Riksgälden redovisar del 2 av regeringsuppdrag om historiskt avfall

1 februari 2024

Riksgälden har den 31 januari 2024 redovisat den andra delen av regeringens utredningsuppdrag "Finansieringsformer för omhändertagande av det historiska avfallet". Uppdraget fanns i myndighetens regleringsbrev för 2023 och handlar om att utreda vilka finansieringsformer som kan vara möjliga och lämpliga för de kostnader som uppkommer för att ta om hand det historiska avfallet. Den första delen redovisades den 14 september 2023.

Så här sammanfattas utredningsresultatet i rapporten:

"Av Riksgäldskontorets (Riksgälden) regleringsbrev för 2023 framgår att myndigheten har fått utredningsuppdraget ”Finansieringsformer för omhändertagande av det historiska avfallet”. Del a) redovisade Riksgälden den 15 september 2023. I del b) ska Riksgälden utreda förutsättningarna att ge statliga finansiella bidrag för omhändertagandet av det historiska avfallet eller delar av det. Del b) ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 januari 2024.

En viktig utgångspunkt för Riksgälden är att statens eventuella åtagande begränsas till de delar av det historiska avfallet som Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bedömt vara aktuella för ett statligt bidrag. SSM bedömer att ett statligt finansiellt bidrag är motiverat för omhändertagande av den typ av historiskt avfall som saknar tydliga kopplingar till utvecklingen av det civila kärnkraftsprogrammet.

I enlighet med SSM:s ställningstagande i ansvarsfrågan har staten inget juridiskt ansvar för det historiska avfallet. Detta gäller även för den del av det historiska avfallet som saknar tydliga kopplingar till utvecklingen av det civila kärnkraftsprogrammet.

Historiskt avfall som SSM bedömer är bidragsberättigat ägs i sin helhet av AB SVAFO (Svafo). Svafo är således det enda bolag som, utifrån nuvarande förutsättningar, kan komma att ta del av ett eventuellt statligt finansiellt bidrag i enlighet med Riksgäldens förslag i denna rapport.

Om staten väljer att införa ett bidragssystem för det historiska avfallet föreslår Riksgälden följande:

1. Ett statligt bidrag bör som mest uppgå till 1 502 miljoner kronor i 2024 års prisnivå. Inom bidragstaket ges 100 procent kostnadsersättning för sådana kostnader som är bidragsberättigade.

2. Utbetalning av bidraget sker årsvis i efterskott efter ansökan utan ersättning för kapitalkostnader.

3. I en ansökan om medel från ett statligt bidrag ska det framgå vilka åtgärder som vidtagits, kostnaderna för dessa och hur de förhåller sig till de kostnader som har bedömts vara bidragsberättigade.

4. I en ansökan om medel ska också en redogörelse lämnas över hur väsentliga antaganden i kostnadsskattningen KS24, och i beräknade kostnader för återtag av feldeponerat avfall, förändrats jämfört med den kunskap som fanns vid den tidpunkt då dessa underlag lämnades in.

5. Riksgälden ska pröva en ansökan om statliga bidragsmedel. Detta sker samordnat med den årliga granskningen av den redogörelse som medelsmottagaren åläggs att lämna in enligt punkten 4.

På kort och medellång sikt bör ett genomförande av förslaget innebära en förstärkning av Svafos finansiella ställning och därmed minska risken för att bolaget försätts i konkurs. Detta gagnar även staten enligt Riksgäldens bedömning.

Det föreslagna bidragstaket gör att statens finansiella risk är beloppsmässigt begränsad. Det bidragssystem som Riksgälden föreslår innehåller mekanismer som bidrar till att medelsmottagaren får incitament för kostnadskontroll i de delar av verksamheten som kan komma att förbruka statliga bidragsmedel.

Riksgäldens förslag innefattar årsvis kontroll, och möjlighet till korrigering, av förändrade väsentliga antaganden i de beräknade kostnader som legat till grund för ett eventuellt beslut om bidrag. Detta skapar förutsättningar för staten, och för medelsmottagaren, att på ett rimligt sätt se till att de bidragsmedel som förbrukas fördelas på ett rättvisande sätt mellan bidragsberättigade och icke bidragsberättigade kostnader baserat på den ökande kunskap om det historiska avfallet som förväntas uppstå i takt med att karaktäriseringsarbetet genomförs.

Vid en eventuell konkurs riskerar negativa konsekvenser att uppstå för staten. Riksgälden bedömer att det finns skäl för staten att se över vilka möjligheter staten har att förebygga och undvika eller lindra de negativa konsekvenser som riskerar att inträffa om Svafo försätts i konkurs samtidigt som hela eller delar av Svafos skyldigheter för det historiska avfallet kvarstår.

I del a) av uppdraget redovisade Riksgälden förslag om 1) att allt historiskt kärntekniskt avfall definieras som restprodukt och därmed omfattas av lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (finansieringslagen) och 2) att det införs ett krav i strålskyddslagen (2018:396), alternativt en möjlighet för tillsynsmyndigheten att kräva, att den som är ansvarig för att omhänderta det historiska icke kärntekniska avfallet ställer säkerhet för de kostnader som omhändertagandet medför.

Riksgälden bedömer att dessa förslag, om de skulle genomföras, är ett viktigt steg för att begränsa statens risk."

Länkar:

Följebrev till Riksgälden regeringsrapport Finansieringsformer för omhändertagande av det historiska avfallet - Del B 240131 >>

Riksgälden regeringsrapport Finansieringsformer för omhändertagande av det historiska avfallet - Del B 240131 >>

Nyhet på Riksgäldens hemsida, 240201 >>

Riksgäldens regleringsbrev för 2023, 221222 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att Riksgälden första delen av regeringsuppdraget om historiskt avfall, 230914 >>

Fler nyheter om kärnavfallsfinansiering på MKG:s hemsida:

Regeringen höjer kärnavfallsavgiften kraftigt men motvilligt och bara för 2024, 231221 >>

Efter industrikritik försvarar Riksgälden höjda kärnavfallsgifter, 231121 >>

Riksgälden föreslår höjda kärnavfallsavgifter för 2024-2026 till regeringen, 230929 >>

Riksgälden föreslår kraftigt höjda kärnavfallsavgifter, 230628 >>