Den 14-15 mars anordnar Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, ett seminarium om djupa borrhål.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, tycker det är glädjande att ett seminarium som gör en genomlysning av den alternativa metoden djupa borrhål äger rum. Metoden djupa borrhål innebär att kärnavfallet kapslas in och deponeras i borrhål på djup mellan 3-5 km. Varken MKG eller de organisationer som bildat föreningen, däribland Svenska Naturskyddsföreningen, tar ställning i metodvalsfrågan för ett slutförvar för högaktivt kärnkraftsavfall. Men eftersom det kan visa sig att metoden djupa borrhål kan vara långsiktigt miljömässigt säkrare än kärnkraftsindustrins KBS-metod vill MKG att metoden utreds tillräckligt väl. Det är viktigt att miljödomstolar och regering har ett rättvisande beslutsunderlag när ett kommande beslut fattas om ett slutförvar. Miljörörelsen har velat få en sådan utredning gjord sedan början på 1990-talet. Även myndigheter och regering har vid återkommande tillfällen betonat vikten av att den alternativa metoden djupa borrhål utreds ordentligt, senast i regeringsbeslutet om FUD 2004 taget i december 2005.
Frågan om den långsiktiga säkerheten av metoden djupa borrhål behöver utredas ytterligare. Men inte ens kärnkraftsindustrin, SKB, bestrider i dagsläget att den naturliga barriär som ges av den ökande salthalten i grundvattnet på djupet skulle kunna isolera avfallet från människa och miljö så länge avfallet utgör ett miljöhot. Det är fråga om en tidsrymd på över 100 000 år. Industrin tog 2006 fram en rapport där modeller visar på denna möjlighet, men mer forskning behövs.
Förutom att kärnavfallet måste isoleras från människa och miljö under en mycket lång tid utgör det plutonium som finns i det använda kärnkraftsbränslet i avfallet en långsiktig kärnvapenspridningsrisk. Detta innebär att slutförvaret måste övervakas av samhället. Vid deponering i djupa borrhål blir kärnvapenspridningsrisken lägre på lång sikt än med slutförvaring enligt industrins KBS-metod. Däremot är skillnaden mellan metoderna vad gäller återtagbarheten av avfallet under driften av slutförvaret och en tid efter tillslutning kanske inte så stor så länge samhället har tillgång till avancerad borrteknik. Men, för att på sikt återta t ex plutonium ur ett slutförvar enligt industrins KBS-metod så krävs endast 1800-talsteknik.
Kärnkraftsindustrin säger i dagsläget att metoden djupa borrhål inte är möjlig att genomföra på ett säkert sätt. Detta är en viktig fråga som kommer att belysas på seminariet. MKG har uppfattat att teknikutvecklingen inom borrteknik under de senaste tjugo åren innebär att möjligheten att genomföra metoden djupa borrhål på ett säkert sätt har ökat. Detta är en viktig fråga för seminariet att hantera och Sveriges bästa experter på borrteknik kommer att medverka på seminariet, däribland prof Leif Bjelm vid Lunds tekniska högskola.
Lagstiftningen, kärntekniklagen, lägger ansvaret på industrin att ta fram en metod för slutförvar av kärnavfall. Industrin har i trettio år fokuserat på en metod, KBS-metoden, som innebär att avfallet ska omgärdas av konstgjorda barriärer och sedan placeras på ca 500 m djup i grundvattenförande berg. Även ansvaret för att undersöka alternativa metoder har endast vilat på kärnkraftsindustrin. Industrin har gjort flera utredningar och dess kärnavfallsbolag, SKB, besitter idag en världsledande kompetens även om metoden djupa borrhål.
Kärnkraftsindustrin har sagt att den inte tänker lägga några ytterligare resurser på alternativutredningar om metoden djupa borrhål. Om KASAM:s seminarium om djupa borrhål visar att industrin i de samråd som äger rum inför en ansökan om ett få bygga ett slutförvar, inte redovisat en rättvisande bild av möjligheten att genomföra metoden djupa borrhål anser Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, att det inte är rimligt att än en gång endast lämna över frågan till industrin för vidare utredning. I det läget är det viktigt att en oberoende utredning görs av vilka resurser i tid och pengar som behövs och vilka frågor som behöver utredas för att ge myndigheter, miljödomstolar och regering ett rättvisande underlag för att kunna jämföra alternativa metoder vid en ansökan om tillstånd för att få bygga ett slutförvar för högaktivt kärnkraftsavfall.
Om seminariet på KASAM:s hemsida >>
Mer om djupa borrhål på MKG:s hemsida >>
MKG:s rapport om djupa borrhål >>
Regeringsbeslutet om FUD-2004 >>
|
SKB:s rapport som modellerar ett slutförvar enligt metoden djupa borrhål (9 MB) >> |
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
