Riksgälden redovisade den 28 april en samlad bild till regeringen av finansieringssystemet för omhändertagande av kärntekniska restprodukter. Redovisningen var ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2022 och i den ingick en första kvartalsrapport om finansiering av kärnavfall för sista kvartalet 2021. Myndigheten meddelade att den i fortsättningen kommer att komma med en redovisning varje kvartal. Den första kvartalsrapporten för 2022 kom den 24 maj och visar att i dagsläget borde kärnavfallsavgifterna öka med 1,1 öre och säkerheterna med 4,4 miljarder.
Rapportens sammanfattning:
”Den samlade balansräkningen för reaktorinnehavare visar ett totalt underskott på 5,2 miljarder kronor vid utgången av det första kvartalet 2022, vilket är en ökning av underskottet med ca tre miljarder kronor jämfört med utgången av det fjärde kvartalet 2021 (se diagram 1 på nästa sida). Det innebär att dagens kärnavfallsavgifter för reaktorinnehavarna med reaktorer i drift skulle behöva höjas med i genomsnitt 1,1 öre per kilowattimme levererad elström för att finansiera de framtida åtagandena i kärnavfallsprogrammet. För Barsebäck Kraft AB, som inte har reaktorer i drift, skulle den fasta avgiften behöva höjas från noll till 49 miljoner kronor per år.
Höjningarna beror dels på högre förväntad framtida inflation, dels på lägre realiserad avkastning i kärnavfallsfonden under första kvartalet 2022, jämfört med bedömningen per sista juni 2021 som låg till grund för beslutade kärnavfallsavgifter för innevarande avgiftsperiod.
Samtidigt har stigande räntor under första kvartalet 2022 minskat nuvärdet på skulden, vilket har en dämpande effekt på avgiftsbehovet. En ny (marginellt) högre bedömning av den framtida elproduktionen har också minskat avgiftsbehovet för reaktorinnehavare med reaktorer i drift.
Det totala behovet av säkerheter har ökat med cirka 4,4 miljarder kronor jämfört med beslutade säkerhetsbelopp. Ökningen av finansieringsbeloppen kan i huvudsak härledas till samma anledningar som ökningen av avgiftsbehovet. Den främsta förklaringen till ökningen av kompletteringsbeloppen är större bedömd osäkerhet i den framtida utvecklingen av KPI-inflationen jämfört med bedömningen som gjordes som underlag för beslutade nivåer. Högre förväntade framtida räntenivåer som underlag för sammansättningen av den nominella diskonteringsräntekurvan har medfört en högre bedömning av den framtida avkastningen vid beräkning av kompletteringsbeloppen. Detta har dämpat ökningen väsentligt.”
Länkar:
Riksgäldens kvartalsrapport om finansiering av kärnavfall kvartal 1 2022, 220524 >>
Fler nyheter på MKG:s hemsida:
Regeringsbeslut ”Säkerheter för finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle”, 220622 >>
Riksgäldens rapport till regeringen: Kärnavfallssystemet fungerar som avsett, 220428 >>
Regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter, 220127 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
