Den 5:e december skickade Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, ett öppet brev till forskningsledaren för den grupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet som utför forskning om kopparkorrosion i rent syrgasfritt vatten åt kraftindustrins kärnavfallsbolag, SKB. Nu har Naturskyddsföreningen och MKG skickat ett yttrande till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och mark- och miljödomstolen om kopparkorrosionsfrågor. Yttrandet handlar om det öppna brevet men också om vikten av att snarast ta upp ett försökspaket i LOT-försöket i Äspölaboratoriet. Dessutom tar föreningarna upp behovet av kvalitetssäkring och ökad insyn i den kopparkorrosionsforskning som bolaget utför.
I det öppna brevet som MKG den 5:e december skickade till Mats Boman, forskningsledaren för den grupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet som utför forskning åt kärnavfallsbolaget, efterfrågades ett antal klargöranden rörande den forskning som utförs vid Ångströmlaboratoriet. Dessutom ges förslag på vad som kan behöva göras för att få slutlig klarhet i hur koppar reagerar med syrgasfritt vatten. Frågan om hur kopparkorrosion sker i den syrgasfria slutförvarsmiljön är fortfarande inte klarlagt, vilket var tydligt även på det internationells symposium om de konstgjorda barriärerna av koppar och lera som Kärnavfallsrådet anordnade i november. Länkar till nyhet om det öppna brevet och till nyhet om Kärnavfallsrådets symposium finns nedan.
Till yttrandet till SSM och mark- och miljödomstolen bifogas det öppna brevet som bilaga. Dessutom uppmärksammar föreningarna SSM på att det finns ytterligare en frågeställning som är värd att utreda för att förstå Uppsalaforskarnas resultat. Möjligheten till korrosion kan även ha påverkats av fosfater på kopparprovytan.
Föreningarna uppmärksammar i yttrandet även att kärnavfallsbolaget SKB i det senaste yttrandet till mark- och miljödomstolen angett att ett upptag av försökspaketet S2 i LOT-försöket i Äspö-laboratoriet nu ”enligt plan” ska ske mot slutet av 2010-talet. Det är första gången föreningarna hört talas om att planen nu är att ta upp försökspaketet efter ungefär 20 års deponeringstid och efter ett eventuellt tillstånd att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle. Försökspaketet installerades år 2000 med den ursprungliga planen att ta upp paketet efter drygt 5 år.
Föreningarna har i yttranden med krav på kompletteringar av slutförvarsansökan angett att ett upptag och en analys av S2-paketet måste göras för att ta fram ett bättre underlag till ansökan innan den kan kungöras och prövas i sak. I försökspaketet finns både ett centralt kopparrör och särskilda kopparkuponger i som kan undersökas för att förstå hur koppar beter sig i en syrgasfri slutförvarsmiljö. Vid upptaget av det senaste försökspaketet A2 uppdagades att oväntat hög kopparkorrosion hade skett i det paketet. Ett upptag av nästa paket har nu dröjt över 5 år och föreningarna anser att det är helt oacceptabelt att vänta med nästa upptag till efter prövningen är klar när upptaget kan avgöra frågan om koppar är ett lämpligt kapselmaterial för att erhålla långsiktig miljösäkerhet. Det finns ytterligare två försökspaket att ta upp senare, och där går det att vänta längre med ett upptag.
I yttrandet tar även föreningarna upp behovet av kvalitetssäkring och ökad insyn i den kopparkorrosionsforskning som kärnavfallbolaget SKB utför. Föreningarna har både i samrådet inför slutförvarsansökan och i kompletteringsfasen av prövningen krävt att kärnavfallsbolaget ska visa en vetenskaplig öppenhet om den kopparkorrosionsforskning som bolaget utför, vilket inte är fallet. När nu alla de tre KTH-forskare som varit medlemmar av bolagets referensgrupp om syrgasfri kopparkorrosionsforskning lämnat gruppen finns det ingen vetenskaplig insyn alls i bolagets forskning.
Föreningarna anser i yttrandet att det behövs en granskning av kvalitetssäkringen av de viktigaste delarna av kärnavfallsbolagets arbete med att undersöka kopparkorrosion och att SSM bör påbörja en sådan granskning. Föreningarna anser att det i samband med en sådan granskning skulle vara önskvärt med en möjlighet för andra aktörer, t.ex. Kärnavfallsrådet, kärnavfallskommunerna och miljöorganisationer, att följa granskningsarbetet. I den mån det dessutom tas beslut om att sökanden ska genomföra fortsatt eller ny forskning inom området för att komplettera ansökan så är en sådan insyn önskvärd. Föreningarna menar att det vore utmärkt om Strålsäkerhetsmyndigheten genom lämpligt agerande skulle kunna öka insynen.
Föreningarnas yttrande finns nedan. Längst ner bland länkarna finns även länkar till nyheter om föreningarnas två senaste yttranden till mark- och miljödomstolen och SSM den 6:e december och den 15:e oktober.
Länkar:
Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande till SSM och domstolen om kopparkorrosion 131219 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om MKG:s öppna brev till Uppsalaforskarna >>
Nyhet på MKG:s hemsida om att KTH-forskarna lämnar SKB:s referensgrupp, 131108 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
