Kärnavfallsbolaget SKB:s styrelse beslutade i förmiddags att ansökan om ett slutförvar ska skickas idag trots all den kritik som riktas mot den. - Vi är oerhört kritiska både till valet av plats där avfallet ska förvaras och den tekniska lösningen. Den ansökan som nu lämnas i är att betraktas som ett haveri för hela proceduren, säger Johan Swahn, kanslichef vid MKG, Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning.
Det är kraftbolagen – Vattenfall, E.ON., Fortum och deras kärnkraftsbolag – som genom dotterbolaget SKB ansöker om tillstånd att få bygga ett slutförvar i Forsmark för använt kärnbränsle från de svenska kärnkraftverken. Avfallet är extremt farligt och så radioaktivt att det måste hållas isolerat från allt levande i hundratusentals år.
Den metod som bolagen föreslår – KBS-metoden – är kraftigt ifrågasatt för att den inte är tillräckligt säker. Under de senaste åren har flera larmrapporter kommit om brister i kunskapen om hur de konstgjorda barriärerna av lera fungerar i slutförvarsmiljön.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, och dess största medlemsorganisation Naturskyddsföreningen har noga följt och analyserat utvecklingen och menar att det är i stort sett klarlagt att KBS-metoden inte kommer att fungera. I värsta fall kommer förvaret att börja läcka radioaktiva ämnen redan efter ett antal hundra år, istället för efter hundratusentals år, som är kravet.
- SKB har visat på en arrogans mot den kritik som framförts under arbetets gång. Arbetet har dessutom bedrivits på ett ovetenskapligt sätt när man har dolt forskningsresultat som motsäger bolagets egna teoretiska modellkonstruktioner för den långsiktiga säkerheten, säger Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande.
Nu måste kärnkraftsindustrin ta sitt ansvar och tillsammans med andra aktörer städa upp efter det här haveriet, som till skillnad från de befarande framtida haverierna i slutförvaringen, fortfarande går att göra något åt.
- De spelregler som gällt för utvecklingen av ett svenskt slutförvarssystem för använt kärnbränsle har inte fungerat. Det är dags för en grundläggande reform av denna variant av den ”svenska modellen”. Uppdraget att skydda framtida generationer från dödlig strålning är mer så omfattande att det inte kan få styras av bolagens kommersiella val. Politikerna måste ta sitt ansvar och lyfta fram de alternativa möjligheterna för slutförvar, säger Mikael Karlsson.
- MKG och Naturskyddsföreningen har länge förordat att en alternativ metoden med djupa borrhål ska studeras mer noggrant. Metoden skulle kunna ge en hög miljösäkerhet och minskade risker för intrång, säger Johan Swahn, kanslichef vid MKG, Miljöorganisationernas käravfallsgranskning.
Även regeringen, myndigheter och Kärnavfallsrådet har vid återkommande tillfällen för kraftindustrin påpekat att alternativa metoder, särskilt djupa borrhål, bör studeras utförligare. Kärnavfallsbolaget SKB har vägrat göra seriösa studier. Det finns ett stort intresse för metoden djupa borrhål i USA och det finns alla möjligheter att knyta an till internationell forskning.
Naturskyddsföreningen och MKG presenterade under tisdagen en ny rapport, ”Haveri för kärnavfallet”, där föreningarna sammanfattar sina synpunkter på kärnavfallsprojektet.
Mer information och den nya rapporten finns på MKG:s hemsida:
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef, MKG, 070-467 37 31, johan.swahn@mkg.se
Mikael Karlsson, ordförande, Naturskyddsföreningen, 070-3162722
Johan Swahn kommer att finnas tillgänglig i anslutning till SKB:s presskonferens.
Länk:
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
