Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har löpande rapporterat om den pågående vetenskapliga diskussionen om frågan om koppar kan korrodera ("rosta") i syrefritt vatten. Nu har professor Lars-Gunnar Johansson vid Chalmers skrivit en kommentar i den tidskrift där KTH-forskarna ursprungligen publicerade den artikel som inledde dagens diskussion. KTH-forskarna har i en egen kommentar i tidskriften lämnat sin syn på professor Johanssons synpunkter.
Tre svenska forskare (Peter Szakálos, Szakálos Material Science AB, Gunnar Hultquists, Kungliga tekniska högskolan, KTH, och Gunnar Wikmark, Advanced Nuclear Technology) publicerade hösten 2007 en artikel i den vetenskapliga tidskriften Electrochemical and Solid-State Letters med resultat från deras forskning som pekade på att koppar kan korrodera ("rosta") i vatten som inte innehåller syre (vol 10, nr 11 ss C63-C67 2007). Resultatet är kontroversiellt eftersom kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolags, SKB:s, utgår från att denna typ av korrosion inte kan ske. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att denna frågeställning är viktig och följer frågan. Nu har en ny forskare, Lars-Gunnar Johansson vid Chalmers, kommit med en kommentar till KTH-forskarnas resultat.
Professor Lars-Gunnar Johansson är professor vid oorganisk miljökemi vid Chalmers tekniska högskola. Professor Johansson är även föreståndare vid Kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion, HTC, knutet till Chalmers. Ett medlemsföretag i HTC är Elforsk som representerar Fortum, E.ON och Vattenfall. Professor Johansson har skrivit en vetenskaplig kommentar till KTH-forskarnas artikel som har publicerats i samma tidskrift där den ursprungliga artikeln publicerades (Electrochem Solid-State Lett vol 11 nr 4 ss S1-S1 2008). I kommentaren framförs teorin att den vätgas som bildas i KTH-forskarnas försök inte kommer från kopparkorrosion utan från reaktioner med det rostfria stålet i försöksutrustningen. Därmed menar professor Johansson att det inte finns någon anledning att revidera den rådande synen på hur koppar kan korrodera.
I ett svar som publiceras i samma nummer av tidskriften avfärdar KTH-forskarna denna teori (Electrochem Solid-State Lett vol 11 nr 4 ss S2-S2 2008). De tillbakavisar professor Johanssons argumentation och menar att hans teori saknar stöd. Forskarna avslöjar även att betydande mängder vätgas verkar tas upp av kopparprovet och de håller fast vid den förklaring de tidigare gett till deras resultat.
Av intresse är att kärnkraftsindustrins kärnavfallsbolag, SKB, i sitt senaste nyhetsbrev lyfter fram professor Johanssons kommentar utan att nämna att KTH-forskarna avfärdar den. Industrin driver nu tydligt linjen att även om KTH-forskarna har rätt så påverkar detta inte den långsiktiga säkerheten av ett slutförvar. Lars Werme, ansvarig för materialforskning på SKB, säger i nyhetsbrevet:
"Våra beräkningar, utifrån de data som redovisats av forskarna själva, visar att livslängden på kopparkapseln inte påverkas av om teorin skulle stämma. Därför kan vi säga att rönen i sig är intressanta men saknar, som vi ser det i dag, betydelse i ett långsiktigt säkerhetsperspektiv för SKB."
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att det är alldeles för tidigt för att dra en sådan slutsats. MKG avvaktar forskarsamhällets fortsatta arbete med frågan och uppmanar myndigheterna att se till att stödja forskning så att denna fråga får en fullgod utredning så fort som möjligt.
L-G Johanssons kommentar i den vetenskapliga tidskriften >>
KTH-forskarnas svar på L-G Johanssons kommentar >>
Följ frågan om kopparkorrosion i syrefritt vatten bakåt på MKG:s hemsida >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
