I en slutreplik på DN debatt om kärnbränsleförvaret och LOT-experimentet den 28 november svarar KTH-professorerna i korrosionslära Christofer Leygraf och Jinshan Pan, Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, främst på den replik som kärnavfallsbolaget SKB skrivit.
Den ursprungliga debattartikeln i DN publicerades den 12 november. Kärnavfallsbolaget SKB skrev en replik den 17 november. Korrosionsexperten Torbjörn Åkermark replikerade den 21 november och professor Björn Kjellström replikerade den 22 november. Bägge stödjer öppenhet och att det är viktigt att på till botten med frågan om hur koppar beter sig i en kärnbränsleförvarsmiljö. En länk till en särskild nyhet om replikerna finns nedan.
Den 28 november publicerades en slutreplik från KTH-professorerna i korrosionslära Christofer Leygraf och Jinshan Pan, Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG.
Slutrepliken tar upp att kärnavfallsbolaget SKB i sin replik undviker att gå närmare in på varför bolaget hemlighåller forskningsresultat från kopparkorrosionen i LOT-experimentet, något som kan vara viktigt underlag för att avgöra om det föreslagna långtidsförvaret kan bli säkert. KTH-professorerna och föreningarna menar att industrin måste kunna påvisa att hållbarheten hos kopparkapslarna är tillräcklig och att undanhållande av information går rakt emot de kraven, samt även kärnavfallsbolagets påstående att ”öppenhet är nyckelord” för dem.
Kärnavfallsbolaget hänvisar även till att Strålsäkerhetsmyndigheten SSM godkänt redovisningen av LOT-försöket. Detta nämndes även i den ursprungliga artikeln och är bekymmersamt eftersom det saknas en komplett vetenskaplig redovisning av kopparkorrosionen i de upptagna försökspaketen.
Det påpekas i slutrepliken att mark- och miljödomstolen efterfrågat mer kunskap om kopparkapselns funktion när den yttrade sig till regeringen i januari 2018, därför behöver regeringen fullgoda svar för att kunna gå vidare till beslut om kärnbränsleförvaret.
I artikeln lyfts att Kärnavfallsrådet i ett yttrande till regeringen sagt att det behövs mer forskning om hur koppar beter sig i en förvarsmiljö men menar att detta kan ske efter ett regeringsbeslut. Artikelförfattarna anser att denna kunskap måste finnas tillgänglig för regeringen innan ett beslut kan tas och att LOT-experimentet kan användas för att få den kunskap som behövs. Först måste de mest korroderade ytorna i de försökspaket som togs upp hösten 2019 undersökas i detalj och inte gömmas undan. Om det behövs, t. ex. för att avgöra hur mycket korrosion som kan ha skett p.g.a. instängd syrgas kan ett par enkla nya LOT-försök göras på 6-12 månader.
I artikeln lyfts också möjligheten att undersöka prover från LOT-försökspaket med ett flertal analysmetoder som finns tillgängligt på ett flertal universitet och forskningsinstitut, samtidigt som de undertecknande forskarna erbjuder sig att bidra med analyser om de får ta del av prover på de mest korroderade ytorna från försökspaketen.
Länkar:
Här kan slutrepliken läsas på Dagens Nyheters hemsida >>
Nyhet på MKG:s hemsida om övriga repliker, 211122 >>
Björn Kjellströms replik på DN:s hemsida >>
Torbjörn Åkermarks replik på DN:s hemsida >>
SKB:s replik på DN:s hemsida >>
Här kan föreningarnas debattartikel läsas på Dagens Nyheters hemsida >>
Nyhet på MKG:s hemsida om artikeln på DN Debatt, 211112 >>
Kärnavfallsrådet svarar på regeringens remiss om kapselfrågor, 211021 >>
Nyhet om Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande i sak den 11 juni, 210611 >>
Fler nyheter på MKG:s hemsida:
Nyhet på MKG:s hemsida om SSM:s svar på remissen, 211015 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om remissen från regeringen, 210923 >>
Nyhet på MKGs hemsida om nya forskningsrön från KTH skickade till regeringen, 210326 >>
Nyhet om att Kärnavfallsrådet skickat rapport om gjutjärnsinsatsen till regeringen, 210914 >>
Nyhet om Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande i sak den 11 juni, 210611 >>