Flera repliker om kärnbränsleförvar i DN Debatt

22 november 2021

Flera repliker har inkommit på den artikel som KTH-professorer, Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, skrivit i DN Debatt om att resultaten från LOT-försöket bör redovisas med mer detaljer för att ge fullgoda kunskaper om egenskaperna hos kopparkapseln, utifrån de försökspaket som tagits upp. De inkomna replikerna är skrivna av kärnavfallsbolaget SKB, Torbjörn Åkermark och Björn Kjellström. Uppdatering: En slutreplik är publicerad den 28 november.

Repliken från SKB ter sig i stor utsträckning som ett standardsvar och tar främst upp att Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, inte ser behov av ytterligare underlag varken när det gäller LOT-försöket eller andra aspekter för att ge tillåtelse att uppföra ett långtidsförvar. Texten tar också upp att ett slutförvar enligt samma modell, KBS-3-metoden, byggs i Finland.

Torbjörn Åkermark, doktor i korrosionslära, skriver i sin replik om den splittring som finns inom korrosionsläran där vissa – enligt Åkermark numera endast vetenskapsmän som är kopplande till kärnkraftindustrin – hävdar att kopparkorrosionen i en förvarsmiljö kommer vara på en betydelselös nivå, medan andra hävdar att de oberoende undersökningar som gjorts visar på en alldeles för hög korrosion för att ett kärnbränsleförvar ska vara säkert under 10 000-tals år. Vidare tar Åkermark upp att argumentationen att myndigheten inte anser att det behövs mer underlag är märklig eftersom det har varit fallet länge, medan till exempel Mark- och miljödomstolen efterfrågade mer kunskap kring fem punkter i samband med att den behandlade ärendet. Även slutförvarsbygget i Finland nämns, där Åkermark poängterar att tillståndsprocessen ser annorlunda ut i Finland och att det finska slutförvaret kommer slutligt miljöprövas först när det är färdigbyggt. I slutet av texten föreslås krav på experiment som visar på att korrosionen är på en tillräckligt låg nivå under de första 10-20 åren av förvaring för att kunna uppnå den livslängd på 100 000 år som krävs i slutförvaret.

Repliken som Björn Kjellström, professor emeritus i energiteknik, har skrivit tar upp de krav som finns på kärnkraftsindustrin i kärntekniklagen. Kraven gäller kärntekniska anläggningar, vilket innefattar ett långtidsförvar av använt kärnbränsle. Kraven innefattar att radiologiska nödsituationer undviks och att konsekvenserna av en nödsituation kan hanteras om en sådan ändå uppstår. Vidare diskuterar Kjellström att den praktiska erfarenheten av säkerheten hos de reaktorer som är i drift inte uppfyller den säkerhetsstandard som gäller internationellt. Av detta drar Kjellström slutsatsen att det är omöjligt att med precision bedöma sannolikheten för att ett slutförvar är intakt efter 10 000-tals år. Texten avslutas med att Kjellström skriver att samtliga kända svagheter hos slutförvaret måste elimineras innan det verkställs, och att kärnavfallsbolaget SKB därför inte borde avvisa kraven som ställs i artikeln från KTH-forskare, Naturskyddsföreningen och MKG, eftersom kommande generationers möjlighet att hantera ett läckage i slutförvaret inte går att garantera.

Uppdatering: En slutreplik är publicerad den 28 november (länk nedan).

Länkar:

Björn Kjellströms replik på DN:s hemsida >>

Torbjörn Åkermarks replik på DN:s hemsida >>

SKB:s replik på DN:s hemsida >>

Här kan föreningarnas debattartikel läsas på Dagens Nyheters hemsida >>

Nyhet på MKG:s hemsida om artikeln hos DN Debatt, 211112 >>

Uppdatering: Länk till nyhet på MKG:s hemsida om slutrepliken, 211128 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att MKG med medlemsföreningar skickat ett nytt yttrande till regeringen: Utnyttja LOT-försöket innan ett tillåtlighetsbeslut, 211104 >>

Kärnavfallsrådet svarar på regeringens remiss om kapselfrågor, 211021 >>

Nyhet om Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande i sak den 11 juni, 210611 >>

Fler nyheter på MKG.s hemsida: