I en artikel den 11 februari i Sveriges Natur går det att läsa om Strålsäkerhetsmyndigheten SSM:s tidigare korrosionsexpert Jan Linder. Linder ser flera frågetecken kring den kopparkapsel som är tänkt att innesluta det använda kärnbränslet på ett säkert sätt i över 100 000 år. Han tror regeringen inte förstått hur stor osäkerheten är då de tog beslutet att godkänna kärnbränsleförvaret.
I en artikel i Naturskyddsföreningens tidskrift Sveriges Natur den 11 februari intervjuades Jan Linder som arbetade på Strålsäkerhetsmyndigheten SSM från 2009 till 2017 som myndighetsexpert på tillverkningsaspekter och degraderingsprocesser för kopparkapseln.
Jan Linder bytte under det sista året på myndigheten arbetsuppgifter då, enligt ett uttalande i artikeln hans ”etiska kompass inte stämde överens med myndighetens”. Han fick inte gehör för sina synpunkter om att korrosions- och kapselfrågetecknen inte var tillräckligt utredda.
Linder menar i artikeln att det inte handlar om att åsikter stod emot varandra inom myndigheten utan att frågor inte hade blivit besvarade. I artikeln går det att läsa:
”Det framgår också av Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) granskningsrapport, som ligger till grund för myndighetens beslut att ge grönt ljus till Svensk kärnbränslehanterings (SKB) förslag. I rapporten står det: ”SSM anser att SKB:s sätt att definiera säkerhetsfunktioner kan ha lett till utlämnande av vissa relevanta scenarier”.”
Enligt artikeln är det som utelämnats är bland annat konsekvenserna av att krypdeformation, som alltså kan leda till sprickor och därmed att det går hål på kapslarna ännu snabbare än med korrosion. Om detta har myndigheten sagt att även om sannolikheten för denna process inte helt har kunnat kvantifieras eller avfärdas, har inga analyser genomförts av kärnavfallsbolaget SKB för att visa att krypdeformation i kopparkapseln inte kan leda till relevanta riskbidrag för slutförvarets långsiktiga strålsäkerhet.
Jan Linder ifrågasätter om regeringen har haft allt material som behövts för att fatta beslut att godkänna kärnbränsleförvaret.
Sveriges Natur har i artikeln även intervjuat Bo Strömberg som är ansvarig för säkerhetsanalysen på SSM. Han säger:
”SSM:s granskning hade inte kunna baserats på kriteriet att det ska finnas definitiva svar på ett antal ”avgörande” delfrågor. Hur avgör man till exempel på objektiva grunder vad som är en avgörande fråga och en icke-avgörande fråga. Hur avgör man om det finns ett definitivt svar eller inte. Kunskap och erfarenheter kan endast gradvis växa fram.”
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, framförde tillsammans med Naturskyddsföreningen under mark- och miljödomstolens huvudförhandling hösten 2017, att miljöprövningen enligt kärntekniklagen ska tillämpa 2 kap. miljöbalken som innehåller de allmänna hänsynsreglerna. Enligt dessa ska det visas att slutförvaret är säkert och det räcker inte med att det finns förutsättningar för att det kan komma att kunna visas säkert vid ett senare tillfälle.
Myndigheten och domstolen borde därför ha haft samma inställning i kopparkorrosionsfrågorna men när domstolen i yttrandet till regeringen i januari 2018 sa att det ännu inte var visat att kopparkapseln skulle fungera på ett sätt så att SSM:s riskgräns inte riskerades att överskridas, sa SSM att regeringen kan godkänna förvaret.
I beslutet den 27 januari att godkänna kärnbränsleförvaret enligt miljöbalken hänvisas i första hand till SSM:s grundinställning allt det finns förutsättningar att förvaret kan bli säkert, och inte till om domstolens krav på fortsatt utredning lett till att ny kunskap framkommit som visar att kopparkapslarna kommer att fungera som tänkt.
Länkar:
Sveriges Natur ”Strålsäkerhetsexpert kritiserar beslut om slutförvar av kärnavfall” 220211 >>
Sveriges Natur ”Strålsäkerhetsexpert kritiserar beslut om slutförvar av kärnavfall” 220211 >>
Forskare upplyser miljöministern om osäkerheter med kopparkapseln, 211229 >>
SSM:s främsta korrosionsexpert var emot ett ja till slutförvar, 180124 >>