I ett inslag den 5 februari 2021 uppmärksammar SVT Nyheter frågeställningen om hur framtida generationer ska kunna varnas för kärnavfall.
I inslaget medverkar Cornelius Holtorf, arkeolog knuten till Linnéuniversitetet i Kalmar. Han lyfter bland annat problemställningar kring att framtidens människor kommer leva i samhällen som skiljer sig från dagens och sannolikt talar andra språk.
Enligt Cornelius Holtorf kan även symboler bli svåra för framtidens folk att tyda, exempelvis den nya symbolen för fara för radioaktiv strålning som internationella atomenergiorganet IAEA tagit fram och som exempelvis innehåller pilar och en människa i rörelse som inte nödvändigtvis är så lätt att tolka utan vår samtida kontext.
SVT:s reportage tar även upp att det i Sverige diskuteras om det är möjligt att skapa ett kulturarv av avfall för radioaktivt avfall som ett sätt att nå framtida generationer där våra kärnavfallsrester, likt ringmuren i Visby och hällristningarna i Tanum. Olika kommunikativa insatser kan samverka till en berättelse om en fysisk lämning. På så vis kan vi aktivt skapa ett kulturarv, och använda det som ett kommunikativt medel till framtiden.
Olyckligt nog är SVT:s inslag missledande vad gäller processen för det svenska kärnbränsleförvaret där inget avgörande beslut om förvarets framtid ännu fattats av regeringen. Det finns tvärtom starka skäl för regeringen att tillbakavisa industrins ansökan om att få bygga ett kärnbränsleförvar då den föreslagna förvarsmetodens hållbarhet kan ifrågasättas vetenskapligt.
Länk till SVT Nyheters reportage om informationsbevarande på dess webbplats:
Så ska framtidens folk varnas för kärnavfall, 210205 >>
Frågan om informationsbevarande och kulturarv diskuterades under en workshop som arrangerades i Stockholm den 21 – 23 maj 2019 av Kärnavfallsrådet, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), Riksarkivet och Linneuniversitet. Bland deltagarna fanns inbjudna från kommuner, miljöorganisationer och industrin. Se länk till nyhet på MKG:s webbplats från detta möte nedan.
Länkar: