1 juni 2006 |

Djupa borrhål för slutförvaring av använt kärnbränsle – ny rapport från MKG

Föreningen Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) uppmanar regeringen att klargöra för kärnkraftsindustrin att deras nuvarande planer för att slutförvara använt kärnbränsle inte kommer att godkännas förrän det finns ett bättre underlag för jämförelser med alternativa metoder. MKG har tagit fram en rapport som visar att metoden djupa borrhål kan vara miljömässigt bättre än den så kallade KBS-metoden som kärnkraftsindustrin vill använda. MKG ställer sig frågande till varför inte alternativet undersökts djupare.

MKG:s rapport om djupa borrhål är skriven av berggrundsgeologen Karl-Inge Åhäll och utreder utifrån tillgänglig litteratur möjligheterna till att slutförvara använt kärnbränsle i djupa borrhål. Rapporten konstaterar att det finns många säkerhetsmässiga fördelar att använda sig av djupa borrhål istället för den metod som kärnkraftsindustrin just nu utreder, nämligen ett förvar 500 m ner i marken. MKG vill med publiceringen av denna rapport ge en uppdaterad och samlad bild av slutförvarskonceptet djupa borrhål och på så sätt bidra till en mer allsidig diskussion inför valet av slutförvaringsmetod. Enligt miljöbalkens krav så ska alla realistiska metodalternativ jämföras vid en prövning av tillstånd för miljöfarlig verksamhet.

Med metoden djupa borrhål finns många säkerhetsmässiga fördelar jämfört med kärnkraftsindustrins KBS-metod. Ett slutförvar i djupa borrhål skulle förmodligen inte kunna läcka upp radioaktivitet till biosfären i och med att avfallet blir placerat i det djupa grundvatten som inte har någon kontakt med ytan. Intrång av oavsiktlig eller avsiktlig karaktär som kan medföra att plutoniumet i avfallet används till kärnvapen undviks också. Ett slutförvar på stora djupa bör också bli mer motståndskraftigt mot en istids alla inverkningar på berggrunden. På grund av alla dessa fördelar tycker MKG att en förutsättningslös utvärdering av metoden djupa borrhål bör göras. Särskilt som rapporten visar att inga större hinder verkar föreligga för att använda sig av metoden djupa borrhål för att slutförvara kärnavfall. En fördröjning av kärnavfallsprojektet med tio år är försvarligt för ett projekt som ska fungera i 100 000 år.

Kärnkraftsindustrin menar att det finns många oklarheter som gör att det är svårt att säga att djupa borrhål är ett bättre miljöalternativ än KBS. Föreningen MKG menar att det är kärnkraftsindustrins skyldighet att se till att eventuella oklarheter utreds och att det inte är acceptabelt att industrins passitivitet i att utreda alternativ medför att metoder som kan vara miljömässigt bättre avfärdas.

Om KBS-metoden trots allt väljs så bör den inte placeras där kärnkraftsindustrin idag vill placera den, nämligen vid kusten. KBS-metoden går ut på att avfallet läggs 500 meter ner i berget i grundvattenförande berg. Om placeringen sker vid kusten så kan det ta så kort tid som 50 år innan ett läckage är upptransporterat till biosfären. Detta ska jämföras med en placering i en inströmningszon av grundvatten i inlandet. Om avfallet placeras där kan det ta upp till 50 000 år innan grundvattnet har transporterat upp ett läckage till biosfären.

MKG har även låtit SIFO undersöka opinionsläget i fråga om val av metod för att slutförvara det svenska använda kärnkraftsbränslet. Undersökningen visar att 71% av de utfrågade spontant väljer metoden djupa borrhål men bara 4% väljer den metod kärnkraftsindustrin utvecklar.


Principskiss för slutförvaring av kärnavfallsbehållare deponerade i djupa borrhål som därefter förslutits. Behållarna med kärnavfall är ungefär 5 meter höga och 0,5 meter breda. Skissen utgår ifrån en figur i SKB R-00-28, sid 8. I den rapporten anges borrdiametrar på 0,6-0,8m.


Mer information:

  MKG:s rapport digitalt >>

  MKG:s SIFO-undersökning om alternativ metod >>

Nyhet om SIFO-undersökning från 060601 >>

  MKG:s informationsblad om alternativ metod och plats >>

Mer information om Djupa borrhål på MKG:s hemsida >>

  Pressmeddelande 060601 >>

Logga in