Nyhetsbrev 1/2022 från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kan här laddas ner som en PDF-fil.
Nyhetsbrevet kan även läsas nedan. Under varje nyhet har du möjlighet att ta dig vidare för mer information på MKG:s hemsida.
Innehållsförteckning
* Vår framtida miljö riskerar bli förlorare efter regeringens ja till kärnbränsleförvar >>
* SKB och SSM oense om Clab i domstolen >>
* Regeringen har godkänt utbyggnaden av SFR i Forsmark >>
* Framtida forskning inom Fud-processen blir viktig >>
* Regeringen: Frågan om informationsöverföring till framtiden är viktig >>
* Viktigt med långsiktiga resurser till kommuner och miljöorganisationer >>
* Kärnavfallsrådet överlämnar kunskapslägesrapporten 2022 till regeringen >>
* Regeringensbeslut om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023 >>
* SSM har utrett ansvaret för det historiska kärnavfallet >>
* MKG yttrar sig om ansökan om utökat markförvar för mycket lågaktivt kärnavfall >>
Vår framtida miljö riskerar bli förlorare efter regeringens ja till kärnbränsleförvar
Det är svårt att föreställa sig hur Sverige ser ut om 100 000 år, vilket är tidsrymden som ett förvar för använt kärnbränsle måste vara säkert. Men det kärnbränsleförvar i Forsmark som regeringen godkände den 27 januari 2022 kan redan inom 1 000 år börja läcka radioaktiva ämnen längs Upplandskusten. Regeringens beslut är grundat i Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, bedömning att det finns förutsättningar för att förvaret kan bli säkert, en inställning som bygger på helhetssynen att det finns flera barriärer som ska hindra läckage. Den viktigaste barriären är dock kopparkapseln som mark- och miljödomstolen 2018 ansåg ännu inte var visad säker. Mer forskning behövs och MKG anser att det är troligt att vetenskapen kommer ifatt politik och myndighetstro i denna så viktiga miljöfråga.
År 2022 började med ett historiskt politiskt beslut. Den nytillträdda klimat- och miljöministern Annika Strandhäll (S) meddelade att regeringen godkänner kärnavfallsbolagets SKB:s ansökan att få bygga ett kärnbränsleförvar i Forsmark och en inkapslingsanläggning vid Oskarshamns kärnkraftverk. Internationellt är det bara Finland som godkänt ett liknande förvar. När andra stora kärnkraftsländer väljer att avvakta har de svenska politikerna bråttom. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, som även har Jordens Vänner och Fältbiologerna som medlemsorganisationer gick ut med ett pressmeddelande samma dag. Föreningarna beklagade beslutet och såg det som oansvarigt. Metoden att långsiktigt förvara det använda kärnbränslet i kopparkapslar har fått omfattande forskarkritik. De radioaktiva ämnena i det använda kärnbränslet kan redan efter några hundra år börja läcka ut ur kapslarna och inom 1 000 år orsaka betydande miljöskador i Forsmark och längs Upplandskusten.
Den första kritiken från korrosionsforskare om koppar som riskfullt material i ett kärnbränsleförvar kom redan på 80-talet. Det var dock under kärnavfallsbolaget SKB:s samrådsförfarande och i den senare prövningen i mark- och miljödomstolen som kritiken intensifierades av flera oberoende forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, med stöd från internationella kollegor. Naturskyddsföreningen och MKG har hela tiden lyft forskarnas kritik under samråd och prövning, och krävt svar samt mer och öppen forskning från kärnavfallsbolaget SKB.
Det är mycket möjligt att bolaget inte förutsåg att mark- och miljödomstolens intresse även för strålsäkerhetsfrågor i miljöprövningen. Kärnavfallsbolaget har länge, på samma sätt som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, ansett att om kärnbränsleförvarets långsiktiga säkerhet ses som en helhet där de tre barriärerna – kopparkapseln, en lerbuffert runt kapseln som ska skydda den från grundvatten, och lera som tätar tunnlar i ett så sprickfritt berg som möjligt – verkar tillsammans, finns det förutsättningar för att förvaret kan bli säkert. Även om en av barriärerna inte fungerar exakt som tänkt.
Under huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen hösten 2017 blev det uppenbart att detta synsätt har miljöjuridiska problem. Domstolens frågor till SSM blev många och var uppenbarligen svåra att svara på. Vid tidpunkten för förhandlingen framkom det dessutom i läckta dokument till media att SSM:s främste kopparkorrosionsexpert 2016 motsatte sig myndighetens ställningstagande och att SSM hade egna scenarier där riskgränsen för förvaret överskreds. Det var därför inte konstigt att domstolen i sitt yttrande till regeringen i januari 2018 inte ansåg att förvaret har ”förutsättningar att uppfylla” kraven på långsiktig säkerhet. Domstolen sa till regeringen att frågan hur kopparkapseln kommer att fungera måste klargöras innan regeringen kan godkänna förvaret.
Naturskyddsföreningen och MKG menar att den komplettering som kärnavfallsbolaget SKB lämnat till regeringen inte uppfyller domstolens krav eftersom inget betydande vetenskapligt i sak tillförts. Dessutom har det under regeringsprövningen snarare framkommit ett större vetenskapligt stöd för att koppar inte fungerar, t.ex. resultaten från det 20-åriga LOT-experimentet med koppar och lera och nya mer avancerade kopparstudier vid KTH.
Regeringen betonar i sitt beslut den 27 januari att det kan göras mer forskning även i framtiden. Detta stödjer MKG och även Kärnavfallsrådet ser behovet av mer forskning av hur koppar fungerar i en förvarsmiljö. En viktig fråga är hur det ska gå till om både kärnkraftindustrin och den kontrollerande myndigheten inte har något intresse av att det framkommer ny kunskap som kan visa att koppar är olämpligt som kapselmateria.
Den i miljöbalken lagstadgade försiktighetsprincipen innebär att redan risken för skada på hälsa och miljö innebär krav på försiktighetsmått. MKG anser att beviskrav måste ställas högt för den långsiktiga strålsäkerheten i kärnbränsleförvaret, särskilt när oberoende forskare varnar för risker. Oavsett vad politik och myndighet tycker i början av 2022 kommer vetenskapen att fortsätta ta fram ny kunskap. Detta menar MKG kanske, eller kanske till och med troligtvis, kan resultera i ett framtida bakslag både ekonomiskt och praktiskt för kärnkraftindustrin. Och därmed även för Sverige.
Prövningen om kärnbränsleförvaret fortsätter nu i mark- och miljödomstolen och hos SSM. Sedan augusti 2021 fortsätter även prövningen om att tillåta ökad kapacitet i mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, i domstolen och hos myndigheten, och sedan december prövningen av en tillbyggnad av förvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR 2. Mer om dessa prövningar och vad som händer i fortsättningen finns att läsa på MKG:s hemsida och i pdf:en av vårt nyhetsbrev.
Vad händer nu? Domstolens, SSM:s och SKB:s planer för SFR- och kärnbränsleförvarsmålen, 220329 >>
Kärnbränsleförvarsbeslutet i media, 220207 >>
KTH-forskare avvisar SKB-kritik av viktig kopparstudie, 220224 >>
Sveriges Natur: Tidigare SSM-korrosionsexpert kritiserar kärnbränsleförvarsbeslutet, 220211 >>
Forskare upplyser miljöministern om osäkerheter med kopparkapseln, 211229 >>
SKB och SSM oense om Clab i domstolen
Regeringen beslutade i slutet av augusti 2021 att öka kapaciteten i mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, från 8 000 till 11 000 ton. Kärnavfallsbolaget SKB begärde den 15 december en deldom av mark- och miljödomstolen, d.v.s. ett separat tillstånd med villkor. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har därefter lyft frågan att bolaget inte har med en förbättrad kylning i av Clab i begäran. SSM anser därför att den anläggningsbeskrivning som bolaget har lämnat till domstolen inte stämmer överens med den som regeringen gav tillåtlighet för. Kärnavfallsbolaget anser att luftkylningsanläggningen inte tillhör den del av ansökan som rör kapacitetsökningen av Clab, utan den framtida inkapslingsanläggningen Clink. Om kylanläggningen ska inkluderas i deldomen menar SKB att den fortsätta prövningen kan komma att skjutas upp i minst två år innan kompletterande underlag kan lämnas in. En möjlighet är dock att tillstånd ges med en prövotid för att införa kylningen. I ett yttrande den 11 april försvarade SSM myndighetens ståndpunkt.
Regeringen beslutade den 26 augusti 2021 att separera ansökan om en ökad kapacitet för mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, från den mer omfattande prövningen av kärnbränsleförvarssystemet. Kärnavfallsbolaget SKB har ansökt om att öka mängden bränsle från 8 000 till 11 000 ton.
Kärnavfallsbolaget SKB ansökte den 15 december att få en deldom av mark- och miljödomstolen för Clab och framförde synpunkter och föreslog villkor. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, uppmärksammade i december domstolen på att bolaget har tagit bort en förbättrad kylning av Clab i begäran. En åtgärd som enligt SSM ingick i regeringens beslutsunderlag.
SSM skickade den 10 mars ett yttrande till domstolen med krav på att den förbättrade kylningen ska ingå i tillståndet för ökad kapacitet. Kärnavfallsbolaget svarade på SSM:s kritik den 31 mars och menar att om myndigheten får som den vill kan ett tillståndsbeslut kunna att dröja mer än två år. Domstolens tidsplan skulle annars innebära att ett tillstånd skulle kunna komma redan till sommaren. En möjlighet är dock att tillstånd ges med en prövotid för att införa kylningen. I ett yttrande den 11 april står SSM fast vid myndighetens ståndpunkt.
Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG stödjer SSM:s ståndpunkt om förbättrad kylning i ett yttrande föreningarna skickade till domstolen den 24 mars.
Domstolen ber SKB bemöta SSM:s krav på bättre kylning av Clab, 220317 >>
Clab-ärendet kungörs av domstolen och en tidsplan är fastställd, 220104 >>
SSM och SKB i bråk i domstolen om ny kylanläggning för Clab, 211223 >>
Regeringen har godkänt utbyggnaden av SFR i Forsmark
Regeringen beslutade den 22 december att godkänna att förvaret för kortlivat radioaktivt driftsavfall i Forsmark, SFR byggs till med ett nytt förvar för rivningsavfall, SFR 2. Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) anser att regeringen borde sagt nej till det nya förvaret.
Den 22 december 2021 beslutade regeringen att ge tillåtlighet enligt miljöbalken och tillstånd enligt kärntekniklagen till ett nytt förvar i anslutning till det befintliga förvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark. MKG med medlemsföreningar, som deltagit i samråd- och prövningsförfarandet av SFR 2, anser att regeringen borde sagt nej då det inte är visat att det nya förvaret blir säkert nog. Miljön riskerar att skadas av att förvaret kan börja läcka ut radioaktiva ämnen i Öregrundsgrepen utanför Forsmark snabbare än tänkt, kanske redan inom 50 till 100 år efter förslutning. Dessutom pågår det redan en relativt oväntad och omfattande nedbrytning av de tekniska förvarsbarriärerna i det existerande förvaret. Föreningarna anser att regeringen borde ha villkorat beslutet med att förvaren lämnas öppna under övervakning i de 400 till 500 år som krävs för att det radioaktiva innehållet ska ha avklingat till mindre farliga nivåer.
Efter regeringens beslut befinner sig ansökan nu hos Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och mark- och miljödomstolen för fortsatt prövning. SSM:s har inledningsvis endast en övergripande dialog med SKB och avvaktar domstolens tidsplan. De 31 mars skickade SKB in sina slutliga yrkanden och villkor till mark- och miljödomstolen, vilka nu väntas skickas ut på remiss. Bolaget har önskat en förnyad huvudförhandling under senhösten 2022, men domstolen vill vänta in svar från remissinstanser innan datum för huvudförhandling bestäms.
Östhammars kommun vill kunna påverka framtida ändringar av SFR, 211214 >>
Regeringen godkänner utbyggnaden av SFR i Forsmark, 211222 >>
SKB ansöker om att få ta upp havsvatten ur Östersjön till bygget av SFR, 220228 >>
Framtida forskning inom Fud-processen blir viktig
I kärnbränsleförvarsbeslutet den 27 januari pekade regeringen på vikten av den s.k. Fud-processen för fortsatt forskning om t.ex. osäkerheter om kopparkapselfrågor och bergets funktion, säkerhetsanalys och information till framtiden. Dessutom ansåg regeringen i beslutet om förra forskningsprogrammet Fud-19 i december 2020 att ökad öppenhet i kärnavfallsforskningen är viktig.
Kärnavfallsbolaget SKB kommer i slutet av september att lämna in 2022 års forskningsprogram, Fud-22, till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Fud står för forskning, utveckling och demonstration. Detta görs vart tredje år och efter en bred remittering och granskning av SSM tar regeringen ett beslut om programmet. Årets Fud, liksom de Fud-ar som följer, kommer bl.a. att få en viktig roll i uppföljningen av de kvarstående osäkerheterna om kopparkapselns långsiktiga integritet om osäkerheter om bergets funktion och andra frågor som är viktiga för säkerhetsanalysen. Dessutom kan utvecklingen av kunskap för informationsöverföring till framtiden ske inom Fud-processen.
Fud-processen tas särskilt upp som viktig i regeringens beslut om att ge tillstånd och tillåtlighet till kärnbränsleförvaret den 27 januari. I regeringsbeslutet fanns inte några särskilda villkor för att fortsatt utreda hur koppar påverkas i en kärnbränsleförvarsmiljö, något som Kärnavfallsrådet och MKG ville se. Nu är det viktigt att Fud-processen innehåller den forskning som fortfarande behövs för att visa att koppar är ett tillräckligt bra kapselmaterial.
Vikten av att Fud-processen kan bidra till öppenhet och insyn i kärnavfallsforskningen lyfte även regeringen i beslutet om förra forskningsprogrammet Fud-19 i december 2020. Bristen av öppenhet i kärnavfallsbolaget SKB:s redovisning av kopparkorrosionen i LOT-försöket var djupt problematiskt.
Sedan ett år tillbaka har kärnavfallsbolaget SKB haft avstämningsmöten med SSM inför inlämnandet av Fud-22. Det senaste mötet hölls den 9 mars. På mötet sa SSM att regeringens beslut om kärnbränsleförvaret kommer att påverka i första hand nästa forskningsprogram, Fud-25. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, anser att det inte räcker att regeringsbeslutet börjar påverka Fud-processen om fyra år. Även Fud-22 måste vara tydligare i t.ex. hur forskningen om kapselfrågor ska utvecklas.
Den fortsatta betydelsen av den s.k. Fud-processen om kärnavfallsforskning, 220301 >>
Viktigt med långsiktiga resurser till kommuner och miljöorganisationer
Rätten till information till allmänheten och möjligheten till påverkan av beslut i miljöfrågor är en viktig del av demokratin och dessutom fastlagd i Århuskonventionen. I och med regeringens godkännande av kärnbränsleförvaret och tillbyggnaden av SFR påbörjas en lång process med samråd och beslut, inte minst i den stegvisa prövning av de bägge förvaren som Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM kommer att bedriva. För att se till att kärnavfallskommunerna och miljöorganisationer kan delta på bästa sätt behöver finansieringslagen och -förordningen ändras så att kommunernas möjlighet att använda medel ur kärnavfallsfonden förbättras och att organisationer åter kan erhålla medel ur fonden.
Hösten 2021 tillsattes en intern s.k. bokstavsutredning på miljödepartementet för att undersöka olika möjligheter för ge resurser till kommuners och miljöorganisationers långsiktiga arbete med kärnavfallsfrågor. Utredningen skulle vara klar till den 28 februari men är försenad.
Sedan början av 2017 erhåller miljöorganisationer medel för arbete med kärnavfallsfrågor via statsbudgeten i stället för ur kärnavfallsfonden, ett system som inleddes 2005. Ett skäl till miljödepartementets utredning är Kärnavfallsrådets förslag från 2019 att finansieringslagen ska ändras så att ideella organisationer återigen ska kunna erhålla medel ur kärnavfallsfonden, något som kräver en ändring av finansieringslagen.
Vikten av en reviderad finansieringslag är också tydlig då två överklaganden nu befinner sig hos regeringen av beslut som Riksgälden tagit om Östhammars kommuns användande av en del utav sina medel ur kärnavfallsfonden. Enligt nuvarande lagtext kan kommunen använda medel för att informera, men kommunen vill ha en större frihet och t.ex. använda medel till att arbeta med information till framtiden och stödja lokala miljöorganisationer.
Östhammars kommun överklagar Riksgäldsbeslut om användning av kärnavfallsfondmedel, 220211 >>
Kärnavfallsrådet överlämnar kunskapslägesrapporten 2022 till regeringen
Kärnavfallsrådet överlämnar kunskapslägesrapporten 2022 till regeringen, 220301 >>
Regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023
Regeringen har beslutat om nya kärnavfallsavgifter för 2022-2023, 220127 >>
Regeringen skjuter på beslut om kärnavfallsavgifter och säkerheter, 211222 >>
Springnotan för kärnkraftens kostnader – ett reportage från Vetenskapsradion, 220118 >>
SSM har utrett ansvaret för det historiska kärnavfallet
Regeringen gav i april 2021 uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, att utreda var ansvaret ligger för det historiska kärnavfallet, inklusive det avfall som deponerats felaktigt i SFR, förvaret för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark. SSM rapporterade uppdraget till regeringen den 28 februari.
Svafo AB, ett dotterbolag till Vattenfall, har upptäckt att det historiska radioaktiva avfall som förvaras i Studsvik innehåller mer långlivat avfall än vad som tidigare varit känt. En del av detta avfall har flyttats till SFR och placerats i containrar där. Det feldeponerade avfallet måste transporteras tillbaka till Studsvik innan tillbyggnationen av SFR med ett förvar för kortlivat radioaktivt rivningsavfall. De containrar där avfallet förvaras ska ha börjat rosta, vilket komplicerar processen med att få tillbaka avfallet till Studsvik.
Avfallet kommer från det historiska civila och militära kärnavfallsprogrammet, och har från början ägts av statliga AB Atomenergi innan det övertagits av Svafo AB. Svafo AB anser att det var AB Atomenergi som hade brister i sin hantering och att det därför bör vara ett statligt ansvar att återta avfallet och ta kostnaden för det.
I sin rapport fastställer SSM att Svafo AB bär huvudansvaret för avfallet men öppnar för att vissa kostnader kan täckas av staten eftersom delar av avfallet inte bidragit till kunskap i det civila kärnkraftsprogrammet. Myndigheten föreslår också att Riksgälden utreder möjligheterna att ändra finansieringslagen så att en större del av omhändertagandet kan finansieras av kärnavfallsavgifter.
SSM har utrett ansvaret för det historiska kärnavfallet, 220228 >>
MKG yttrar sig om ansökan om utökat markförvar för mycket lågaktivt kärnavfall
Oskarshamns Kraftgrupp, OKG, ansökte i höstas om att få utökat tillstånd för markförvaring av mycket lågaktivt kärnavfall vid Oskarshamns kärnkraftverk. Den verksamhet som bolaget har tillstånd för idag består av mycket enkla deponier som använts sedan 80-talet. Ansökan har remitterats och MKG har skickat in sina synpunkter i ett yttrande. Föreningen anser att denna typ av förvaring är otidsenlig och att det behövs redovisas alternativ.
OKG AB ansökte i slutet av 2021 om att få tillstånd att utöka lagringsvolymen för markförvaret av mycket lågaktivt kärnavfall. Både Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM och Mark- och miljödomstolen i Växjö har skickat ut ansökan på remiss för att få synpunkter om kompletteringsbehov. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, skickade den 28 februari ett yttrande med kompletteringssynpunkter till både SSM och miljödomstolen. Synpunkterna i yttrandet är sammanfattningsvis:
1. De existerande markförvaren är inte acceptabla för långsiktig förvaring av mycket lågaktivt radioaktivt avfall då de kan utgöra ett miljöproblem lång tid framöver, även efter att radioaktiviteten avklingat. MKG anser att avfallet fortsättningsvis bör hanteras på ett sätt så det kan hanteras tillsammans med det kortlivade låg- och medelaktiva radioaktiva avfallet som kommer från anläggningen. MKG vill därför i miljökonsekvensbeskrivningen, MKB:n, se alternativredovisningar med utförliga beskrivningar av möjligheten att hantera och långsiktigt förvara avfallet utan att bygga nya markförvar.
2. MKG saknar i MKB:n en detaljerad beskrivning av det avfall som finns i deponin i dagsläget.
3. Om tillstånd ges är det viktigt att bästa möjliga teknik för deponi används och har beskrivits i MKB:n.
Den 25 mars skickade SSM in sina kompletteringssynpunkter. Myndigheten saknar bl.a. en redovisning av vilka faktiska åtgärder OKG avser vidta för att tillämpa den så kallade avfallshierarkin för olika avfall och ge en mer utvecklad beskrivning av avfallet. För att undvika att deponera avfall i markförvaret menar myndigheten att större ansträngningar kan göras för att undersöka en kombination av andra alternativ (mer extern behandling av delar av avfallet där rester även kan deponeras i geologiska förvar).
Ringhals AB gjorde en motsvarande ansökan för sitt markförvar 2017, för att sedan återkalla sin ansökan 2020 med hänvisning till att bolaget tar fram en sammanhållen strategi för hantering av avfall både från produktionen och från rivningen av Ringhals 1 och 2. Ringhals planerar därför att återigen göra motsvarande ansökan för sitt markförvar framöver.
SSM ser över de lokala säkerhetsnämnderna
Strålsäkerhetsmyndigheten SSM fick i regleringsbrevet för 2022 i uppdrag av regeringen att se över både syfte och uppdrag för de lokala säkerhetsnämnderna vid kärntekniska anläggningar, bl.a. hur de ska utses. Myndigheten ska också föreslå författningsändringar med instruktioner för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar. Uppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 31 maj 2022. MKG anser att det är viktigt att SSM i frågan om hur ledamöter utses tar med frågan om representation från miljöorganisationer.
SSM ser över de lokala säkerhetsnämnderna, 220311 >>
Clab och SFR uppfyller kraven på strålsäkerhet enligt SSM
En strålsäkerhetsvärdering av mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab, och förvaret för kortlivat radioaktivt avfall, SFR, har publicerats av Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Rapporten bedömer verksamheten som acceptabel eller tillfredsställande inom de 17 områden som granskats. Värderingen gäller perioden april 2018 till april 2021. Vid granskningen 2015 underkändes området ”Ledning, styrning och organisation” men SSM ser förbättring både när det gäller det och flertalet andra av områdena.
SSM: Clab och SFR uppfyller kraven på strålsäkerhet, 220322 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
