Kärnavfallsrådet svarar på regeringens kopparkapselremiss: Det behövs mer forskning

21 oktober 2021

Kärnavfallsrådet har skickat in sitt svar på regeringens remiss om kopparkorrosion och gjutjärn. Kärnavfallsrådet har kommit fram till att det finns mer behov av forskning om kopparkorrosion innan ett kärnbränsleförvar kan tas i drift. Rådet föreslår att mer forskning bedrivs efter att regeringen har gett tillstånd för att bygga förvaret och att ett separat beslut enligt miljöbalken tas innan förvaret tas i bruk. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att det redan är förberett för forskning inom LOT-försöket som kan ge viktiga resultat innan regeringen tar ett tillåtlighetsbeslut.

Regeringen skickade i september ut en remiss angående kärnavfallsbolaget SKB:s ansökan om att få bygga ett slutförvar i Forsmark, där remissinstanserna SSM och Kärnavfallsrådet ombads uttala sig om ny forskning kring kopparkapselns skyddsförmåga. Det regeringen önskade svar på var om två vetenskapliga dokument innehåller ny information som påverkar hur regeringens beslut i prövningen bör tas. Dessutom ville regeringen få svar på frågan om det finns information från LOT-försöken vid Äspölaboratoriet som bör redovisas och utvecklas och som har betydelse för bedömningen avseende kapselns hållbarhet.

Studierna var dels en vetenskaplig artikel om kopparkorrosionsprocesser från tidskriften Corrosion Science, dels en rapport om deformationsåldring hos gjutjärnsinsatsen från forskning vid Aalto-universitetet i Finland.

Den 21 oktober svarade Kärnavfallsrådet på remissen. Rådet anser att de två dokumenteten och LOT-försöket som det nu är redovisat inte ger mer information till regeringens tillåtlighetsprövning.

Däremot har Kärnavfallsrådet kommit fram till att det finns mer behov av kopparkorrosionsforskning i en förvarsmiljö innan ett kärnbränsleförvar kan tas i drift. Rådet föreslår att mer forskning bedrivs efter att regeringen har gett tillstånd för att bygga förvaret och att ett separat beslut enligt miljöbalken tas innan förvaret tas i bruk.

MKG menar att rådets förslag har meriter men anser att det finns forskningsresultat från det förvarsliknande LOT-försöket som kan ge viktig, kanske avgörande, kunskap så snabbt att det kan göras innan regeringen tar ett tillåtlighetsbeslut om kärnbränsleförvaret.

Det som behöver göras är först att ta fram detaljerade korrosionsstudier av de mest korroderade ytorna i de två 20-åriga försökspaket som togs upp hösten 2019, något som kärnavfallsbolaget SKB hittills vägrat göra (bild på en mycket korroderad yta som inte undersökts finns i MKG:s pressmeddelande). Därefter går det inom ett tidsspann av sex månader till ett år att genomföra ett försök i Äspölaboratoriet där två nya förenklade LOT-försökspaket deponeras på samma sätt som de ursprungliga försökspaketen (se separat beskrivning i MKG:s pressmeddelande). Tillsammans ger detta ett nytt vetenskapligt underlag som kan vara viktigt, kanske avgörande, för att göra bedömningen om koppar är ett tillräckligt bra kapselmaterial för kärnbränsleförvaret.

Se mer om detta i MKG:s pressmeddelande i nyheten på MKG:s hemsida (länkar nedan)

Länkar:

Kärnavfallsrådets remissvar, 211021 >>

Pressmeddelande från rådet om remissvaret, 211021 >>

MKG:s pressmeddelande angående Kärnavfallsrådets remissvar till regeringen, 211022 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om SSM:s svar på remissen, 211015 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att Naturskyddsföreningen och MKG skickat skrivelser om LOT-försöket till Kärnavfallsrådet och SSM, 211005 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om remissen från regeringen, 210923 >>

Nyhet om remissen på regeringens hemsida, 210923 >>

Nyhet på MKGs hemsida om nya forskningsrön från KTH skickade till regeringen, 210326 >>

Nyhet om att Kärnavfallsrådet skickat rapport om gjutjärnsinsatsen till regeringen, 210914 >>

Nyhet om Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande i sak den 11 juni, 210611 >>