Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har gett AB SVAFO klartecken att riva forskningsreaktorerna R2 och R2-0 i Studsvik. Svafo planerar att påbörja rivningen i februari nästa år. SSM vill dock att SVAFO kompletterar sin säkerhetsredovisning med fler redovisningar vad gäller hantering av kärnämne och kärnavfall.
AB SVAFO har i uppgift att hantera, behandla och se till att slutförvaring sker av det historiska kärnavfallet från tiden innan kärnkraftverkens drift samt för att riva gamla kärntekniska anläggningar. Ägarna är svenska kärnkraftsbolag, bl.a. Forsmarks Kraftgrupp AB och OKG AB. Verksamheten bedrivs utan vinstintressen och finansieras av medel ur kärnavfallsfonden, i enlighet med lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfall m.m. Även kallad Studsvikslagen.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, godkände den 21 oktober SVAFO ansökan om avveckling av R2-anläggningen (med reaktorerna R2 och R2-0) i Studsvik, utanför Nyköping. Reaktorerna har bland annat använts till tester av kärnbränsle, tester av olika material samt framställning av medicinska och industriella radioaktiva isotoper. De användes från 1960 fram till 2005. Godkännandet gäller för den inledande etappen av rivningen, rivningen av själva reaktorerna, som Svafo planerar att starta i februari nästa år. Inför kommande etapper behövs nya godkännanden från myndigheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, anger i sin granskningsrapport, som medföljer beslutet, att SVAFO inte i tillräcklig stor omfattning har uppfyllt kraven på redovisning av kärnämne och kärnavfall i sin säkerhetsredovisning. Det som SVAFO behöver uppdatera är:
- hantering av kärnavfall på anläggningen med hänsyn till säkerhet och strålskydd. I SAR (säkerhetsredovisningen) beskrivs hanteringen alltför översiktligt
- redovisningen av interna avfallstransporter. Det saknas tydliga gränsvärden då de värden som anges i SAR endast beskrivs som riktvärden att eftersträva.
- mätmetoder för bestämning av mängder och slag av radioaktiva ämnen. Det saknas en tydlig kravbild för vilka nuklider som ska mätas.
Bristerna i säkerhetsredovisningen skulle kunna leda till bl.a. spridning av kontamination, ökade stråldoser till personalen och felaktig kategorisering av avfallet.
Denna brist ska åtgärdas och redovisas till SSM innan reaktorerna börjar rivas.
R2-anläggningen är den andra reaktoranläggningen som rivs i Sverige. Den första var forskningsreaktorn R1 vid Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm. Den revs 1982.
Länkar:
Nyhet på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida, 141024 >>
Strålsäkerhetsmyndighetens beslut, 141021 >>
Granskningsrapport – avfallsplan >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
