Riksgälden föreslår höjda kärnavfallsavgifter för 2024-2026 till regeringen

29 september 2023

Riksgälden har den 29 september 2023 skickat ett förslag till regeringen på kärnavfallsavgifter och ekonomiska säkerheter för perioden 2024-2026. Avgifterna förslås öka kraftigt, särskilt för Ringhals som får en avgift på närmare 9 öre per kWh. Huvudskälet till ökningarna är att de ökade framtida utgifterna i det underlag som kärnavfallsbolaget SKB lämnade in förra hösten (Plan-22). De föreslagna avgifterna är något lägre än i den version som gick ut på remiss i juni vilket beror på att nya marknadsdata har beaktats. Regeringen förväntas ta ett beslut om avgifter och säkerheter mot slutet av året.

Här är en tabell som visar de föreslagna nya avgifterna och säkerhetsbeloppen för 2024-2026.

Avgiften för Forsmark höjs från 3 till 4,5 öre per kWh. Avgiften för Oskarshamn höjs från 5,6 till 7,5 öre per kWh. Avgiften för Ringhals höjs från 4,5 till 8,6 öre per kWh, vilket är den kraftigaste ökningen. Barsebäck har tidigare inte haft någon avgift men ska nu betala in nästan 1 miljard under de kommande tre åren trots att ingen el produceras. Nedan finns en sammanfattning av höjningarna (detta är en rättad tabell och tabellen är även rättad i huvuddokumentet nedan).

Finansieringsbeloppen och kompletteringsbeloppen höjs också med 3-4 miljarder per kärnkraftverk och Barsebäck får åter krav på säkerheter jämfört med förra perioden. Finansieringsbeloppet är den ekonomiska säkerhet som reaktorägarna måste kunna garantera om de förutsedda framtida inbetalningarna i kärnavfallsfonden inte blir gjorda, t.ex om en reaktor går sönder innan den i underlaget antagna livslängden på 50 år. Kompletteringsbeloppet är den ekonomiska säkerheten som måste garanteras för oförutsedda framtida kostnadsökningar eller om medlen i kärnavfallsfonden inte växer som antagits.

Riksgälden sammanfattar situation i yttrandet till regeringen så här:

"Kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp ökar för samtliga reaktorinnehavare jämfört med nu gällande nivåer. Barsebäck, som haft nollavgift sedan 2021, har nu ett positivt finansieringsbehov och föreslås därför återigen betala kärnavfallsavgift och ställa säkerhet för finansieringsbelopp.

Behovet av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp förklaras dels av hur en reaktorinnehavares finansieringsbehov (skillnaden mellan skulder och tillgångar) utvecklats, dels av dess förväntade återstående elproduktion som finansieringsbeloppet fördelas på. Dessa komponenter påverkas i sin tur av såväl programspecifika faktorer som utvecklingen av ekonomin i stort och dess påverkan på priser och avkastning på de finansiella instrument som Kärnavfallsfonden investerar i.

Till följd av en globalt stigande inflation har världens centralbanker under det senaste året stramat åt penningpolitiken, vilket lett till högre marknadsräntor och fallande tillgångspriser. Kärnavfallsfonden hade för helåret 2022 den sämsta helårsavkastningen sedan fonden bildades med en nominell avkastning om -11 procent för portföljen som helhet (motsvarande en real avkastning om -23 procent).

Finansieringsbehovet avgörs emellertid av hur värdet av skulder och tillgångar utvecklas relativt varandra. Det högre ränteläget har även en dämpande effekt på värderingen av skulden, det vill säga nuvärdet av en reaktorinnehavares återstående förväntade kostnader, eftersom diskonteringsräntekurvan som används i beräkningen (delvis) baseras på marknadsräntor.

Utvecklingen av behovet av avgifter och säkerheter har under det gångna året redovisats i Riksgäldens kvartalsrapporter över den finansiella ställningen för reaktorinnehavare. Av denna rapportering har det framgått att en relativt modest ökning av nu gällande avgifter skulle räcka för att balansera reaktorinnehavarnas tillgångar och skulder, givet kostnadsutvecklingen som förutsågs av SKB i Plan 2019.

Den viktigaste förklaringen till behovet av höjda kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp är en kraftig upprevidering i reaktorinnehavarnas bedömning av de framtida återstående kostnaderna. En jämförelse mellan grundkalkylerna i Plan 2019 och Plan 2022 visar att de återstående kostnaderna ökat med 24 procent. SKB bedömer att kostnaderna har ökat inom de flesta delar av kärnavfallsprogrammet, där kärnbränsleförvaret (SFK) står för den största ökningen i absoluta tal. Behovet av ökade avgifter och säkerhetsbelopp förklaras således framförallt av faktorer som är specifika för kärnavfallsprogrammet och inte den makroekonomiska utvecklingen.

Behoven av ökade avgifter varierar mellan de olika reaktorinnehavarna. För reaktorinnehavare med reaktorer i drift ökar Ringhals finansieringsbehov mest, vilket till stor del beror på att ökningen av de återstående kostnaderna är större för Ringhals än för de andra reaktorinnehavarna. Till detta kommer en längre period av minskad elproduktion till följd av ett oförutsett driftstopp i reaktor 4. Andra faktorer som påverkar de relativa skillnaderna i ökningarna är durationen i reaktorinnehavarnas skuld, balansomslutningen samt den återstående förväntade elproduktionen för de olika reaktorinnehavarna.

Finansieringsbeloppen, som speglar finansieringsbehovet för redan uppkomna restprodukter, behöver höjas av samma skäl som kärnavfallsavgifterna (gäller inte Oskarshamn där beloppet i princip är oförändrat). Höjningarna är dock procentuellt mindre än avgifter eftersom finansieringsbeloppen naturligt minskar i takt med att avgifter betalas in till kärnavfallsfonden.

Kompletteringsbeloppen behöver höjas, i liknande grad, för samtliga reaktorinnehavarna. Anledningen till ökningen beror på den högre kostnadsberäkningen, ett lägre fondvärde i kärnavfallsfonden samt en något högre förväntan på framtida inflation och dess volatilitet.

Avgifter och säkerhetsbelopp är något lägre än i det förslag som Riksgälden skickade ut på remiss i juni. Skillnaderna mellan detta slutliga förslag och de remitterade nivåerna beror på att utfalls- och marknadsdata fram till och med sista juni 2023 har beaktats jämfört med det remitterade förslaget som hade värderingstidpunkt sista mars 2023. Under det andra kvartalet 2023 har marknadsräntor stigit samtidigt som inflationsförväntningar, mätt som break even-inflation, minskat. Båda dessa förändringar har en dämpande effekt på avgifter och säkerheter."

Regeringen förväntas besluta om nya avgifter och säkerheter innan årsskiftet. Här finns en nyhet på MKG:s hemsida när regeringen beslutade om avgifter och säkerheter förra gången (länk).

Länkar:

Nyhet om förslaget på Riksgäldens hemsida, 231003 >>

Riksgälden Beslut om att överlämna förslag av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2024-2026 till regeringen (rättad), 230929 >>

Riksgälden Huvudrapport Förslag av kärnavfallsavgifter och säkerhetsbelopp för 2024-2026, 230929 >>

Fördjupningsbilaga 1 Baskostnader, 230929 >>

Fördjupningsbilaga 2 Externa Ekonomiska Faktorer, 230929 >>

Fördjupningsbilaga 3 SKB:s osäkerhetsanalys, 230929 >>

Fördjupningsbilaga 4 Merkostnader, 230929 >>

Fördjupningsbilaga 5 Remissvar, 230929 >>

Bilaga 1 Ortec Finance – ALM study report – June 2023 >>

Bilaga 2 Oxford Global Projects - Reference Class Forecast >>

Bilaga 3 Konjunkturinstitutet - Beräkning av referensvärden för EEF1 och EEF2 >>