28 februari 2017 |

MKG: SSM måste ta i alla kopparkorrosionsfrågor redan nu

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har tillsammans med Naturskyddsföreningen under prövningen av ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle upprepade gånger försökt uppmärksamma Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, på att kärnavfallsbolaget SKB:s hantering och beskrivning av vilka kopparkorrosionsprocesser som äger rum i slutförvaret inte är riktig. I dagsläget anser SSM att det finns förutsättningar för att slutförvaret kan bli strålsäkert, även om vissa frågor som rör kopparkapseln måste utredas efter ett eventuellt regeringsbeslut om tillåtlighet. MKG och Naturskyddsföreningen anser att det är ytterst oroväckande och oförklarligt att myndigheten vill vänta med att utreda frågor som är avgörande för den långsiktiga strålsäkerheten. MKG har i en fortsatt mailkonversation med SSM efterfrågat en högre ambitionsnivå för myndighetens granskning av bolagets kopparkorrosionsforskning och myndighetens värdering och bedömning av kopparkorrosionsfrågor. Föreningarna avser att föra in denna konversation i ett kommande kompletteringsyttrande till mark- och miljödomstolen i syfte att ge domstolen insyn i de olösta frågorna om kopparkapselns integritet. 

Prövningsprocessen av ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle har nu pågått i 6 års tid. Under denna tid har Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, tillsammans med Naturskyddsföreningen upprepade gånger försökt uppmärksamma Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, på att kärnavfallsbolaget SKB:s hantering och beskrivning av vilka kopparkorrosionsprocesser som äger rum i slutförvaret inte är riktig. Bland annat har föreningarna ett flertal gånger påpekat för SSM hur osannolik kärnavfallsbolagets förklaring är att all den uppkomna ”oväntade” kopparkorrosion som skett i bolagets experiment av hur koppar och lera beter sig i en slutförvarsmiljö skulle ha orsakats av innesluten syrgas. Detta eftersom syre i snabb takt bl.a. förbrukas av bakterier i försökspaketen och att endast en liten bråkdel av syret kan ha funnits tillgängliga för att korrodera kopparytan. Detta faktum är nu oomstritt efter att nya rön framkommit med direkta syrgashaltsmätningar i ett stort nytt försök i Schweiz, något som redovisats i föreningarnas senaste yttrande i sak den 14 februari 2017 till mark- och miljödomstolen och SSM.

Naturskyddsföreningen och MKG påpekade redan i februari 2009 på ett samrådsmöte i Oskarshamn inför inlämnandet av kärnbränsleförvarsansökan att viktig information om kopparkorrosion i en syrgasfri slutförvarsmiljö kan finnas att tillgå i det ännu ej upptagna LOT S2-paketet i Äspölaboratoriet. Bolaget har hittills vägrat ta upp LOT S2-paketet, trots att det nu gått 16 år sedan det deponerades. Föreningarna har också förklarat att det även finns behov av att utföra ytterligare specifika försök, både i en slutförvarsmiljö i berglaboratorium och i vanliga laboratorier (simulerade slutförvarsförhållanden), på koppar och lera för att förstå hur koppar korroderar i en syrefri slutförvarsmiljö.

Trots att kärnavfallsbolaget fortfarande inte har genomfört de kompletterande försök som behövs för att avgöra den omtvistade frågan om koppar korroderar i syrgasfritt vatten, anser SSM att det finns förutsättningar att slutförvaret kan bli strålsäkert. Myndigheten menar att frågor som rör kopparkapselns integritet kan utredas efter ett eventuellt regeringsbeslut om slutförvarets tillåtlighet. Ett ställningstagande som MKG och Naturskyddsföreningen anser att SSM har gjort utifrån ett underlag som trots brister pekar på betydande problem med kopparkorrosion (se nedan).

Efter att MKG i slutet på sommaren 2015 studerat en konsultrapport som är resultatet av ett SSM-projekt för att kvalitetsgranska kärnavfallsbolagets kopparkorrosionsforskning, skickade föreningen ett e-postmeddelande till SSM för att följa upp frågan om hur snabbt olika försök blir syrgasfria. I SSM:s rapport framgick tydligt att granskaren som SSM anlitat i sin utvärdering utgick från kärnavfallsbolagets påstående att all den kopparkorrosion som pågick i olika försök var från syrgas. MKG påpekade att detta var ett felaktigt antagande och att SSM:s kvalitetsgranskning därmed inte var fullgod. MKG avslutade e-postmeddelandet med att ställa två frågor till myndigheten – hur SSM tror att syret tar slut i olika försök med koppar och lera och vilken innebörd detta har för tolkningen av resultaten från analysen av LOT A2-paketet. Inför MKG:s och Naturskyddsföreningens andra yttrande i sak i februari 2017 hade SSM fortfarande inte besvarat frågorna. Föreningen lyfte därför in e-postmeddelandet i yttrandet för att, återigen, poängtera betydelsen av att SSM klargör sin syn rörande hur snabbt slutförvaret blir syrgasfritt, samt vad detta betyder för tolkningen av kopparkorrosionsprocessena som sker i olika försök.

I yttrandet från februari 2017 visade MKG och Naturskyddsföreningen dessutom ny kunskap om kopparkorrosion som stöder föreningarnas tidigare argumentation. Nya experiment från Schweiz visar att det inte går att räkna med att ett slutförvar i lera eller vatten innehåller syrgas längre än någon månad efter tillslutning av förvaret. Ännu en gång visar detta att den betydande kopparkorrosion som skett i kärnavfallsbolagets olika experiment av hur koppar och lera beter sig i en slutförvarsmiljö inte kan ha orsakats av innesluten syrgas, vilket varit bolaget förklaring. Det måste därmed finnas andra kopparkorrosionsprocesser än de som teoretiskt antas kunna ske i den säkerhetsanalys från kärnavfallsbolaget som den nuvarande ansökan bygger på.

Den 28 februari 2017 mottog MKG ett mail från SSM där myndigheten uppmärksammat att föreningarna i sitt yttrande från februari 2017 hänvisade till det e-postmeddelande som skickades till myndigheten den 19 oktober 2015. SSM ber om ursäkt för att MKG aldrig fick någon direkt återkoppling på de frågor som MKG framförde i oktober 2015. Myndigheten svarar istället i e-postmeddelandet från februari 2017 på frågorna. Det svar SSM lämnar i sak är samma bristande analys av hur snabbt syret förbrukas i slutförvaret som myndigheten redovisade i sin granskningsrapport för långsiktig säkerhet i juni 2016. Dessutom försöker SSM tona ner vikten av möjligheten att få fram viktig kunskap ur LOT-projektet, utan att berätta hur den annars ska kunna tas fram. MKG anser att det är svårt att se att SSM har en proaktiv inställning i att ta fram ytterligare kunskap i frågan.

I svaret hänvisar SSM dessutom till SKB-rapporten TR-13-17 utan att förstå att det viktigaste som sägs i den rapporten är att den omfattande kopparkorrosionen i LOT-försöken bara kan förklaras om allt syre instängt i försöken vid förslutning tar sig till kopparytan genom leran. Något som MKG och Naturskyddsföreningen anser det visat inte sker. Syrgasen i LOT-försöken har förbrukats i leran och inte migrerat fram till kopparytan. LOT-försöket visar därmed att det finns en ”okänd" korrosionsprocess som reagerar snabbt med koppar utan närvaro av syrgas. Därmed är den vetenskapliga grunden för kopparkorrosion i slutförvarsansökan fel.

Naturskyddsföreningen och MKG menar att SSM saknar fullgott underlag för att i den pågående miljöprövningen göra bedömningen att det finns förutsättningar att slutförvaret kan bli strålsäkert. Frågor som är avgörande för den långsiktiga säkerheten riskerar med nuvarande agerande från SSM att kvarstå efter en regeringsprövning – vilket föreningarna anser är ytterst oroväckande och oförklarligt. Föreningarna anser att myndigheten måste ta i alla kopparkorrosionsfrågor redan nu. Naturskyddsföreningen och MKG avser att föra in e-postkonversation mellan SSM och MKG i ett kommande kompletteringsyttrande till mark- och miljödomstolen, i syfte att ge domstolen insyn i de olösta frågorna om kopparkapseln integritet.

 

Länkar:

Mailkorrespondens mellan MKG och SSM februari-april 2017 >>

Bilagor till MKG:s mail den 17 mars 2017:
Bilaga 1. Rosborg et al. – Real-Time Monitoring of Copper Corrosion at the Aspo Hard Rock Laboratory, March-April 2004 >>
Bilaga 2. Rosborg et al. – Real-Time Monitoring of Copper Corrosion at the Äspö Laboratory, September 2004 >>
Bilaga 3. Rosborg & Pan – An electrochemical impedance spectroscopy study of copper in a bentonite-saline groundwater environment, 2008 >>
Bilaga 4. Frågor från Jan Linder (SSM) till Christina Lilja (SKB) rörande Rosborgs försök i LOT A2, 100218 >>
Bilaga 5. SSM Protokoll avstämningsmöte med SKB angående TPP-GLS granskningsrapport, 161201 >>
Bilaga 6. Taxén – Exposure of copper coupons in Äspö groundwaters, 090416 >>

Nyhet om Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande i sak inklusive den tidigare mailkorrespondensen mellan MKG och SSM från den 19 oktober 2015, 170214 >>

Här hittar du samtliga nyheter om kopparkorrosion på MKG:s hemsida >>

Samtliga skrivelser som Naturskyddsföreningen och MKG skickat in under prövningsprocessen >>

Logga in