15 mars 2007 |

MKG:s kommentar angående KASAM-seminarium om djupa borrhål den 14-15 mars

Den 14-15 mars anordnade Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, ett seminarium om djupa borrhål. På seminariet framkom uppgifter som visar att borrindustrin har kommit långt och ser inga hinder i att borra till de djup som det handlar om. Inte heller bergspänningar som kan skada hålet ses som ett problem. De främsta osäkerheterna som fortfarande finns är att kunna deponera på ett säkert sätt och att faktiskt hitta ett tillräckligt stort område med det stabila salta grundvatten som metoden djupa borrhål bygger på.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, deltog på seminariet. MKG tycker att seminariet var välbehövligt och den genomlysning som metoden djupa borrhål nu fick har varit önskad av miljörörelsen i flera år. Även myndigheter och regering har vid återkommande tillfällen betonat vikten av att den alternativa metoden djupa borrhål utreds ordentligt, senast i regeringsbeslutet om FUD 2004 taget i december 2005.

Metoden djupa borrhål innebär att kärnavfallet kapslas in och deponeras i borrhål på djup mellan 3-5 km. Varken MKG eller de organisationer som bildat föreningen, däribland Svenska Naturskyddsföreningen, tar ställning i metodvalsfrågan för ett slutförvar för högaktivt kärnkraftsavfall. Men eftersom det kan visa sig att metoden djupa borrhål kan vara långsiktigt miljömässigt säkrare än kärnkraftsindustrins KBS-metod vill MKG att metoden utreds tillräckligt väl. Det är viktigt att miljödomstolar och regering har ett rättvisande beslutsunderlag när ett kommande beslut fattas om ett slutförvar.

Karl-Inge Åhäll som har skrivit en rapport om djupa borrhål åt MKG presenterade två grundförutsättningar för metoden djupa borrhål. Han förklarade att dessa två frågor är det första som måste undersökas för att sedan veta om det är värt att gå vidare med metoden djupa borrhål. De två grundförutsättningarna för konceptet djupa borrhål är:

  • att man kan påvisa förekomsten av tillräckligt stora områden med stabilt densitetsskiktat grundvatten inom landet
  • att man kan få fram metoder för att deponera kärnavfallet i djupa borrhål på ett säkert sätt och så att man inte långsiktigt stör densitetsskiktningen kring deponiområdet

Leif Bjelm från Lunds universitet förklarade att det inte fanns några hinder att borra ett hål av den dimension som krävs. Han hävdade också att det var ytterst märkligt att inte industrin gjort ett hål till stora djup för att få mer på fötterna vad det gäller metoden djupa borrhål. Leif Bjelm ansåg att det skulle krävas ungefär 1,5 år för att skaffa de grundläggande data som behövs för att bedöma om metoden har potential eller inte.

Även Gunnar Nord från Atlas Copco visade att det inte var några problem att borra till de djup som metoden djupa borrhål kräver. Han berättade att det idag inte finns hål med den dimensionen borrade till så stora djup, men det finns inga tekniska motsättningar till att det inte skulle kunna göras. Han jämförde det med att bygga den nya Airbus. ”Aldrig tidigare har ett så stort flygplan byggts men det betyder inte att vi inte har tekniken till att bygga ett sådant flygplan. Vi måste bara rita och tänka om lite.”

Kärnkraftsindustrin säger i dagsläget att metoden djupa borrhål inte är möjlig att genomföra på ett säkert sätt. MKG och flera experter menar att det är ett uttalande som industrin inte bör göra innan ytterligare undersökningar är gjorda. MKG har uppfattat att teknikutvecklingen inom borrteknik under de senaste tjugo åren innebär att möjligheten att genomföra metoden djupa borrhål på ett säkert sätt har ökat.

Lagstiftningen, kärntekniklagen, lägger ansvaret på industrin att ta fram en metod för slutförvar av kärnavfall. Industrin har i trettio år fokuserat på en metod, KBS-metoden, som innebär att avfallet ska omgärdas av konstgjorda barriärer och sedan placeras på ca 500 m djup i grundvattenförande berg. Även ansvaret för att undersöka alternativa metoder har endast vilat på kärnkraftsindustrin.

Kärnkraftsindustrin har sagt att den inte tänker lägga några ytterligare resurser på alternativutredningar om metoden djupa borrhål. KASAM:s seminarium om djupa borrhål visade att industrin i de samråd som äger rum inför en ansökan om ett få bygga ett slutförvar, inte redovisat en rättvisande bild av möjligheten att genomföra metoden djupa borrhål. Därför anser Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, att det inte är rimligt att än en gång endast lämna över frågan till industrin för vidare utredning. Det är viktigt att en oberoende utredning görs av vilka resurser i tid och pengar som behövs och vilka frågor som behöver utredas för att ge myndigheter, miljödomstolar och regering ett rättvisande underlag för att kunna jämföra alternativa metoder vid en ansökan om tillstånd för att få bygga ett slutförvar för högaktivt kärnkraftsavfall.

I ett pressmeddelande har MKG krävt att en oberoende utredning tillsätts och att myndigheterna, SKI och SSI, och KASAM bör föra frågan till regeringen.

Om seminariet på KASAM:s hemsida >>

Om djupa borrhål på MKG:s hemsida >>

MKG:s nyhet inför seminariet om djupa borrhål >>

Pressmeddelande från MKG under seminariet >>

 Karl-Inge Åhälls OH >>

 MKG:s rapport om djupa borrhål >>

 Regeringens Beslut om FUD 2004 >>

Logga in