Den 27 januari 2022 tog regeringen beslutet att godkänna kärnbränsleförvarsansökan utan att kärnkraftsindustrin kunnat visat att de kopparkapslar som ska garantera säkerheten under minst 100 000 år fungerar som tänkt. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) med medlemsföreningarna Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och den lokala föreningen Oss i Östhammar beklagar beslutet och anser det oansvarigt. Osäkerheterna som sedan decennier lyfts fram om metodens absolut viktigaste barriär – kopparkapseln – tas inte på allvar, vilket troligen kommer resultera i ett bakslag både ekonomiskt och praktiskt för industrin när osäkerheterna i framtiden inte längre går att förneka. [Nyheten är uppdaterad.]
Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) meddelade den 27 januari 2022 att regeringen sagt ja till kärnavfallsbolaget SKB:s ansökan från 2011 om att få bygga ett kärnbränsleförvar vid Forsmarks kärnkraftverk, dvs gett tillåtlighet enligt miljöbalksprövningen och tillstånd enligt kärntekniklagen. Den juridiska gången är att ansökningarna nu ska behandlas vidare av mark- och miljödomstolen för prövning av villkor och tillstånd enligt miljöbalken och att Strålsäkerhetsmyndigheten SSM ska granska en ny säkerhetsanalys innan tillstånd ges för att få börja bygga förvaret. I kärnbränsleförvarssystemet ingår även att en kopparinkapslingsanläggning byggs i anslutning till mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, vid Oskarshamns kärnkraftverk.
Beslutet innebär att varningar från oberoende och högt ansedda korrosionsforskare och regeringens egna rådgivande vetenskapliga organ, Kärnavfallsrådet, om att mer forskning behövs för att garantera att kopparkapseln fungerar inte tagits på allvar av regeringen. Detta betyder att regeringens beslut togs trots osäkerheter som är så stora att radioaktiva läckage som påverkar människa och miljö kan ske redan om 1 000 år. När kärnbränsleförvaret ska hålla tätt i 100 000 år.
Kopparkapselns skyddsförmåga är den av kärnkraftindustrin valda kärnbränsleförvarsmetodens absolut viktigaste del. Osäkerheterna om att kopparkapseln kommer att fungera som tänkt i förvaret har inte accepterats av mark- och miljödomstolen. I ett yttrande till regeringen enligt miljöbalken i januari 2018 sa domstolen att ansökan inte kan godkännas innan det är visat att ett antal för kopparkapseln nedbrytande processer inte är ett problem för den långsiktiga säkerheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM har sedan 2016 ansett att förvaret har ”förutsättningar att uppfylla” kraven på långsiktig säkerhet. Detta eftersom det även finns barriärer av lera och berg i kärnbränsleförvarssystemet så det spelar inte så stor roll exakt hur kopparkapseln fungerar i det riktiga förvaret. Det förklarar även att SSM inte har varit så noga med att följa upp rapporteringen av resultaten från den omfattande korrosionen i de 20 åriga försökspaketen från LOT-experimentet. Myndighetens grundinställning att kopparkapselns funktion inte är avgörande för kärnbränsleförvarets säkerhet betyder även att SSM:s godkännande av den komplettering som kärnavfallsbolaget SKB gjort till regeringen om kapselfrågor våren 2019 inte är förvånande. Godkännande gjordes trots att myndigheten hade tillgång till ett eget underlag från korrosionsforskare vid KTH som underkände kompletteringen.
Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser med stöd av yttranden från oberoende vetenskaplig expertis till regeringen att det i regeringsprövningen inte är tillförd ny information som uppfyller mark- och miljödomstolens krav i yttrandet till regeringen. Den information som kärnavfallsbolaget tillförde regeringsprövningen våren 2019 var endast en upprepning av tidigare information och ställningstaganden. Detta betyder att regeringen har tagit ett i första hand ett politiskt beslut utan hänsyn till betydande vetenskapliga brister, vilket är oroväckande. Kapselns säkerhet borde ha varit en prioriterad fråga av regeringen och det fanns ingen anledning att påskynda ett beslut. Fortsatt drift av kärnkraftverken är endast beroende av att det industrin har en forskningsplan för kärnavfallsfrågor. Kärnkraftindustrin anser att det använda kärnbränslet kan ligga säkert i mellanlagret Clab i hundra år eller mer.
Kärnavfallsrådet har i början av december 2021 i ett yttrande till regeringen framfört att krav på fortsatt forskning beträffande kopparkapselns funktion borde knytas till ett regeringsbeslut om tillåtlighet enligt miljöbalken. Kärnavfallsrådet anser att det behövs nya försök för att studera kopparkorrosionen och gjutjärnsprocesser under förvarsförhållanden. Miljöministern förhöll sig inte till rådets förslag då hon meddelade regeringens beslut utan hävdade mer allmänt att det kan ske fortsatt forskning även efter beslutet. Hur sådan forskning ska kunna genomföras på ett seriöst sätt när både industri och myndighet saknar intresse för viktiga frågeställningar är ett uppenbart problem.
Annika Strandhäll tillträdde som nya klimat- och miljöministern den 30 november 2021. Regeringen med den tidigare miljö- och klimatministern Per Bolund (mp) tog i slutet av augusti ett separat beslut om att tillåta en ökad kapacitet i mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, vid Oskarshamns kärnkraftverk. Trots beslutet, som säkrade att tillräcklig förvaringskapacitet kommer att finnas för att inte hota fortsatt drift av kärnkraften, kvarstod ett tryck på förra regeringen att ta ett snabbt beslut om kärnbränsleförvaret. Den politiska oppositionen hotade med misstroendeförklaring mot Per Bolund och fortsatte att hota Annika Strandhäll. Detta borde inte påverkat ett så viktigt beslut som kärnbränsleförvarsbeslutet som påverkar så många generationer framåt. Kärnbränsleförvaret måste vara säkert i 100 000 år.
Regeringen hade behövt ta ett större intryck av oberoende vetenskaplig kritik och miljöbalkens beviskrav. Eftersom vetenskapen fortsätter att arbeta oberoende av politiska beslut menar MKG och medlemsorganisationerna att det är troligt att projektet ändå kommer att stoppas i framtiden. Risken för att pengarna som behövs för att bygga ett verkligt säkert förvar förslösas på fel teknik är tydlig.
När det visar sig att projektet inte kan fullföljas måste en fokus snarast läggas på att både utreda alternativa kapselmaterial och att snabbt utreda förutsättningarna för att i stället använda förvarsmetoden djupa borrhål med deponering av det använda kärnbränslet på mellan 3-5 km djup. Metoden kan bli miljömässigt säkrare, ger mindre risker för intrång och kan dessutom var mindre kostsam än förvaring i gruvgångar.
Regeringsbesluten finns nedan.
Länkar:
Regeringsbeslut enligt miljöbalken 220127 >>
Regeringsbeslut enligt kärntekniklagen 220127 >>
Naturskyddsföreningen och MKG:s pressmeddelande efter beslutet, 220127 >>
Information om beslutet på regeringens hemsida, 220127 >>
Reaktion på beslutet på kärnavfallsbolaget SKB:s hemsida, 220127 >>
Följ prövningen om ett kärnbränsleförvarssystem på MKG:s portal >>
Tidigare nyheter på MKG:s hemsida:
Forskare upplyser miljöministern om osäkerheter med kopparkapseln, 211229 >>
Regeringen kungör kärnbränsleförvarsansökan, 211213 >>
Nyhet om Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG:s yttrande i sak den 11 juni, 210611 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
