13 september 2019 |

MKG med medlemsföreningar yttrar sig över ny kärntekniklag

MKG har tillsammans med Naturskyddsföreningen och Jordens vänner lämnat in yttrande över ny kärntekniklag. Föreningarna anser det särskilt viktigt att kärntekniklagen får en bättre överensstämmelse med miljöbalken, att det blir tydligt hur samråd ska gå till och vem som äger rätt att överklaga beslut. Föreningarna ser även positivt på att staten får ett sistahandsansvar, och ett behov av att byta ut begreppet slutförvar. Andra remissvar finns i länken till regeringshemsida längst ner.

Föreningarna anser att det är viktigt att kärntekniklagen går i samklang med miljöbalken. Det innebär att bedömningar som görs och beslut som tas enligt kärntekniklagen måste vara grundade i de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken och den praxis för att väga samman olika intressen som är etablerad i miljöprövningar enligt miljöbalken.

MKG, Naturskyddsföreningen och Jordens vänner anser även att det måste förtydligas i den nya kärntekniklagen att det ska visas att en kärnteknisk anläggning eller verksamhet är säker innan tillstånd kan ges eller andra beslut tas. Att hävda att något har förutsättningar att vara säkert – i linje med hur SSM argumenterade för tillåtlighet i huvudförhandlingen i kärnbränslemålet – är inte förenligt med miljöbalken. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler föreskriver att det ska visas att en verksamhet är säker innan tillstånd ges – möjligheten att detta visas efter att tillstånd ges finns inte.

Samråd och vem som ska ha möjlighet att överklaga beslut
Föreningarna menar att det är viktigt att det blir tydligt när den nya kärntekniklagen antas att det ska ske samråd inför beslut som kan ge miljöpåverkan, även när dessa sker endast enligt kärntekniklagen i den så kallade stegvisa prövningen som ska regleras i den nya lagen. I det förslag som föreligger ska samråd ske i den särskilda prövningen, men det är oklart hur det ska ske och hur det ska garanteras att hänsyn tas till synpunkter som framförs i samrådet.

Det ska vara tydligt i den nya kärntekniklagen att allmänhet och miljöorganisationer ska kunna överklaga beslut som kan innebära miljöpåverkan i likhet med den talerätt som etablerats i miljöbalksärenden. Föreningarna menar därför att det är särskilt viktigt att det regleras hur beslut i den eventuella stegvisa prövningen ska kunna överklagas så att det kan fastställas att samråd skett på föreskrivet sätt och att det i tillräcklig omfattning tagits hänsyn till synpunkter som framförts.

Geologiskt förvar istället för slutförvar och sistahandsansvar
Föreningarna skriver i sitt yttrande att det är dags att utmönstra begreppet ”slutförvar” i den svenska lagstiftningen. Begreppet antyder att när ett geologiskt förvar för radioaktivt avfall försluts så är det bara att ”slänga bort nyckeln och glömma bort det”. Så är inte fallet. Staten, eller den mänsklighet som befinner sig i trakten av slutförvaret under långa tidsrymder, har ett långsiktigt ansvar för att se till att innehållet i slutförvaret förblir säkert där det är.

När det föreslås att begreppet ”geologiskt slutförvar” införs i den nya lagen föreslår föreningarna att begreppet i stället blir ”geologiskt förvar” Då kan begreppen ”slutförvar” och ”slutförvara” i den nya lagen genomgående ersättas med ”geologiskt förvar” och ”geologisk förvara” i lagen. Motsvarande följdändringar görs i andra lagar.

Föreningarna stödjer att staten får ett sistahandsansvar efter tillslutning av ett geologiskt förvar för använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Föreningarna anser dock att de kostnader som staten får för sådan framtida verksamhet bör hanteras enligt principen att förorenaren betalar. Det betyder att medel bör betalas in i kärnavfallsfonden, eller i en separat fond, för att täcka dessa kostnader.

Föreningarna menar dessutom att det är viktigt att regeringen redan nu börjar arbetet med att förbereda för det långsiktiga ansvaret efter förslutning. En viktig fråga som det redan idag arbetas med i Sverige är hur information om slutförvaret ska kunna bevaras och överföras till framtida generationer. Riksarkivet har redan satt upp frågan som en prioriterad frågeställning att arbeta med. Regeringen bör se till att Kärnavfallsrådet och SSM också får i uppgift att arbeta med frågan.

I helhet anser föreningarna att det är bra att kärntekniklagen moderniseras och att utredningen generellt gjort ett bra arbete med att ta fram ett förslag till ny lag.

Föreningarna passar även på att yttra sig över Kärnavfallsrådets skrivelse till regeringen den 22 januari 2019 som föreslog att ideella miljöorganisationer åter ska kunna erhålla medel ur kärnavfallsfonden.

Föreningarna ser positivt på att åter införa ett system med medel till ideella miljöorganisationer ur kärnavfallsfonden. Samtidigt har rådet inte har tagit hänsyn till att regeringen vid övergången till användning av budgetmedel vidgat användningsmöjligheterna till använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. Föreningarna menar att den argumentation som Kärnavfallsrådet för måste gälla för hela kärnavfallsområdet inklusive det arbete med rivning av kärntekniska anläggningar som ger upphov till nytt avfall.

 

Länkar:

MKG:s, Naturskyddföreningens och Jordens Vänners yttrande över ny kärntekniklag >>

Remissmissiv KTL-utredningen 190424 >>

Utredningen "Ny Kärntekniklag med förtydligat ansvar" SOU 2019:16, 190401 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om remissen 190424 >>

Om remissen på miljödepartementets hemsida 190424 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om betänkandet 190401 >>

Logga in