Kärnavfallsbolaget SKB, med Vattenfall och E.ON och deras dotterbolag som ägare, har skickat ut ett pressmeddelande där bolaget anser att medierapporteringen om den nya rapport om kopparkorrosion som Strålsäkerhetsmyndigheten nyligen publicerat är missvisande. Men det är kärnavfallsbolaget SKB:s försök att tolka rapporten som det minsta stöd för dess arbete med slutförvaret som är missvisande. Rapporten är ett tydligt problem för SKB och dess ägare.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har gått igenom myndighetsrapporten, författad av professor Digby Macdonald vid Pennsylvania State University i USA, och har funnit att den visar på flera saker som av vikt för att bedöma slutförvarets säkerhet.
1. Myndighetsrapporten visar att de kopparkorrosionsprocesser i rent vatten i en syrefri miljö som KTH-forskarna Peter Szakálos och Gunnar Hultquist har kritiserat SKB för att strunta i finns. Det innebär att SKB har haft fel i sin kritik av forskarna de senaste åren.
2. Myndighetsrapporten fortsätter med att säga att det dessutom finna ett antal andra processer som kan pågå när ett slutförvar när syret är förbrukat. Processer som SKB inte har tagit hänsyn till fram till idag. SKB har tvärtom hävdat att koppar i stort sett är immunt mot korrosion i slutförvarsmiljön.
3. Myndighetsrapporten kommer fram till att det blir oerhört viktigt att den barriär av lera som ska skydda kopparkapseln är helt tät för att det inte ska bli stora korrosionsproblem. SKB hävdar att leran ska hålla tätt, men det finns det inte forskningsstöd för. Tvärtom kan det relativt torra berget i Forsmark innebära att kapslarna korroderar snabbt i slutförvaret när kapslarna är varma och leran inte hunnit tätna. Detta kan pågå under en tidsperiod av över tusen år och det finns en uppenbar risk att kapslarna börjar läcka. Slutförvaret havererar i stället för att isolera människa och miljö från radioaktiva ämnen i hundratusentals år.
4. Författaren till myndighetsrapporten konstaterar att eftersom lerbufferten måste vara så extremt tät så skulle det lika gärna duga med stål som kapselmaterial. Detta innebär att kärnkraftsindustrins slutförvarsmetod bara bygger på säkerheten hos en barriär, lerbufferten. En barriär som är ifrågasatt både på kort och lång sikt vad gäller slutförvarets miljösäkerhet. Kopparkapslarna som ska skydda mot läckage har varit en bluff.
Kärnavfallsbolaget SKB avser att nästa vecka lämna in en ansökan om att får tillstånd att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle vid Forsmarks kärnkraftverk.
För mer information kontakta:
Johan Swahn, kanslichef, MKG, 070-467 37 31, johan.swahn(at)mkg.se
Kontakt för att få kommentarer kan lämpligen även tas med Peter Szakálos på KTH (070-7537946) eller med Jan Linder, myndighetsexpert på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Länk:
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
