Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG yttrar sig till regeringen om kärnbränsleförvaret (SKB:s kopparkorrosionskomplettering)

30 september 2019

Den komplettering kärnavfallsbolaget SKB lämnade till regeringen i april 2019 om kopparkapselns funktion i det tilltänkta kärnbränsleförvaret visar inte att bolagets ansökan uppfyller krav för att få tillåtlighet enligt miljöbalken. Det framför Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG i ett yttrande till regeringen. Yttrandet finns som PDF för nedladdning nedan eller här.

Den 23 januari 2018 lämnade mark- och miljödomstolen i Nacka sitt yttrande i mål M 1333-11 till regeringen efter huvudförhandling i kärnbränslemålet. Kraftindustrins avfallsbolag, SKB inkom den 4 april 2019 med en komplettering till regeringen som framförallt rör kopparkapseln och dess lämplighet som skyddsbarriär i den tilltänkta förvarsmetoden.

Ett flertal aktörer har nu lämnat yttranden över SKB:s komplettering. Bland annat har Kärnavfallsrådet och en grupp KTH-forskare lämnat kritiska skrivelser till regeringen där de påpekar att viktiga frågor om kopparmaterialet kvarstår. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har lämnat in ett yttrande där de anför att myndighetens ”bedömning är att SKB väl underbyggt och förstärkt slutsatserna i sitt tidigare underlag och även tillfört ny information som ger en djupare förståelse för olika korrosionsprocesser och deras betydelse i ett slutförvarssystem.”

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG framför emellertid i sitt yttrande att SKB:s komplettering inte visar att den planerade kärnbränsleförvarsanläggningen på lång sikt uppfyller miljöbalkens krav. Föreningarna yrkar därför i första hand att regeringen avslår ansökan om tillåtlighet, i andra hand att regeringen avvisar ansökan om tillåtlighet; och i tredje hand att regeringen återförvisar ansökan till mark- och miljödomstolen för återupptagen beredning av frågan om tillåtlighet.

Om detta skriver föreningen i sitt yttrande:

”Tillåtlighet kan inte ges till ett kärnbränsleförvar vars viktigaste säkerhetsbarriär är en kapsel med koppar som kapselmaterial. Det bästa är om regeringen redan nu antingen avslår ansökan eller avvisar ansökan eftersom ett fullgott beslutsunderlag saknas. Föreningarna håller det för högst troligt att alternativet att återförvisa ansökan till mark- och miljödomstolen för en fortsatt och förutsättningslös utredning av möjligheten att kärnbränsleförvarssanläggningen på lång sikt uppfyller miljöbalkens krav, trots de osäkerheter som kvarstår om hur kapselns skyddsförmåga, endast skulle visa att koppar inte är ett fungerande kapselmaterial. En sådan process skulle endast ta onödig tid och förbruka onödiga resurser. I stället bör arbete snarast påbörjas för att finna en metod för säker långsiktig förvaring av det använda kärnbränslet. Bland annat bör förutsättningarna för att använda metoden djupa borrhål undersökas.”

Kärnbränsleförvaret ska enligt ansökan förvara 12 000 ton utbränt kärnbränsle, där varje gram avfall är så radioaktivt att det vid kontakt kan orsaka dödliga skador hos människor. Inandning av plutonium, en av de radioaktiva fissionsprodukter som förekommer i betydande mängder i avfallet, kan vara akut dödligt redan i doser om 90 milligram vid inandning.

De cirka 6 000 kopparkapslar som ska innesluta det använda kärnbränslet är jämte berggrunden den viktigaste barriären som ska garantera att ingen radioaktivitet läcker ut under de minst etthundra tusen år som kärnavfallet är som farligast. Kraven på kapselmaterialets hållfasthet är därför avsevärda, liksom därmed bevisbördan för att materialet verkligen klarar uppgiften under de långa tidsrymder det handlar om.

Föreningarna anför i sitt yttrande till regeringen att ett stort antal av kapslarna kan gå sönder redan inom några hundratals år, om koppar används som kapselmaterial. Området runt Forsmark kan därmed bli en kontaminerad zon om tusen år. Därför kan inte ansökan om kärnbränsleförvaret bifallas.

Efter att ha följt frågan om problemen med kopparkapselns långsiktiga integritet i över 10 år är föreningarna ytterst tveksamma till om valet av koppar som kapselmaterial i slutet av 1970-talet var rätt väg att gå. Ett högkvalitativt rostfritt stål hade sannolikt varit en bättre materialteknisk utgångspunkt för att utveckla ett robust kapselmaterial.

Föreningarna skriver också i sitt yttrande att det förmodligen är bättre att avsluta KBS-projektet nu innan ännu mer pengar ur kärnavfallsfonden förloras, och att en ny organisation för att utreda och utprova slutförvarsmetoder skapas. Dagens organisation har inte lyckats ta till sig nya tekniska rön på ett sådant sätt att man förmått ompröva de metodval man gjort, vilket inneburit en beklaglig låsning vid en metod som är behäftad med avgörande brister enligt övertygande forskningsrapporter.

I yttrandet säger föreningarna att domstolen har haft tillgång till allt det underlag som behövts för att komma fram till att det är problem med att använda koppar i slutförvarskapslarna och haft tillgång till den kompentens som behövs för att förstå det.

Föreningarna förklarar även att kärnavfallsbolaget SKB:s forskning om kopparkorrosion inte har varit riktad till att förstå de problem som finns. Bolaget har inget intresse i att upptäcka att kopparkapslarna inte fungerar. Föreningarna troliggör därefter att koppar reagerar med vatten i en syrgasfri miljö och visar att koppar inte fungerar som kapselmaterial.

Föreningarna är mycket kritiska till Strålsäkerhetsmyndigheten SSM:s arbete med att granska slutförvarsprojektet. Föreningarna avslutar med att beskriva krav på utredningar om kopparkorrosion om återförvisning sker till mark-och miljödomstolen.

Länkar:

Naturskyddsföreningens, Jordens Vänners och MKG yttrande över SKB:s komplettering, 190930 >>