer forskning för att undersöka problemen med kopparkorrosion och lererosion.
  • KBS-metoden är dåligt anpassad för det torra Forsmarksberget och att det är viktigt att kärnavfallsbolaget gör experimentella studier i ett likande berg.
  • KBS-metoden ska användas så ska förvaret placeras så djupt som möjligt, ner mot 1 000 meters djup.
  • Ett KBS-slutförvar bör placeras i ett inströmningsområde.
  • Det är olämpligt att lägga ett slutförvara för använt kärnbränsle i tektonisk skjuvzon, som i Forsmark.
  • Kärnavfallsbolaget SKB:s hantering av riskerna för ett slutförvar under istider är otillräcklig.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste i miljökonsekvensanalysen som bifogas ansökan visa konsekvenserna av "worst-case" scenarior för läckage efter 1 000 och 10 000 år efter tillslutningen av ett slutförvar.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste i miljökonsekvensanalysen som bifogas ansökan redovisa scenarier för oavsiktliga intrång i slutförvaret.
  • Kärnavfallsbolaget SKB:s beskrivning av strålningspåverkan på människa och miljö är otillräcklig.

    Långsiktig miljösäkerhet kopplat till alternativa samhällsutvecklingar
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste i säkerhetsanalysen och miljökonsekvensanalysen som bifogas ansökan redovisa scenarier och konsekvenser för långsiktiga risker för kärnvapenspridning.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste i säkerhetsanalysen och miljökonsekvensanalysen som bifogas ansökan redovisa scenarier och konsekvenser för långsiktiga risker för spekulativa intrång.

    Alternativa metoder, särskilt djupa borrhål
  • Den alternativa metoden djupa borrhål måste utvärderas ytterligare så att den kan jämföras med KBS-metoden på ett rättvisande sätt.

    Platsens olämplighet och alternativ lokalisering
  • Kärnavfallsbolagets SKB:s platsvalsprocess har inte varit systematisk eller grundad på i förväg ställda kriterier och har därmed inte haft långsiktig miljösäkerhet i fokus.
  • Ett slutförvar enligt KBS-metoden inte är anpassad till det torra berget i Forsmark.
  • Det kraftiga flödet av vatten mer ytnära i Forsmark gör platsen olämplig för slutförvarslokaliseringen.
  • Forsmarksområdet innehåller stora natur- och rekreationsvärden och är därför olämpligt för slutförvarslokaliseringen.
  • Ett slutförvar enligt KBS-metoden bör lokaliseras till en inlandet där inströmning av grundvatten sker.
  • Ett slutförvar enligt KBS-metoden bör lokaliseras till en plats där förvaret kan placeras på 1 000 meters djup.
  • Ett slutförvarssystem bör inte lokaliseras till en tektonisk skjuvzon.
  • Ett slutförvarssystem bör inte lokaliseras till kusten på grund av risken för en höjning av havsnivån kopplat till klimatförändringar.
  • Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att ett slutförvarssystem inte bör lokaliseras till närheten av ett kärnkraftverk.

    Noll-alternativet
  • Det finns ett behov av att som ett noll-alternativ av att utreda andra möjligheter än CLAB för långsiktig mellanlagring.
  • Det finns ett behov av att som ett noll-alternativ av att utreda vad förverkligandet av olika framtida energiscenarier har för betydelse för ett KBS-förvar.

    Övriga frågor
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste redovisa de kumulativa effekterna av slutförvaret tillsammans av all kärnteknisk verksamhet på bägge sidor Östersjön.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste problematisera frågor som rör överföring av information om slutförvaret till framtida generationer.
  • Kärnavfallsbolaget SKB måste ge en bättre problematisering av frågor som rör problem vid byggnation och drift.
  • Kärnavfallsbolaget bör inte som första val borde lägga slutförvaret i ett område med mycket höga naturvärden och rekreationsvärden.



Länk:

Yttrande från Naturskyddsföreningen och MKG

Naturskyddsföreningens och MKG:s samrådsinlaga med missiv 2010-03-10 >>

Bilaga 1, Kärnavfallsrådet: Brister i redovisningen av djupa borrhal som alternativ metod, Karl-Inge Åhall, 2009-03-27 >>

Bilaga 2, Deep Borehole Disposal of High-Level Radioactive Waste, Sandia Report 2009-4401, August 2009>>

Bilaga 3, Olov Holmstrand, Lokalisering i SKB:s preliminära MKB 10-01-16 >>

Bilaga 4, SKI och SSI till SKB om storregional grundvattenströmning 2007-10-22 >>

Bilaga 5, Länsstyrelsen i Uppsala län Bevarandeplan Kallriga Natura 2000 >>

Länk till nyhet om samrådsmöte i Östhammar 2010-02-06 >>

Samrådsinlagor från Oss/Avfallskedjan och Döderhults naturskyddsförening

Opinionsgruppen för säker slutförvaring, OSS och Avfallskedjans samrådsinlaga, 2010-03-04 >>

Döderhults Naturskyddsförenings samrådsinlaga, 2010-03-02 >>

Yttranden från Östhammars Kommun

Slutförvarsenhetens yttrande, 2010-03-01 >>

Säkerhetsgruppens yttrande, 2010-02-22  >>

MKB-gruppens yttrande, 2010-02-22 >>

Konsultrapporter gjorda för Östhammars Kommun

Hans Roos Konsult, "Granskning av MKB för slutförvaring av använt kärnbränsle, preliminär version december 2009", 2010-02-28 >>

António Pereira, "Granskning av SKB:s preliminära Miljökonsekvensbeskrivning", 2010-02-18 >>

Öivind Toverud, "Granskning av kärnsäkerhetsfrågor i svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) preliminära miljökonsekvensbeskrivning, MKB", 2010-02-17 >>

Jonas Christensen, Ekolagen Miljöjuridik, "Kommentarer över SKB:s preliminära MKB rörande systemet för slutförvar av använt kärnbränsle", 2010-02-28 >>

Sven Jonasson och Stefan Bydén, Melica, "Granskning för Östhammars kommun av grundvattenrelaterade frågor i Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB:s preliminära miljökonsekvensbeskrivning (MKB), rörande byggnation av slutförvar för använt kärnbränsle", 2010-02-24 >>

Rickard Hellqvist, Tunemalm Akustik, "Granskning av buller- och vibrationsrelaterade frågor" >>

Yttrande från Oskarshamns Kommun

Strategienhetens granskning, 2010-03-02 >>

Yttranden från Åland

Ålands landskapsregering, 2010-03-02 >>

Eckerö Kommun, 2010-03- >>

Ålands Natur och Miljö r.f. och Aktionsgruppen för ett atomkraftsfritt Åland, 2010-03-05 >>

Yttranden från Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat, Milkas

Utarbetat av Charly Hultén, Nils-Axel Mörner och Mats Törnqvist, 2010-03-05 >>

Utarbetat av Lars-Olov Höglund, 2010-03-05 >>

Yttranden från Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO

Komplettering till samråd, 2010-03-04 >>

Bild över Cesiumhalten i Östersjön, 2010-03-04 >>

Yttrande från Baltic Sea Region Radioactivity Watch

Yttrande utarbetat av European Committee on Radiation Risk Baltic Sea Regional Office, ECRR, 2010-03-05 >>

Yttrande från myndigheter

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM:s synpunkter >>

Logga in