Kärnavfallsrådet överlämnade idag sin senaste kunskapslägesrapport till miljöminister Lena Ek. Rapporten behandlar de tekniska barriärerna av koppar och lera, säkerhetsanalysens roll samt beskriver hur olyckan i Fukushima påverkar olika länders kärnkraftspolitik. Rapporten sammanfattar slutligen andra länders kärnavfallsarbete. En viktig del av rapporten är diskussionen om möjligheten för kopparkapsel och lera att uppnå idealtillståndet för långsiktig säkerhet, en fråga som kommer bli en viktig del av prövningen av slutförvarsansökan.
Regeringens rådgivande organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet har i uppdrag att i februari varje år till miljöministern överlämna en kunskapslägesrapport om det aktuella läget inom kärnavfallsområdet. Syftet med rapporten är att ”belysa de frågor som Kärnavfallsrådet anser särskilt relevanta, och klargöra Kärnavfallsrådets synpunkter i dessa”. Årets kunskapslägesrapport överlämnades idag till miljöministern Lena Ek.
I kunskapslägesrapporten har Kärnavfallsrådet fokuserat på tre områden:
De tekniska barriärernas funktion under förvarstiden
Kärnavfallsrådet diskuterar i rapporten på ett förtjänstfullt sätt begreppen initialtillstånd och idealtillstånd för de tekniska barriärerna (kopparkapsel, lerbuffert, återfyllnadsmaterial). Initialtillståndet är det tillstånd som finns direkt efter förslutning efter deponering. Men för att barriärfunktionerna ska fungera och ge långsiktig säkerhet måste leran svälla och kopparkapseln inte korrodera fram till ett läge då ett idealtillstånd inträder, ett tillstånd som också är utgångspunkten och förutsättningen för att den långsiktiga säkerhetsanalysen ska gälla. Dessa begrepp anser Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är värda att användas av alla aktörer i den pågående prövningsprocessen för slutförvarsansökningarna.
Kärnavfallsrådet ger i rapporten sin syn på de problem som finns för att de tekniska barriärerna ska uppnå idealtillståndet. Det finns fortfarande flera oklarheter .rörande både kopparkorrosion och lerans förmåga att nå idealtillståndet.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det är utmärkt att Kärnavfallsrådet tydliggör behovet av att slutförvarssystemet uppnår idealtillståndet för den långsiktiga säkerheten och att det saknas kunskap för att kunna bedöma om att det kommer att ske. Viktiga aspekter som rådet borde fokusera mer på är frågan om det endast är de korrosionsprocesser som kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB antar kommer att påverka kopparkapseln som i realiteten kommer att angripa kapseln innan idealtillståndet eventuellt uppnås. Rådets rapport innehåller fortfarande en väldigt SKB-lik beskrivning av möjliga korrosionsprocesser och rådet borde i större utsträckning följa den pågående kunskapsutvecklingen inom området, på ett liknade sätt som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, gör. SSM har nyligen skickat en begäran om kompletteringar till kärnavfallsbolaget SKB rörande syrgasfri kopparkorrosion och en länk till en nyhet om detta finns nedan.
En annan fråga som MKG anser att Kärnavfallsrådet bör ägna mer uppmärksamhet är frågan om när syrgasfrihet uppträder i olika delar av deponeringssystemet, speciellt hur snabbt kopparytan och den närmaste bentonitleran blir syrgasfri. Rådet hänvisar till opublicerade finska resultat som visar att syrgasfrihet kan uppnås på några veckor, men det finns även resultat från MiniCan-projektet i Äspölaboratoriet som visar på liknande tider. Eftersom det funnits förvånande höga kopparkorrosionshastigheter i exempelvis LOT-projektet, också det i Äspölaboratoriet, är det viktigt att förstå hur det kan komma sig om försöksytorna med koppar varit i en syrgasfri miljö under i stort sett hela experimenttiden.
I rapporten upprepar Kärnavfallsrådet den uppfattning som rådet i april 2011 framförde till miljöministern rörande risken för att kopparkorrosion från de av forskare från KTH uppmärksammade ”nya” processer som kan finnas i en syrgasfri miljö skulle kunna påverka den långsiktiga miljösäkerheten för ett slutförvar. I kunskapslägesrapporten skriver rådet:
”Den viktigaste diskussionen gäller möjlig kopparkorrosion i den miljö som långsiktigt dominerar i förvaret det vill säga när syrgasen har förbrukats. Kopparkorrosion i den miljön resulterar alltid i vätgasutveckling och vätgastrycket blir därför en avgörande parameter för förloppet. När trycket uppnår en viss nivå upphör korrosionen och frågan gäller vid vilket vätgastryck detta sker och om det kritiska trycket långsiktigt kan upprätthållas nära kapseln. Kärnavfallsrådets samlade bedömning av dagens kunskapsläge innebär att kopparkapselns integritet kan bevaras under överskådlig tid, så länge buffertens barriärfunktion upprätthålls och en kontinuerlig transport av korrosiva joner från grundvatten till kapseln kan förhindras.”
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att denna uppfattning, att om idealtillståndet för leran kan uppnås och bevaras i hundratusentals så kan den täta leran komma att skydda kopparkapseln, delas av många aktörer under förutsättning att kärnavfallsbolaget SKB:s teoretiska antaganden om vätgastransport genom lera stämmer, något som bör utredas ytterligare. Samtidigt blir uttalandet meningslöst om det, som rådet i rapporten påpekar, finns betydande risker att slutförvaret inte når idealtillståndet.
Säkerhetsanalysens roll i olika faser
Kärnavfallsrådet menar att SKB:s säkerhetsanalys SR-Site har dubbla roller i slutförvarsprojektet. Dels en ren intern roll som ett verktyg för styrning och organisation av arbetet med ett slutförvar och dels en extern rollen i den samhälleliga tillståndsprocessen. I sin rapport fokuserar Kärnavfallsrådet på den interna rollen och ställer sig frågan hur säkerhetsanalysen, vars mål är att vara en ”realistisk och verifierbar byggnorm”, kan förverkligas för att skapa ett säkert slutförvar.
Internationella perspektiv, framför allt med koppling till kärnkraftsolyckan i Fukushima.
Kunskapslägesrapporten ger en beskrivning av kärnreaktorhaveriet i Fukushima och den påverkan som olyckan har haft på energipolitiken i Italien, Schweiz och Tyskland. Rapporten för fram reflektionen att Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, menar att händelserna i Japan inte ändrar perspektiven för SSM:s utvärdering av slutförvarsansökan.
Kärnavfallsrådet har också ett kapitel i sin rapport om situationen på kärnavfallsområdet i USA, där man efter 25 års arbete ifrågasatte sin slutförvarslösning och drog tillbaka slutförvarsprojektet för att se efter andra alternativ.
Kunskapslägesrapporten kan laddas ner nedan. Den 6 mars håller Kärnavfallsrådet ett seminarium i Stockholm där de kommer presentera Kunskapslägesrapporten. Se kalendernyheten nedan för mer information om seminariet.
Länkar
Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2012 >>
Nyhet om rapporten på regeringens hemsida >>
Om kunskapslägesrapporten på Kärnavfallsrådets hemsida >>
Kalendernyhet på MKG:s hemsida om Kärnavfallsrådets seminarium om Kunskapslägesrapporten 2012 >>
Nyhet om att SSM begär komplettering av SKB om kopparkorrosion i syrgasfritt vatten >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
