Under åtta dagar mellan den 23 september och 2 oktober 2019 höll mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätts huvudförhandling om tillståndet för nuvarande slutförvaret för kortlivat radioaktivt driftsavfall SFR och den nya expansionen för rivningsavfall SFR 2.
* Dag 1 – Inledning, presentationer av sökanden, yrkanden
* Dag 2 – Den sökta verksamheten, motparters synpunkter
* Dag 3 – Strålsäkerhetsfrågor, motparters synpunkter
* Dag 4 – Övriga miljökonsekvenser
* Dag 5 – Ej utnyttjad reservdag
* Dag 6 – Syn SFR och Stora Asphällan
* Dag 7 – Motparters inställning i sak och repliker
* Dag 8 – Sammanfattning och avslut
Dag 1 – måndagen den 23 september
Huvudförhandlingen inleds med att domaren, rådmannen Magnus Hjort, utreder om det föreligger hinder mot att förhandlingen hålls, vilket besvaras nekande. Rådmannen går efter det igenom förhandlingsordningen och redogör för målets handläggning.
Sedan är det kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s tur att framföra sina yrkanden vilka innehåller ansökan om att få uppföra det bolaget benämner utbyggnad av befintligt SFR.
Därefter framför myndigheter (Länsstyrelsen Uppsala län, Havs- och vattenmyndigheten), miljöorganisationer (Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och MKG, Naturskyddsföreningen Uppsala län, Oss och Milkas), och allmänhet (Herbert Henkel) yrkanden. Östhammars kommun framför att kommunfullmäktige kommer ta ställning till ansökan längre fram, om det blir aktuellt.
Då denna dag i domstolen framförallt är vigd för SKB att presentera den sökta verksamheten handlar resten av dagordningen främst om bolagets presentationer som innehåller saker som SFR:s roll i systemet för omhändertagande av kärnavfall, syftet med den sökta verksamheten, underlaget för prövningen av den sökta verksamheten och avgränsning mot andra projekt.
SKB lyfter fram att det gamla SFR har tillstånd enligt miljöskyddslagen. SKB AB söker därför tillstånd för hela anläggningen enligt miljöbalken. SKB hävdar också att det föreligger ett angeläget allmänt intresse att kunna börja riva kärnkraftverk – därför behövs den sökta verksamheten.
Det finns flera Natura 2000-områden i närheten av den sökta verksamheten. SKB hävdar att den sökta verksamheten inte kommer att påverka miljön i dessa områden. Dock söker SKB ändå tillstånd (reservationsvist yrkande enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken) hos mark- och miljödomstolen att bedriva verksamheten intill Natura 2000-områdena om domstolen finner det nödvändigt att pröva även denna fråga och dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för ett antal fridlysta växter som kan komma att påverkas. SKB erbjuder sig att gräva upp och flytta växter. Dock hävdar bolaget att ingen påverkan kommer att ske.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, redogör för sin roll som förvaltningsmyndighet och sin inställning till SKB:s ansökan där myndigheten gör bedömningen att ansökan kan beviljas.
Dagens avslutas med att SKB redogör för plats- och omgivningsförhållanden.
Presentationer dag 1:
Aktbilaga 160 Presentation från SKB: plats- och omgivningsförhållanden, 190923 >>
Aktbilaga 159 Presentation från SSM: prövning och bedömning, 190923 >>
Aktbilaga 158 Presentation från SKB; underlag för prövningen och avgränsning, 190923 >>
Aktbilaga 157 Presentation från SKB, ändamål med sökt verksamhet, 190923 >>
Aktbilaga 156 Presentation från SKB, bakgrund och uppdrag, 190923 >>
Aktbilaga 155 Yrkanden från Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar, Oss, 190923 >>
Aktbilaga 154 Yrkanden från Herbert Henkel, 190923 >>
Aktbilaga 153 Naturskyddsföreningens, Jordens vänners och MKG:s yrkanden, 190923 >>
Aktbilaga 152 Presentation SKB:s yrkanden, 190923 >>
Dag 2 – tisdagen 24 september
Den andra dagen av huvudförhandlingen inleds med att SKB redogör för den sökta verksamheten, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och planerade skyddsåtgärder.
Både det befintliga förvaret SFR vars uppförande började år 1983 och som stod klart för drift år 1988, och expansionen SFR 2 som av SKB benämns tillbyggnad.
SFR 2 planeras att byggas under 6 år för att sedan drivas i 45 år innan förslutningsfasen planeras ske. SKB planerar byggstart för SFR 2 år 2023.
Sprängmassor från berget planeras till ett område vid norra delen av Stora Asphällan där det idag är vatten. Området ska fyllas upp med bergmassor först och behövs enligt SKB för att industriområdet ska räcka till av utrymmesskäl. Enligt SKB:s presentation idag ses både lastbil och fartyg som alternativ för bortforsling av bergmassor.
SFR 2, eller tillbyggnaden som SKB kallar den, ska ligga under havsbotten på 120 meters djup. Utformningen består av horisontella bergsalar som ska rymma reaktortankar, lågaktivt avfall och medelaktivt avfall. Erfarenheter från nuvarande SFR är att minimera ingjutet stålgods, att frilägga travers från konstruktion och att använda tunnelduk.
Efter SKB:s inledande presentationer erbjöds motparter och allmänhet ställa frågor och senare under dagen även anföra synpunkter om det huvudförhandlingen behandlat fram till denna punkt.
MKG framför frågan om varför SKB vill lägga det här förvaret under havet, om hur inflöde av vatten i nuvarande SFR ser ut samt var sökanden redovisar mätvärden för bortledning av grundvatten. MKG ställer även frågor kring det feldeponerade avfallet. hur SKB tänker sig flytta det och om det fortfarande deponeras i berörd bergsal. MKG frågar även hur stor skillnad i stålarmering av betong SKB tänker sig i det nya förvaret jämfört med det som redan uppförts.
SSM ställde en fråga om huruvida SKB planerar att förstärka bottenbarriären. Östhammars kommun anför synpunkter på ansökan som rör avgränsning och kommunens fokus på ansökan som rör påverkan på miljön på kort och lång sikt. För kommunen är det även viktigt att sökanden SKB tar på sig att redovisa ytterligare hur transport av bergmassor ska ske.
Länsstyrelsen Uppsala län påpekar att de inte har tittat på strålsäkerhet när de arbetat med ansökan men lyfter fram att det kan krävas ytterligare kompensationsåtgärder på grund av att Öregrundsgrepen redan idag har problem med övergödning och att det är viktigt att begränsa tillförseln av kväve.
Länsstyrelsen anser att det behöver tas fram ett underlag för att eventuellt kompensera för påverkan på fiskbestånd. Länsstyrelsen lyfter också den nya klimatlagen från 2018 och att förvaret behöver byggas så att nollutsläpp uppnås. Länsstyrelsen anser även att SKB behöver söka om artskyddsdispens och gräva upp och flytta orkidéer.
Milkas anför att utsläppen till Östersjön från det planerade SFR 2 inte är acceptabel. SERO ser inte att det idag finns en tillräckligt bra teknik för att ta hand om kärnavfall och anför att ansökan ska avslås.
Presentationer dag 2:
Aktbilaga 168 Inlaga Milkas B-vitaminbrist, 190924 >>
Aktbilaga 167 Inlaga Milkas, 190924 >>
Aktbilaga 166 Presentation Länsstyrelsen Uppsala län, 190924 >>
Aktbilaga 165 Presentation SKB svar, 190924 >>
Aktbilaga 164 Rapport insänd av Milkas, 190924 >>
Aktbilaga 163 Presentation SKB följdverksamhet, 190924 >>
Aktbilaga 162 Presentation SKB den sökta verksamheten, 190924 >>
Aktbilaga 161 Yrkanden Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG justerad, 190924 >>
Huvudförhandlingens tredje dag börjar med att SKB svarar på frågor som ställts tidigare dagar och visar bilder på deformationszoners lägen och regolit (ett lager lös jord ovan berggrund) vid SFR-området. SKB svarar även på MKG:s frågor om hur bolaget tar reda på erfarenheter från brister i det befintliga SFR.
Peter Larsson på SKB svarar att skador på betongkonstruktionen från temperaturkrympning och korrosion på stål har uppstått och lyfter att denna erfarenhet lett till tekniska förbättringar i utformningen av det planerade SFR 2. Detta är också en anledning till att bolaget vill använda tunnelduk i alla bergsalar i det nya SFR 2. Skadorna i det befintliga SFR är ett tillsynsärende hos SSM.
Sedan tar dagens program vid som börjar med allmän information om radioaktivitet och strålning som tar upp strålningsrisker, hälso- och miljökonsekvenser. Därefter beskriver SKB hur kärnavfallet uppstår och hur det planeras att paketeras (i containers, tankar, kokiller – en slags gjutformar – och fat) inför deponering. Till rivningsavfall väntas också sand och kontaminerad jord tillhöra.
SKB förklarar hur bestämning av aktivitetsinnehåll avgörs och hur materialet sedan kommer in i systemet för deponering. SKB redovisar även hur detta ska följas upp och lyfter fram FUD-processen.
Därefter presenterar SKB sin syn på hur det feldeponerade avfallet i det befintliga SFR ska återtas – efter en tidigare fråga från MKG. Bolaget beskriver att minst 300 containrar behöver flyttas för att komma åt det feldeponerade avfallet. SKB vill inte göra återtaget förrän den planerade tillbyggnaden, expansionen SFR 2 är färdig, för att kunna flytta avfall dit permanent. SKB tog beslut om återtaget 2014 och har stoppat ny deponering i berörd bergsal, men nämner inte när det stoppet skedde.
SKB informerar efter det om hur de ser på strålsäkerhet under utbyggnad och drift för SFR 2. De framför att dagens SFR är säkert och robust – särskilt efter att en tunnelduk installerats i en av bergsalarnas tak som hindrar vatten att droppa ner och komma i kontakt med radioaktivt material.
Rätten ställer sedan frågor till sökande om hur det feldeponerade avfallet ska tas om hand. SKB svarar att det ska skickas till Studsvik för kategorisering. Rätten ställer också klargörande frågor kring vattenförande sprickor och deformationszoner.
MKG upprepar frågan om inflödet av vatten och aktivitet i dränagevattnet i nuvarande SFR. SKB ber att få återkomma. MKG ställer en ny fråga om hur de allmänna hänsynsvillkoren i miljöbalken kan kopplas till SKB:s bedömning av miljökonsekvenser och den internationella vägledning SKB hänvisar till.
MKG ställer även en fråga om när SKB upphörde med deponering av nytt avfall i den bergsal det feldeponerade avfallet ligger i, och hur skicket på emballeringen av det feldeponerade avfallet ser ut.
MKG lyfte också frågor om strålsäkerhet under drift i nuvarande SFR och hur dränagevattnet runnit genom åren. SKB svarade att de har ett separat system för att ta hand om vatten som kan ha varit i kontakt med avfall.
Sero frågar om SKB räknat på exponering av radioaktivitet över tid i sina beräkningar och även varför SKB tänker montera ner tunnelduken före förslutning.
Efter lunch ger SKB sin syn på strålsäkerhet efter förslutning. Med det menas strålsäkerhet för djur och natur under 100 000 år. Bolaget presenterar säkerhetsanalysen SR-PSU som innehåller avvägning och utvärdering av alla tänkbara aspekter av förvaret, dess omgivningar och processer, enligt bolaget.
SKB anger att förvaret kommer bli helt vattenmättat inom tidsspannet 10 till 100 år efter förslutning. SKB har tittat på radionuklider som förekommer i större mängd, har en halveringstid över 10 år och har hög radiotoxicitet, och visar en utzoomad graf där i princip inget syns.
Efter 1000 år är det mesta av materialet friklassningsbart, hävdar SKB, och visar återigen hur materialen ska förvaras i olika kärl och annan typ av emballagering. SKB redogör även för barriärsystem med bland annat betong, bentonit, pluggar och berg som kommer att användas olika beroende på lokalisering i förvaret.
Att förvaret placeras under havet innebär minimering av risk för intrång och låga grundvattenflöden enligt SKB. Dock säger bolaget att en liten uttransport av radionuklider på grund av vattenflöde sker. I samband med detta lyfter bolaget att risken för att det borras för dricksvattenbrunnar är minimal under vattnet.
SKB menar att SSM:s riskkriterium uppfylls och att effekter på växter och dur är försumbara. Bolaget menar också att ett utbyggt SFR uppfyller de hänsynsregler som ställs i miljöbalken om det också uppfyller det kärntekniska regelverket, vilket bolaget menar att det gör.
När SKB:s punkter för dagen avslutats är det Strålsäkerhetsmyndighetens tur. SSM är inte part i målet utan deltar i domstolen som granskare och expertmyndighet. SSM bedömer att SFR och SFR 2 uppfyller kraven i miljöbalken. I sin bedömning av kraven i miljöbalken har myndigheten använt SSM:s egna föreskrifter.
Sista punkten för dagen är motparters möjlighet till synpunkter på vad som presenterats under dagen.
Östhammars kommun ser att det i vissa delar kanske inte blir en helhetsbild i prövningen. Mängd och typ av avfall i ansökan har betydelse för miljöbalken enligt kommunen och behöver kontrolleras.
MKG gör rätten uppmärksam på att Tyskland har valt att placera sitt kort- och långlivade, låg- och medelaktiva kärnavfall på 1000 meters djup i en tidigare använd gruva, som komplement till den internationella jämförelse som SKB tidigare presenterat.
MKG fortsätter sedan med synpunkter och frågor som rör radioaktivitet och strålning, det avfall som ska slutförvaras i SFR, strålsäkerhet under drift och strålsäkerhet under förslutning.
MKG framför frågor och synpunkter kring utsläpp och utspädning i Öregrundsgrepen som säkerhetsprincip för SFR, att utsläpp i havet kan tänkas ske snabbt, jordströmmar som kan tänkas ge problem med korrosion, behov av analys av inflödande vatten i SFR, problemet med det feldeponerade historiska avfallet samt redovisning av riskerna för avsiktliga intrång.
Docent Herbert Henkel framför att kärnavfallet inte bör placeras i ett område med rörligt grundvatten. Henkel menar också att det strukturgeologiska sammanhanget som undersöks för att förstå geologin kring slutförvaret behöver vara mycket större än det område sökanden tittat på. Berggrunden påverkas enligt Henkel av ständiga processer och är därför föränderlig.
Milkas framför att Östersjön är ett eget ekosystem som inte tål förändringar och ger exempel på arter som minskat på global nivå och hänvisar till den sjätte massutrotningen. Milkas anser att det här målet handlar om hur många mutationer som sker i biota på grund av radionuklider från förvaret, och menar att SKB underskattar antalet.
Sero lägger fram en rad synpunkter, däribland att avfallets volym kan minskas med en plasmabrännare.
Oss ställer sig bakom MKG:s synpunkter och lyfter frågan om varför förvaret ska placeras under havsbotten återigen – föreningen ser inte att frågan är besvarad ännu.
Presentationer dag 3:
Aktbilaga 180 Inlaga från Sero, 190925 >>
Aktbilaga 179 Presentation från MKG, 190925 >>
Aktbilaga 178 Presentation från SSM myndighetens granskning, 190925 >>
Aktbilaga 177 Presentation från SKB strålsäkerhet efter förslutning, 190925 >>
Aktbilaga 176 Presentation från SKB strålsäkerhet efter förslutning, 190925 >>
Aktbilaga 175 Presentation från SKB strålsäkerhet under uppbyggnad och drift, 190925 >>
Aktbilaga 174 Presentation från SKB beslutade återtag av feldeponerad avfall, 190925 >>
Aktbilaga 173 Presentation från SKB avfallet, 190925 >>
Aktbilaga 172 Presentation från SKB radioaktivitet, 190925 >>
Aktbilaga 171 Presentation från SKB platsförhållanden, 190925 >>
Aktbilaga 170 Artikel från Milkas, 190925 >>
Aktbilaga 169 Vetenskaplig rapport från Milkas, 190925 >>
Dag 4 – torsdagen 26 september
SKB inleder dagen med att beskriva ansökans miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Bolaget menar att kraven på MKB och samråd är tillgodosedda. SKB menar att påverkan på fågelliv är begränsad både i tid och omfattning. Bolaget föreslår att lakvatten från bergupplaget samlas upp och renas.
Bolaget presenterar alternativ lokalisering som också är ett kustläge i Oskarshamn och gör bedömningen att skillnaderna är marginella och därför är Forsmark bättre då det finns samlokaliseringsvinster intill det befintliga SFR. SKB hävdar att bortledning av grundvatten kommer att få försumbara konsekvenser.
Därefter svarar SKB på MKG:s fråga om dränagevattnet och beskriver hur inströmmande vatten sett ut i befintligt SFR.
Sedan beskriver SKB hur Esbo-samrådet sett ut. Rätten läser upp Naturvårdsverkets inlaga till domstolen om Esbo-samrådet. Efter det redogör SKB för buller under uppförande skedet och möjliga skyddsåtgärder. SKB ser dock inte att några gränsvärden kommer att överskridas. Bolaget ser inte heller att påverkan under vatten får påtagliga konsekvenser på fisk eller marina däggdjur.
Östhammars kommun ställer sedan frågor om användning av vatten kopplat till brister på färskvatten. Kommunen lyfter även frågan om vilka maximala nivåer av buller som kan uppstå från krossning av berg.
Länsstyrelsen Uppsala län lyfter frågan om buller vid arbetarbostäderna och huruvida inomhusgränsvärden borde gälla där.
SKB redogör sedan för påverkan på naturmiljön på land och vatten. Bolaget nämner att det är tekniskt svårt för dem att ta hand om kväve från inflödande vatten som behöver länspumpas i förvaret under byggtiden (3 år). Därför vill bolaget istället släppa ut vattnet tillbaka till havet utan rening och istället göra andra åtgärder som kompensation.
Östhammars kommun påpekar att samlokaliseringen i sig inte är ett skäl till att platsen är bra. Det bör ställas krav på en redovisning av totala kumulativa effekter. SKB bör minimera risk för kumulativa effekter och bör åläggas att redovisa hur bolaget arbetar med detta.
Länsstyrelsen Uppsala län presenterar bakgrunder till de villkor de anser bör gälla. Bland annat framför länsstyrelsen, återigen med hänvisning till den nya klimatlagen, att projektet måste sträva mot nollutsläpp och att det är lämpligt att det förs in ett allmänt villkor för det inför frågan om tillåtlighet.
Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG tar upp frågor om samråd och MKB, påverkan på naturvärden och skyddade arter och områden, Natura 2000-frågor, artskyddsdispens samt påverkan på vattenmiljöer.
Föreningen påpekar att sökanden inte varit särskilt villig att ta till sig och hantera synpunkter i samrådet. Dock ser MKG att sökanden ändrat sin inställning till hur transporter av bergmassor planeras ske och segmentering av reaktortankar, vilket sökande ska ha erkännande för.
Föreningarna menar att det finns risk att miljön skadas vid ett betydligt snabbare utsläpp av radioaktiva ämnen till Öregrundsgrepen än sökanden antar. Och påpekar också att de internationellt accepterade screeningvärden som sökanden använder inte nödvändigtvis har stöd i de allmänna hänsynsvillkoren.
Föreningarna påpekar att hela Forsmarksområdet har höga naturvärden. Därför kommer hela området kunna utgöra en nationalpark när den kärntekniska verksamheten avvecklats. Ytterligare tillstånd för ny verksamhet bör därför undvikas. Artdispens bör ej ges, enligt föreningarna. Istället bör sökanden hitta andra sätt att ta hand om bergmassor.
Föreningarna anser vidare att för det nya SFR 2 kan en lokalisering till ett inströmningsområde för storregionala grundvattenströmmar vara att föredra. Istället för risken med ett snabbt genombrott till havet, kan en sådan lokalisering på tillräckligt djup ge genombrottstider för utsläpp på tiotusentals år.
Även konceptet djupa borrhål kan vara en lämplig alternativ metod för att ta hand om kärnavfallet, även om metoden främst utvecklats för använt kärnbränsle. Denna metod skulle dessutom bli mer ekonomisk än gruvgångslösningar då det i grund och botten handlar om hur mycket bergmassor som ska flyttas.
Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner och MKG avslutar sina synpunkter med en reflektion över informationsbevarande och en förändring i synen på hur avfallet ska tas om hand. Att stänga förvaret och ”kasta bort nyckeln” ses inte längre som ett alternativ utan istället diskuteras nu informationsöverföring till kommande generationer i den svenska slutförvarsprocessen.
Milkas ställer frågor och lämnar synpunkter som rör alternativ lokalisering i inlandet, och vilken typ av biota som finns i området och hur radioaktivitet tas upp i den.
Sero ställer frågor kring hur radioaktivt vatten tas om hand från förvaret, och menar att tester måste ske oftare en fyra gånger på år. Sero menar också att vibrationer från sprängningar behöver redovisas – inte bara buller.
Rätten avslutar frågestunden med några korta klargörande frågor på SKB:s presentationer under dagen. En av rådmännen frågar varför sökanden valt just den plats de valt för förvaret istället för andra redovisade bergsområden i anslutning till nuvarande SFR.
Naturskyddsföreningen Uppsala län lyfter att det har kommit synpunkter på buller hos boende i närheten under processen, och frågan om hur sökanden kan komma fram till att skillnader i alternativa lokalisering är små när undersökningar inte gjorts i den omfattning som kan visa det.
Dagen avslutas med kort information om måndagens syn i Forsmark. Samling sker i Forsmarks bruk vid informationsbyggnaden. Synen sker delvis utomhus, delvis under jord. Avresa från brukets till anläggningen kl 11 (samling från 10:30).
Presentationer dag 4:
Aktbilaga 189 Presentation Herbert Henkel, 190926 >>
Aktbilaga 188 Presentation SKB om syn, 190926 >>
Aktbilaga 187 Presentation MKG om MKB:n mm, 190926 >>
Aktbilaga 186 Presentation Länstyrelsen, 190926 >>
Aktbilaga 185 Presentation SKB naturmiljö hav, 190926 >>
Aktbilaga 184 Presentation SKB naturmiljö land, 190926 >>
Aktbilaga 183 Presentation SKB buller, 190926 >>
Aktbilaga 182 Presentation SKB svar, 190926 >>
Aktbilaga 181 Presentation SKB miljökonsekvenser, 190926 >>
Ej utnyttjad reservdag.
Den sjätte dagen av huvudförhandling i mål M 7062-14 i mark- och miljödomstolen, om tillståndet för ett nytt slutförvar för kortlivat radioaktivt rivningsavfall i Forsmark, SFR 2, och för det befintliga slutförvaret för driftsavfall SFR, utgjordes av syn på plats i Forsmark.
De flesta aktörer som deltagit i förhandlingen föregående vecka fanns med på synen som genomfördes både ovan yta och under jord (och vatten) i det befintliga SFR. Det kom ett stort antal frågor varav en del besvarades på plats och en del sköts till nästa dag när förhandlingen fortsätter i domstolens lokaler i Nacka.
Förhandlingen återupptas i Nacka tingsrätt och dagen inleds med att Länsstyrelsen Uppsala län fortsätter sin presentation från dag 4 med de villkor de anser bör ställas om tillåtlighet ges. Inte minst handlar dessa villkor om nollutsläpp vid uppförandet av förvaret i enlighet med den nya klimatlagen.
Därefter inleder SKB nästa punkt i förhandlingsordningen som handlar om replik på motparters framföranden (punkt 35). SKB svarar bland annat på frågor om det feldeponerade avfallet, om hur armering används i nuvarande betongkonstruktioner i befintligt SFR och om behovet av fler barriärer i den planerade tillbyggnaden.
SKB svarar på frågor om inläckade vatten i nuvarande SFR och redogör för hur de planerar för vad som händer vid strömbortfall. Bolaget redogör även för acceptanskriterierna för utsläpp efter en fråga från MKG.
Efter lunch fortsätter SKB presentera svar på frågor kring buller och hur transporter på väg 76 kan påverka boenden. Bolaget beskriver även hur infraljud och vibrationer kan påverka, efter en fråga från Sero.
SKB svarar sedan på fler frågor om bergmassor och hur uppskattningar kring ljudnivån som kan störa Natura 2000-områden gjorts, efter frågor från bland annat Länsstyrelsen Uppsala län. Bolaget redogör för hur sprängämnen kan påverka kvävetsläpp och även effekter av förhöjda halter av ammoniumnitrat.
Därefter besvarar SKB en fråga från rätten om en fråga av spridning hur spridningen av kväveutsläpp i Öregrundsgrepen väntas ske. Efter det upprepar SKB sin bedömning att påverkan på Natura 2000-områden vad gäller kväve blir obetydlig. Vad gäller buller i samma fråga har bolaget dragit samma slutsats.
Rätten meddelar sedan att den inte vill ha mer information om det feldeponerade avfallet, meddelar att den delar SKB:s bedömning att det historiska avfallet bäst hanteras tillsynsvägen.
Därefter ställer rätten en fråga om sökanden kan beskriva hur injektering i det befintliga förvaret gått till – vilka erfarenheter finns? Sökanden meddelar att den återkommer med svar.
SKB presenterar sedan svar på frågor som rör jordskalv, klimatmodeller, jordströmmar och lokalisering. Sökanden bemöter påståenden om att den har avbrutit mätningar av seismisk aktivitet med att mätningar fortfarande pågår.
Även framförda synpunkter, från både MKG och Herbert Henkel, om hur jordströmmar från den stora likströmsledning som går till Finland kan påverka förvaret i form av ökad korrosion bemöts av sökanden. SKB framför att det finns ett sådant problem men hävdar att den totala korroderade massan är liten och har ingen effekt på långsiktig säkerhet i förvaret.
Därefter redogör SKB för sin syn på grundvattenflöden och deformationszoner, och bemöter sedan MKG:s påstående om att storregionala grundvattenströmmar kan orsaka mer problem för förvaret än vad sökanden angett. Sökanden avfärdar kritiken. Bolaget framför även att en alternativ placering av förvaret i inlandet inte har några kända fördelar.
SKB klargör sedan frågan om hur lång tid det tar att mätta förvaret med vatten: från 10 år för vissa delar till 100 år för andra. Sökanden hävdar i ett bemötande av MKG:s presentation från föregående vecka att utspädning i Östersjön inte är en säkerhetsprincip för förvaret. Bolaget hävdar istället att låga grundvattenflöden och tekniska barriärer är det som ska göra förvaret säkert.
Karl-Inge Åhäll, geolog och professor emeritus, framför å MKG:s räkning synpunkter i ett av grundpåstående om SFR som rör ingångsvärden där han menar att det är regel sedan årtionden att ständigt göra nya mätningar av sprickor i berget eftersom de ständigt förändras. I ett tidsperspektiv på 10 – 15 år kan det hända mycket vad gäller sprickor och därmed vattenflöden i berget.
Sero ställer sedan en fråga om hur sökanden ser på salt respektive sött grundvatten i förhållande till en inlandslokalisering kontra den nu föreslagna platsen i Forsmark under Öregrundsgrepen. SKB ber att få svara senare.
Presentationer dag 7:
Aktbilaga 206 Presentation SKB screeningvärden, 191001 >>
Aktbilaga 205 Presentation SKB strålsäkerhet, 191001 >>
Aktbilaga 204 Presentation SKB platsen, 191001 >>
Aktbilaga 203 Presentation SKB jordskalv, 191001 >>
Aktbilaga 202 Presentation SKB Natura 2000, 191001 >>
Aktbilaga 201 Presentation SKB vattenmiljöer, 191001 >>
Aktbilaga 200 Presentation SKB fåglar, 191001 >>
Aktbilaga 199 Presentation SKB sjötransport, 191001 >>
Aktbilaga 198 Presentation SKB buller, 191001 >>
Aktbilaga 197 Presentation SKB buller, 191001 >>
Aktbilaga 196 Presentation SKB om MKB, 191001 >>
Aktbilaga 195 Presentation SKB nollalternativ, 191001 >>
Aktbilaga 194 Presentation SKB vattenf, 191001 >>
Aktbilaga 193 Presentation SKB S14, 191001 >>
Aktbilaga 192 Presentation SKB avfall, 191001 >>
Aktbilaga 191 Presentation SKB anläggning, 191001 >>
Aktbilaga 190 Presentation SKB orientering, 191001 >>
Dag 8 – onsdag 2 oktober – huvudförhandlingen avslutas
Onsdagen den 2 oktober är den sista dagen för huvudförhandlingen och inleds med att sökanden SKB svarar på frågor och bemöter påståenden från tidigare dag. Bland annat hävdar bolaget att det påpekande som professor Karl-Inge Åhäll gjorde under gårdagen om löpande nya sprickbildningar i berget rör ytligt berg som har kontakt med atmosfären och inte aktuellt för förvaret under havet efter förslutning.
Därefter bemöter SKB de tillåtlighetsvillkor om anpassning till klimatlagen med bland annat nollutsläpp som Länsstyrelsen Uppsala län framfört. SKB anser inte att denna typ av villkor behöver ställas för att ansökan ska kunna ges tillåtlighet. Bolaget ser även möjlig konflikt mellan strålsäkerhet och minskad klimatpåverkan som styrande i till exempel val av betong.
Därefter ges möjlighet till replik på SKB:s bemötanden kring villkoren. Östhammars kommun har bland annat synpunkter på buller och transport av bergmassor.
Slutanföranden
Efter lunch inleder SKB sitt slutanförande som handlar om den sökta verksamheten, underlaget för ansökan, miljöbalken och det kärntekniska regelverket, domstolens yttrande till regeringen samt den efterföljande prövningen hos domstolen.
Sökanden framhåller att de inte anser att utspädning i Öregrundsgrepen utgör en säkerhetsprincip för förvaret. Bolaget anser även att de uppfyller miljöbalkens tillåtlighetsregler.
Östhammars kommun beskriver hur den varit delaktig i hela processen. Kommunen framför att den behöver göra en samlad bedömning av flera kärntekniska anläggningar och ansökningar om förvar i kommunen. Kommunfullmäktige har att besluta om inställning till förvaret.
Länsstyrelsen Uppsala län anför att Natura 2000-områden, fridlysta arter, habitatförlust för fisk, klimatpåverkan och växthusgasutsläpp är av betydelse för den sökta verksamhetens tillåtlighet. Länsstyrelsen delar inte SKB:s bedömning att Natura 2000-områden i närheten inte påverkas, utan menar snarare att de kan påverkas.
Naturskyddsföreningens, Jordens vänners och MKG:s slutplädering tar upp naturvärden, ”pockmarks”, uppåtriktade vattenflöden och genombrottstider inom 100 år samt närhet till deformationszoner.
Föreningarna ger den sammanfattande slutsatsen att föreningarna under huvudförhandlingen inte övertygats om att de farhågor som de har rörande problem med slutförvarets strålsäkerhet och riskerna för att naturvärden påverkas negativt är obefogade.
Ett slutanförande från Naturskyddsföreningen Uppsala län läses upp som pekar på osäkerheter i sökandens beräkningar om hur länge förvaret innesluter de radioaktiva ämnena, om problemen med sökandens redovisning av alternativa metoder där en miljökonsekvensbeskrivning saknas för en lokalisering till Simpevarp, samt att den av sökanden föreslagna åtgärden att kompensera kväveutsläpp i Öregrundsgrepen genom andra åtgärder i Olandsån kan ifrågasättas. Föreningen anser att de sistnämnda åtgärderna behöver göras ändå.
Herbert Henkel tar sedan upp olämpligheterna i att placera förvaret nära deformationszoner och risk för jordskalv i området. Henkel upprepar även problemen med jordströmmar som framförts tidigare. En utgångspunkt borde vara att radioaktivt avfall inte ska komma i kontakt med biosfären, enligt Henkel som lägger till att metoden djupa borrhål bör tittas på närmare.
Milkas inleder sitt anförande med att at upp den fysikaliska grundlagen – att allting sprider sig, och det kan vi inte ändra på. Milkas menar att SKB missbedömt antal mutationer i biota och hur radionuklider påverkar sin omgivning.
Sero framför att det inte är rimligt att påbörja byggandet av förvaret – om tillåtlighet ges – förrän kärnkraftsreaktorerna tagits ur bruk.
Sanne Godow Bratt håller sedan ett anförande som är kritisk till förvarsplanerna och menar att vi måste ha naturvetenskapen som ledstjärna – vi kan inte utgå från människans begränsningar. Vi kan lösa de här problemen tillsammans, menar hon.
SSM kommenterar Östhammars kommuns vädjan om att det bara ska förvaras svenskt avfall i kommunen. Myndigheten påpekar att det finns ett undantag i lagstiftningen som medger visst utländskt avfall för slutförvaring i Sverige – troligen ligger det redan en del i nuvarande SFR. SSM upprepar i övrigt sin tillstyrkan i målet.
Oss avslutar rundan av slutanföranden med att lämna synpunkter kring metod- och platsval och lyfter frågan om att det fortfarande inte är reglerat vem som ska ha ansvar för förvaret – och för eventuellt läckage till havet – efter förslutning.
Därefter ges sökanden SKB möjlighet till replik på slutanförandena. Bolaget meddelar att tidigare ståndpunkter står kvar.
Rättens orförande rundar av och meddelar att domstolens yttrande till regeringen kommer om sex veckor, kl 13.00 den 13 november. Domstolen tackar alla som deltagit och avslutar förhandlingarna.
Presentationer dag 8:
Aktbilaga 234 Villkorsförlag från SKB, 191003 >>
Aktbilaga 233 Inlaga SSM, 191002 >>
Aktbilaga 232 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 231 Presentation Oss, 191002 >>
Aktbilaga 230 Inlaga Sanne Godow Bratt, 191002 >>
Aktbilaga 229 Inlaga Sero, 191002 >>
Aktbilaga 228 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 227 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 226 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 225 Presentation Herbert Henkel, 191002 >>
Aktbilaga 224 Inlaga Naturskyddsföreningen, 191002 >>
Aktbilaga 223 Inlaga Naturskyddsföreningen, 191002 >>
Aktbilaga 222 Slutliga yrkanden MKG, 191002 >>
Aktbilaga 221 Presentation MKG slutplädering, 191002 >>
Aktbilaga 220 Presentation Länsstyrelsen Uppsala län, 191002 >>
Aktbilaga 219 Presentation SKB slutanförande, 191002 >>
Aktbilaga 218 Meddelande HaV, 191002 >>
Aktbilaga 217 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 216 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 215 Inlaga Milkas, 191002 >>
Aktbilaga 214 Presentation Länsstyrelsen Uppsala län, 191002 >>
Aktbilaga 213 Presentation Östhammars kommun, 191002 >>
Aktbilaga 212 Presentation Östhammars kommun, 191002 >>
Aktbilaga 211 Presentation SKB förslag, 191002 >>
Aktbilaga 210 Presentation SKB replik, 191002 >>
Aktbilaga 209 Presentation SKB replik, 191002 >>
Aktbilaga 208 Presentation SKB replik, 191002 >>