Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, anser att ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle enligt miljöbalken är tillräckligt komplett för att strålsäkerheten ska kunna bedömas i sak. Detta skriver myndigheten i sitt svar på Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts remiss om kompletteringsbehov. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att SSM i sitt yttrande ser det som viktigare att ett snabbt beslut kan tas om ett slutförvar än att alternativredovisningar av plats och metod, som kan ge högre säkerhet, fullföljs. Myndigheten anser även indirekt genom sitt yttrande att domstolen inte ska hantera strålsäkerhetsfrågor och kompletteringsbehov av t.ex. problem med barriärerna av koppar och lera.
Den 13 april skickade Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt ut en underrättelse till myndigheter, organisationer och sakägare i prövningen om ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle enligt miljöbalken. Remissinstanserna bereddes tillfälle att senast den 26 juni yttra sig över om slutförvarsansökan är komplett, och även ge formella yrkanden om komplettering eller avvisning.
Den 24 juni skickade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, in sitt yttrande. Myndigheten inleder med en sammanfattande bedömning om att att kraftindustrins kärnavfallsbolags, SKB:s, ansökan kan betraktas som komplett avseende strålsäkerhetsfrågor. Det är svårt att tolka vad SSM menar med detta men det verkar som om myndigheten anser att om bara strålsäkerhetsfrågor har varit tillräckligt väl hanterade i samrådet och att de tillräckligt väl hanteras i miljökonsekvensbeskrivningen så kan ansökan kungöras. Och det tycker SSM.
Att det sedan kan behövas ytterligare kompletteringar av ansökan för att kunna bedöma om den långsiktiga strålsäkerheten är inte en fråga som SSM verkar tycka att domstolen har med att göra. Det tycker MKG är problematiskt. En viktig fråga för domstolen är att bedöma i vilken utsträckning strålsäkerhetsfrågor ska behandlas i domstolsprövningen. Kärnavfallsbolaget anser att inte frågorna ska behandlas alls. Naturskyddsföreningen, MKG och även Kärnavfallsrådet, anser att det är viktigt att domstolen hanterar strålsäkerhetsfrågor eftersom de är centrala för den långsiktiga miljösäkerheten. SSM anser förmodligen att myndigheten i framtiden både i prövningen och efter ett eventuellt regeringsbeslut om att ge tillstånd till slutförvaret när som helst kan begära kompletteringar i strålsäkerhetsfrågor. Domstolen har inte den möjligheten. Genom sitt yttrande väljer SSM att stödja kärnavfallsbolagets syn att strålsäkerhetsfrågor endast ska hanteras av myndigheten. Detta anser MKG är förvånansvärt och beklagligt.
Naturskyddsföreningen och MKG anser i deras gemensamma yttrande till domstolen (se separat nyhet) att frågan huruvida strålsäkerhetsfrågorna ska hanteras i miljöbalksprövningen är viktig för att kunna ha en öppen domstolsprövning av slutförvarets långsiktiga miljösäkerhet. Föreningarna vill att kompletteringsyrkanden i strålsäkerhetsfrågor hanteras av domstolen och inte bara SSM. Även Kärnavfallsrådet anser i sitt yttrande (se separat nyhet) att strålsäkerhetsfrågor ska hanteras fullt ut av domstolen.
SSM tar dessutom i yttrandet ställning för kärnavfallsbolagets syn vad gäller redovisningen av alternativ metod och plats i miljökonsekvensbeskrivningen. Myndigheten skriver följande:
”När det gäller alternativet djupa borrhål, som bygger på en annan typ av säkerhetskoncept och med andra för- och nackdelar jämfört med KBS-3, har SSM efterfrågat en belysning av detta alternativ för att kunna jämföras med KBS-3. Metoden är på ett tidigt utvecklingsstadium och SSM bedömer att det skulle krävas omfattande undersökningar och teknikutveckling for att kunna göra en mer ingående jämförelse mellan djupa borrhål och KBS-3. I en samlad utvärdering behöver den i dagsläget tillgängliga kunskapen och osäkerheter vägas emot den samhälleliga påverkan det skulle innebära att avvakta ytterligare ett antal år med omhändertagandet av det använda kärnbränslet.”
”När det gäller inlandsalternativ har SSM efterfrågat och från SKB fått komplettering i frågan om huruvida det finns faktorer som pekar på att det bortvalda alternativet "Hultsfred/Oskarshamn västra" skulle ha haft bättre strålsäkerhetsmässiga förutsättningar än Forsmark för ett KBS-3-slutforvar. Under förutsättning att granskningen av SKB:s redovisning av den långsiktiga strålsäkerheten för ett slutförvar vid den sökta anläggningsplatsen talar för Forsmarks lämplighet, bedömer SSM att det inte finns anledning att avvisa ansökan på grund av den mindre omfattande redovisningen av den strålsäkerhetsmässiga betydelsen för alternativet Hultsfred/Oskarshamn västra."
Myndigheten är mycket väl medveten om att kärnavfallsbolaget grovt misskött hanteringen av alternativ metod, särskilt djupa borrhål, och plats, särskilt frågan om en inlandslokaliseringen i ett inströmningsområde for storregionala grundvattenströmmar, innan ansökan lämnats in. I bägge fallen kan en högre långsiktig miljösäkerhet varit möjlig att uppnå än med KBS-metoden lokaliserad i Forsmark. Nu ger SSM i efterhand bolaget godkänt i sin undermåliga behandling av alternativen eftersom det tar för lång tid att utreda alternativet djupa borrhål och att lokaliseringen i Forsmark kan vara säker nog.
MKG håller inte med SSM som genom sin bedömning har ställt sig på kärnavfallsbolagets sida även i dessa frågor. Naturskyddsföreningen och MKG har i deras gemensamma yttrande yrkat på att djupa borrhål ska anses vara en alternativ utformning av geologisk deponering och ska därmed ingå som en alternativ metod i ansökan och MKB:n, att sedan jämföras med KBS-metoden. SKB anser att det inte finns några miljöjuridiska alternativ till KBS-metoden och SSM håller med sitt yttrande med.
Det enda kravet myndigheten lämnar i sin skrivelse är att sökanden ska sammanställa en ny miljökonsekvensbeskrivning som inkluderar de inlämnade kompletteringarna. Detta yrkar även Naturskyddsföreningen och MKG på.
Länkar:
Nyhet om Naturskyddsföreningen och MKG:s yttrande, 150626 >>
Samtliga yttranden som skickats till domstolen finns att ladda ner här >>