30 september 2013 |

SKB har kompletterat med underlag om den alternativa metoden djupa borrhål till SSM

Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB har skickat in en ny komplettering av förutsättningarna att använda den alternativa metoden djupa borrhål för slutförvaring av använt kärnbränsle till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. SSM har i kompletteringsfasen av granskningen av slutförvarsansökan om ett slutförvarssystem för använt kärnbränsle krävt att kärnavfallsbolaget ska ge en uppdaterad beskrivning av förutsättningarna att använda djupa borrhål i stället för industrins KBS-metod samt uppdatera den jämförande bedömning som finns i ansökan. Den nya kompletteringen innehåller ett PM och fyra SKB-rapporter.

Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB, fick i granskningen av slutförvarsansökan enligt kärntekniklagen senhösten 2012 en kompletteringsbegäran av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, rörande redovisningen av alternativa metoder. I begäran efterfrågade myndigheten en uppdaterad redovisning av borrhålsförvar och ett klargörande av hur senare års teknik- och kunskapsutveckling har omhändertagits av bolaget. Dessutom ville myndigheten ha fördjupade resonemang rörande de olika barriärsfunktionerna för ett borrhålsförvar. Utifrån ett sådant uppdaterat underlag ville SSM att bolaget uppdaterar den jämförande bedömningen mellan KBS-3 och djupa borrhål i ansökan. 

Som en del av den omfattande komplettering som kärnavfallsbolaget skickade in till mark- och miljödomstolen och SSM den 2 april redovisade kärnavfallsbolaget en delvis ny syn på alternativet djupa borrhål men avfärdade alla tankar om att metoden skulle jämföras med KBS-metoden i prövningen av ansökan. Bolaget aviserade även att det pågick en del studier som skulle skickas in senare.

I kompletteringen som kärnavfallsbolaget skickade in den 28 juni aviserade bolaget att det skulle komma sex rapporter rörande metodvalet och djupa borrhål i september 2013. Fem av rapporterna skulle röra djupa borrhål mer direkt.

Den 30 september skickade kärnavfallsbolaget ett PM med en ny komplettering rörande djupa borrhål till SSM och bifogade fyra SKB-rapporter. Rapporterna behandlar:

1. En förnyad analys av förutsättningarna för borrning och deponering i djupa borrhål
2. En modellering av hur grundvattnet på djupet kan bete sig när det deponeras använt kärnbränsle där
3. En sammanställning av kunskap om kunskap om berg- och grundvattenförhållanden på djupet
4. En analys av vad som skulle hända strålningsmässigt om en kapsel som fastnat i ett borrhål skulle gå sönder

En femte rapport som ska behandla hur vätgasproduktion från korrosion av metaller i deponeringshålen kan påverka långsiktig säkerhet av ett borrhålsförvar är försenad och aviseras vara klar under 2014. 

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, konstaterar att kärnavfallsbolaget till skillnad från tidigare nu accepterar att det med tillgänglig teknik skulle kunna gå att borra deponeringshål med en diameter av 445 mm för ett borrhålsförvar till 5 km djup och att det skulle kunna gå att deponera kapslar i dessa, även om tekniken inte demonstrerats än.

Bolaget menar att avståndet mellan hål skulle kunna vara 100 m, kanske mindre, med tanke på värmeutvecklingen runt borrhålen. Med 100 m avstånd mellan borrhålen skulle de 80 hål som skulle behövas i ett svenskt slutförvarsprogram skulle kunna rymmas inom en kvadratkilometers yta. I praktiken blir det kanske en större yta, men inte 15 kvadratkilometer som är den yta som SKB anger som referensyta i ansökan. 

Bolaget bekräftar åter att de tidigare analyser som gjorts som visar att värmen från deponering av använt kärnbränsle på 3-5 km djup inte skulle störa de naturliga förutsättningar som gör att vatten på djupet inte blandas med vatten nära jordytan.

Bolaget bekräftar åter att det finns mätningar som visar att grundvatten på större djup är miljontals år gammalt och har inte blandats med mer ytnära vatten under väldigt lång tid, inklusive hela den långa epok med upprepade istider som funnits de senaste hundratusentals åren.

MKG konstaterar att detta betyder att kärnavfallsbolaget numer borde anse att det finns inte finns något som talar emot set skulle gå att använda den alternativa metoden djupa borrhål för slutförvaring av använt kärnbränsle och att den långsiktiga säkerheten skulle kunna vara mycket hög.

Men bolaget försöker i en rapport visa att om en kapsel skulle fastna i ett borrhål relativt grund och gå sönder omedelbart eller efter hundra år så skulle det leda till utsläpp av radioaktiva ämnen som skulle överstiga myndigheternas gränsvärden. Analysen är dock gjord utgående från ett orealistiskt scenario. För det första skulle förutsättningarna för att ta upp en fastnad kapsel ner till djup på över tusen meter vara goda. För det andra är risken för att en väl utformad stålkapsel med hög hållfasthet skulle gå sönder även om den fastnade i ett deponeringshål mycket låg med tanke på de låga deponeringshastigheter det är fråga om. För det tredje, om kapseln inte går sönder när den fastnar skulle stålkapseln säkert klara av påverkan av korrosion i tusen år och alltså inte börja läcka direkt eller efter hundra år. Slutligen skulle ett slutförvar med djupa borrhål kunna placeras i inlandet i ett storregionalt inströmningsområde för grundvatten där en eventuell läcka av en skadad kapsel på under tusen meters djup skulle ta tiotusentals år att nå ytan. Kärnavfallsbolaget måste göra om analysen för ett mer realistiskt scenario och kommer då säkert att komma fram till att även den värsta tänkbara deponeringsolyckan inte skulle ge mer utsläpp än motsvarande olycka med KBS-metoden. 

Eftersom kärnavfallsbolaget dessutom lokaliserat slutförvaret kustnära och det verkar finnas stora risker att ett stort antal kapslar i det tänkta slutförvaret går sönder inom tusen år är det uppenbart att ett slutförvar men djupa borrhål inåt landet är att föredra vad gäller långsiktig miljösäkerhet. Dessutom skulle användandet av djupa borrhål minska risken för att det sker utsläpp vid oavsiktliga eller avsiktliga intrång. 

 

Länkar:

SKB:s svar SSMs begäran om komplettering av Miljökonsekvensbeskrivning - Tillkommande underlag rörande konceptet djupa borrhål, 130930 >> 
Bilagor:
1. SKB P-13-08 ”Förutsättningar för borrning av och deponering i djupa borrhål” >> 
2. SKB P-13-10 ”Modelling of thermally driven groundwater flow in a facility for disposal of spent nuclear fuel in deep boreholes” >>
3. SKB P-13-12 ”Review of geoscientific data of relevance to disposal of spent nuclear fuel in deep boreholes in crystalline rock” >>
4. SKB P-13-13  ”Radiological consequences of accidents during disposal of spent nuclear fuel in a deep borehole” >> 

Nyhet om att SKB lämnar in juni-kompletteringar till SSM och domstolen, 130628 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att SKB lämnar haltande kompletteringar till SSM: Avvisar åter krav på djupa borrhål som alternativ i MKB:n, 130503 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om SSM:s begäran om kompletteringar, 121029 >>

Om Djupa borrhål på MKG:s hemsida >>

Logga in