Det finns risk för att viktiga forskningsresultat rörande kopparkorrosion går förlorade i kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s pågående prototypförvarsförsök. Dessa resultat kan vara av stor betydelse för det slutförvarssystem som bolaget planerar för det använda kärnbränslet. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG har i en skrivelse till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM uppmärksammat problemen.
Den metod som kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB har tagit fram för att förvara det använda kärnbränsle har, under de senaste åren, kritiserats av flera aktörer. Oberoende forskare efterfrågar mer forskning om hur koppar reagerar i den syrefria miljö som kommer råda 500 meter ner i berget där kapslarna ska förvaras i hundratusentals år. De menar att det kan finnas en risk för att kopparen korroderar redan efter några hundratals år. Kärnavfallsbolaget SKB har inte tagit till sig denna kritik utan hävdar att det inte finns några problem. Bolagets saknar intresse för att genomföra seriös och relevant forskning som skulle kunna klargöra omfattningen av problemen med kopparkorrosion.
Ett viktigt försök som kärnavfallsbolaget genomför i berglaboratoriet vid Äspö är det så kallade prototypförvaret. I försöket har ett antal kopparkapslar i full skala deponerats på ett sätt som i någon mån liknar de förhållanden som kommer att finnas i det planerade slutförvaret. Kapslarna värms upp med värmare för att simulera värme från använt kärnbränsle men det finns ingen strålning från kapslarna. Kapslarna har varit deponerade i 8-10 år.
Under 2011 tar kärnavfallsbolaget upp två av de sex kapslar som är deponerade i prototypförvaret. Upptaget har diskuterats i den referensgrupp som bolaget har skapat för att följa bolagets forskning om kopparkorrosion i en syrgasfri miljö. På senaste referensgruppsmötet den 21 juni framförde MKG kritik på hur upptaget genomförs. Föreningen menade att kärnavfallsbolaget genom det sätt som upptaget planeras inte kommer att utnyttja möjligheten att ta fram resultat som kan visa om syrgasfrihet funnits i deponeringshålen och inte heller studera vilka korrosionsprocesser som förekommit eller via ytstudier ta fram uppskattningar på hur stor kopparkorrosionen har varit.
MKG har även observerat det pågående upptaget av den första kapseln vid det studiebesök i Äspölaboratoriet som anordnades i samband med Kärnavfallsrådets symposium om lerbufferten i Oskarshamn den 15 juni. Föreningen konstaterade då att inga provtagningar rörande syrgasfrihet eller kopparkorrosion genomfördes.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det är av största vikt att upptaget av de två kapslarna ur prototypförvaret används för att ta fram kunskap som är relevant för den pågående kontroversen om hur koppar korroderar i en slutförvarsmiljö. Föreningen menar att Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB inte genomför upptaget med en sådan avsikt. Därför har MKG i en skrivelse till myndigheterna kommenterat kärnavfallsbolaget SKB:s pågående arbete med att bryta det pågående prototypförvarsförsöket i berglaboratoriet i Äspö. MKG vill uppmärksamma myndigheten på att om brytningen inte sker på rätt sätt kan kunskap om kopparkorrosion gå förlorad. Kunskap som är avgörande i den pågående prövningsprocessen hos myndigheten om slutförvaret.
Länkar:
MKG:s skrivelse till SSM, 110630 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om referensgruppens sjunde möte, 110621 >>
Nyhet på MKG:s hemsida om Kärnavfallsrådets symposium om buffert och återfyllning, 110615 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
