MKG tar inte ställning till vilken metod som slutligen ska användas för slutförvar av högaktivt kärnkraftsavfall. MKG förordar inte en viss metod men vill att den långsiktigt miljömässigt bästa metoden ska användas på den för den metoden miljömässigt bästa platsen. Därför måste alternativ som har förutsättningar att vara långsiktigt miljömässigt bättre utredas ytterligare.
Det finns olika sätt att ta hand om det använda kärnbränslet. Ett är det sätt som kärnkraftindustrin idag förespråkar, KBS-metoden, nämligen att placera avfallet i behållare i gruvgångsliknande tunnlar cirka 500 m ner i marken. Många studier visar dock på att det kan vara miljömässigt och hälsomässigt säkrare att förvara avfallet mycket djupare än så exempelvis i djupa borrhål, se figuren.
Principskiss fär slutfärvaring av kärnavfallsbehällare deponerade i djupa borrhäl som därefter färslutits. Behällarna med kärnavfall är ungefär 5 meter häga och 0,5 meter breda. Skissen utgär ifrän en figur i SKB R-00-28, sid 8. I den rapporten anges borrdiametrar pä 0,6-0,8m.
-->
Skiss av Djupa borrhål och KBS-metoden med vattenströmning
KBS-metoden är den metod som kärnkraftsindustrin vill använda för att slutförvara det använda kärnbränslet. Kärnavfallet placeras i gruvgångsliknande tunnlar på 500 meters djup i berggrund med rörligt grundvatten som har kontakt med jordytan.
Den alternativa metoden djupa borrhål innebär att avfallet placeras på 3-5 kilometers djup. Avfallet placeras i berg där grundvattnet inte har kontakt med människa och miljö.
En alternativmetod till kärnkraftsindustrins KBS-metod kallas djupa borrhål och innebär att kärnkraftsavfallet deponeras i borrhål på 3 till 5 kilometers djup (se figuren). MKG menar att metoden djupa borrhål har förutsättningar att ge ett betydligt bättre långsiktigt skydd för människa och miljö än kärnkraftsindustrins metod. Fördelen med djupa borrhål ligger bland annat i att grundvattnet på 3-5 kilometers djup ligger orörligt i miljontals år och därmed skulle ett läckage inte nå jordytan. Ytterligare en fördel är att när de djupa borrhålen väl är tillslutna så är det mycket svårt att komma åt den använda kärnbränslet. På så vis minskar risken för att det plutonium som finns i avfallet används i kärnvapen.
Om ändå KBS-metoden väljs går det dock att placera ett slutförvar så att ett läckage fördröjs innan det når biosfären (se figuren). Om ett slutförvar enligt KBS-metoden placeras på rätt plats och rätt djup i inlandet kommer ett läckage att följa med grundvattenströmmen ner i berget för att nå markytan, till exempel vid kusten, upp till 50 000 år senare. Läggs däremot slutförvaret vid kusten kan ett läckage transporteras upp till biosfären på omkring 50 år. En miljömässigt bättre plats för ett slutförvar enligt KBS-metoden kan därför vara i inlandet.
Metod
KBS-metoden är den metod som kärnkraftsindustrin vill använda för att slutförvara det använda kärnbränslet. Kärnavfallet ska placeras i gruvgångsliknande tunnlar på 500 meters djup i berggrund med rörligt grundvatten som har kontakt med jordytan.
Den alternativa metoden djupa borrhål innebär att avfallet placeras på 3-5 kilometers djup. Avfallet placeras i berg där grundvattnet inte har kontakt med människa och miljö.
Plats
En placering av ett KBS-slutförvar vid kusten innebär att ett läckage snabbt kommer att nå jordytan. Om ett KBS-slutförvar placeras i inlandet i ett inströmningsområde för grundvatten kan ett läckage ta tiotusentals år innan radioaktiva åmnen når människa och miljö.
Oavsett om placeringen av slutförvaret blir vid kusten eller i inlandet kan djupa borrhål vara en miljömässigt bättre metod. Om KBS-metoden ändå väljs är en placering som inte är vid kusten att föredra.
För att belysa frågan om att alternativ till KBS-metoden finns och är värda att utredas har MKG publicerat en rapport som behandlar den alternativa slutförvarsmetoden djupa borrhål. MKG har även gjort en SIFO-undersökning av opinionsläget vad det gäller alternativa metoder. Undersökningen gav resultatet att 71 % föredrog metoden djupa borrhål medan 4 % föredrog KBS-metoden.
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
