Kärnavfallsrådet har den 29 december skickat in rådets yttrande över kärnavfallsbolaget SKB:s forskningsprogram Fud-2022 till regeringen. I och med nedläggningen av Kärnavfallsrådet vid årsskiftet har yttrandet tagits fram på en tredjedel av den tid rådet normalt lägger granskningen. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM ska lämna över ett yttrande till regeringen innan sista mars och rådet brukar normalt skicka in ett yttrande innan sista juni. Rådet har bl.a. synpunkter på brister i forskningsprogrammet, behovet av öppenhet och insyn, och avslutar med att föreslå att frågan om forskning beträffande hantering av använt kärnbränsle ska regleras i miljöbalken i stället för i kärntekniklagen.
Rådets yttrande utgår från ett generellt perspektiv att kärnbränsleförvarsprocessens fokus flyttas från att huvudsakligen vara ett teknik- och forskningsprojekt till att alltmer bli ett industriellt projekt. Mot denna bakgrund beskrivs i yttrandet först i korthet några brister i programmet och betydelsen av fortsatt öppenhet och insyn. Kärnavfallsrådets yttrande betonar sedan behovet av fortsatt framtida självständig granskning av industrins forskningsverksamhet utförd av en tvärvetenskaplig instans om framtida granskning i och med att rådet läggs ner vid årsskiftet. Slutligen föreslår rådet att frågan om forskning beträffande hantering av använt kärnbränsle ska regleras i miljöbalken i stället för i kärntekniklagen.
Kärnavfallsrådet anser att Fud-2022 mer kan ses som en verksamhetsplan än ett forskningsprogram och menar att om Fud-programmet ska kunna bedömas fullt ut som ett forskningsprogram så krävs beskrivningar av såväl premisser och förutsättningar för forskningsprojekt som av strategier för val av utförare av uppdragen. Åtminstone en del av forskningsprojekten bör lysas ut offentligt och i öppen konkurrens. Kärnavfallsbolaget SKB bör fortsättningsvis tydligare beskriva sina interna processer. Om det inte är möjligt, så bör bolaget redovisa varför de verksamheter och planer som beskrivs inte kan öppnas upp för fler deltagare.
Kärnavfallsrådet menar att det är viktigt att kärnavfallsbolaget SKB som organisation är öppen och förbereder sig för att nya frågor tillkommer, både samhälleliga och naturvetenskapliga, som kan kräva forskningsinsatser och ändringar i projektet. Det är emellertid oklart hur bolaget planerar för att uppnå denna flexibilitet och öppenhet i sitt praktiska arbete.
Rådet vidhåller sitt tidigare förslag om att kärnavfallsbolaget bör utföra ett forskningsprojekt om ekonomiska, politiska och sociala omvärldsförändringar som kan göra att genomförandet av slutförvarsprojektet påverkas.
Vad gäller forskning om kopparkapseln anser rådet:
- ”att SKB:s fortsatta forskning med syfte att precisera konstruktionsförutsättningarna för kapseln bör vara inriktad mot att dessa ska uppfylla uppsatta krav och att de kan verifieras med oförstörande provningsmetoder eller genom att göra tester i industriell skala och genom modelleringar,
- att SKB utvecklar en validerad krypmodell för koppar med fundamentala ekvationer och genomför implementering av modellen med finita elementmetoden för fullstor kapsel,
- att SKB startar studier av mekanismen för spänningskorrosion i syfte att förstå hur tillförlitliga gränsvärdena för spänningskorrosion är även under gammabestrålning,
- att följande mekanismer bör klargöras a) väteupptag i koppar, b) bildning av vätgasbubblor i koppar c) vätetransport i koppar genom kapselväggen, och
- att SKB klargör hur strålningsinducerad försprödning, väteförsprödning, blåsprödhet, och krypning samspelar och påverkar gjutjärnsinsatsens mekaniska egenskaper, samt hur olika föroreningar (t.ex. koppar, kväve och väte) påverkar dessa processer.”
Kärnavfallsrådet anser även att forskningsprogrammet bör innehålla en bättre koppling till säkerhetsanalyser för kärnbränsleförvaret. Rådet anser att:
- ”SKB bör höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med att redovisa säkerhetsanalysens styrkor och svagheter på ett sätt som underlättar för icke-experter att ha en förståelse för den och följa dess utveckling. Detta bör beskrivas i Fud-programmen.
- Att säkerhetsanalyserna måste kompletteras med en redovisning av hur projekt för validering av de olika modellerings- och simuleringsprogrammen som ingår i säkerhetsanalysen bedrivs och att det i Fud-programmen beskrivs hur detta långsiktigt är planerat att genomföras. Att SKB startar ett eget forsknings- och utvecklingsområde om de modell- och beräkningsverktyg som ingår isäkerhetsanalysen och redovisar detta i kommande Fud-program.
- Att SKB i Fud-program 2025 bör redovisa hur planerna på att utveckla säkerhetsanalysen kan optimeras i ett långsiktigt perspektiv.”
Rådets synpunkter på kopparkapselns långsiktiga integritet och på säkerhetsanalysens betydelse i den fortsatta kärnbränsleförvarsprocessen tas även upp i Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s Fud-yttrande som det finns en länk till en nyhet om nedan.
Kärnavfallsrådet vill även se långtidsförsök och ett övervakningsprogram när kärnbränsleförvaret tas i drift och att kärnavfallsbolaget SKB ska beskriva hur den långsiktiga kompetensförsörjningen ska säkras i ett tidsperspektiv på 50-100 år.
Kärnavfallsrådet avslutar yttrandet med att lyfta vikten av en fortsatt framtida självständig granskning av industrins forskningsverksamhet utförd av en tvärvetenskaplig instans när rådet nu läggs ner. Rådet skriver:
”Rådets granskning av Fud-program 2022 visar med stor tydlighet att mycket arbete med forskning, utveckling och demonstration kvarstår att fylla under de minst 70 år som kvarstår till förslutning och även efter förslutning. Under tiden kommer sannolikt både samhället att ändras och nya tekniska landvinningar att ske. Eventuellt startar processer för utbyggd och/eller ny kärnkraft och nya slutförvar. Samtidigt går SKB:s arbete från ett fokus på forskning, utveckling och demonstration med stor insyn för olika aktörer till ett industriprojektfokus där insynen troligen snävas in trots att mycket forskning och utveckling kommer att ske. Rådet anser därför att det är utomordentligt viktigt för slutförvarets säkerhet att fortsatt transparens och öppenhet finns i relation till SKB:s verksamhet. Vidare anser rådet att en fortsatt självständig bred och tvärvetenskaplig granskning bör ske av SKB:s kommande forskning, utveckling och demonstration även efter att regeringen tagit sina beslut och givit tillstånd och tillåtlighet. Här kan t.ex. Frankrikes arbete med öppenhet, deltagande och insyn i slutförvarsarbetet vara en viktig inspirationskälla. Rådet vill exempelvis peka på den industriella och 25-åriga pilotfas som ska inleda det franska slutförvarsprojektet.12
Rådet anser att det mot ovanstående bakgrund finns ett fortsatt behov av de funktioner som rådet fyllt vilket utvecklas mer i Kärnavfallsrådets slutbetänkande. Viktiga funktioner har bland annat varit att genomföra en självständig och tvärvetenskaplig granskning av SKB:s Fud-program och att medverka till insyn och öppenhet i processen.”
En länk till en nyhet om rådets slutbetänkande finns nedan.
Kärnavfallsrådet avslutar yttrandet med att föreslå att frågan om forskning beträffande hantering av använt kärnbränsle ska regleras i miljöbalken i stället för i kärntekniklagen och föreslår en författningsändring. Rådet menar att fokus därigenom kan läggas på behovet av faktisk forskning och utveckling av godtagbara metoder och skriver vidare:
”Om krav på metoder för hantering av använt kärnbränsle knyts till miljöbalken i stället för till kärntekniklagen så blir det också en koppling till de allmänna hänsynsreglerna i balken. Syftet med förändringarna är således att få ett komplement till den stegvisa prövningen och ett fokus som tydligare visar på behovet av kompletterad kunskap och vad som behöver utvecklas.
Ett annat syfte med förändringen är att ställa tydligare krav på transparens och insyn under hela processennär det gäller forskning, utveckling och demonstration i relation till processer för utbyggd och/eller ny kärnkraft och nya slutförvar bortom den stegvisa prövningen. Detta kan öka förtroendet för eventuella nya projekt och de som får tillstånd. Rådet anser dock att detta behov av transparens och öppenhet även finns iden nuvarande processen.”
Rådet avslutar med att säga att den föreslagna författningsändringen är ett komplement till den stegvisa prövningen och konstaterar att huruvida regelverket kring Fud-programmet samtidigt ska förändras för nya aktörer och processer för slutförvar är en öppen fråga för fortsatt utredning.
Länkar:
Kärnavfallsrådets yttrande över Fud-22, 221229 >>
Nyhet om Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG:s yttrande över Fud-22, 230120 >>
Nyhet om Kärnavfallsrådets slutbetänkande, 221229 >>
Nyhet om andra Fud-yttranden, 221231 >>
Tillgång till referenser i SKB:s forskningsprogram Fud-22 som är SKBdoc-dokument, 221222 >>
Nyhet om informationsmöte om Fud-22 för remissinstanser, 221012 >>
Forskningsprogrammet Fud-22 klart: SSM skickar ut remiss, 220930 >>
Kalendernyhet om Fud-mötet, 221012 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om att regeringen tog beslut om forskningsprogrammet Fud-19, 201210 >>
Här finns alla Fud-processer beskrivna >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
