30 december 2011 |

SKB skriver till SSM om kopparkorrosion

Kraftindustrins kärnavfallsbolag, SKB, skickade den 30 december ett brev till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, med vad de menar är ett klargörande angående kopparkorrosion. Brevet är en tydlig reaktion från bolaget efter det att SSM i december publicerat en myndighetsrapport med forskningsresultat från ett projekt vid Studsvik som bekräftar KTH-forskares tidigare resultat att koppar kan korrodera i rent syrgasfritt vatten.

I brevet nämns inte myndighetens rapport, men i innehållet upprepas bolagets syn att den kopparkorrosionsprocess som nu bekräftats experimentellt inte spelar någon roll för slutförvarets långsiktiga miljösäkerhet. 

Eftersom kärnavfallsbolaget SKB vill slutförvara det använda kärnbränslet i kopparkapslar 500 meter ner i berget, i en miljö där syrgasfritt vatten finns, är det viktigt att koppar inte korroderar utan syre. I brevet redovisas hur den nu bekräftade korrosionsprocessen hanteras i slutförvarsansökan och i säkerhetsanalysen SR-Site som medföljer ansökan. Bolaget menar att processen i sig kan avfärdas som obetydlig vad gäller den långsiktiga säkerheten. Myndigheten har diariefört brevet som en komplettering till ansökan på diarienummer SSM 2011/2426. 

I december 2011 publicerade SSM rapporten SSM 2011:34 “Evolution of hydrogen by copper in ultrapure water without dissolved oxygen” av Richard Becker och Hans-Peter Hermansson från Studsvik. I rapporten redovisas ett lyckat försök att upprepa KTH-forskarna Hultquist, Szakálos m fl försök som visar på kopparkorrosion i rent syrgasfritt vatten. En länk till en nyhet om rapporten finns nedan.

MKG menar att brevet visar på två saker:
För det första verkar det som om SKB fortfarande menar att "det vetenskapliga stödet för processen är svag" eftersom bolaget inte alls förhåller sig till Studsviksrapporten. Det är möjligt att SKB vill avvakta de första resultaten av ett eget försök att upprepa KTH-forskarna resultat som bolaget utför vid Uppsala universitet innan bolaget tar slutlig ställning.

För det andra faller SKB åter tillbaka på att bolaget gjort teoretiska beräkningar i den långsiktiga säkerhetsanalysen som visar på att processen i sig inte ger nämnvärd korrosion. I brevet hänvisar bolaget till en ”what if”-analys som finns i en underbilaga till ansökan.

MKG menar att det inte går att se denna process som isolerad från de andra korrosionsprocesser som kan finnas i slutförvarsmiljön. Det är tydligt att Kärnavfallsbolaget SKB inte har en fullgod kunskap om kopparkorrosion i slutförvarsmiljön eftersom bolaget inte utrett dessa frågor tillräckligt. KTH-forskarnas resonemang om att slutförvaret kan hotas redan i ett tusenårsperspektiv bygger på att det kan finnas ett antal kopplade processer som SKB inte har tagit hänsyn till.

SSM-rapporten ger en ökad möjlighet för myndigheten att säga att det saknas tillräcklig kunskap om kopparkorrosionsprocesserna i slutförvaret i ansökan och att det behövs kompletteringar.

 

Länkar:

SKB:s brev till SSM, ”Klargörande angående kopparkorrosion”, 111230 >>

SKB:s följebrev >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att SSM-rapport bekräftar KTH-forskares kopparkorrosionsförsök, 111220 >>

Uppdatering:
Nyhet på Farad!:s hemsida: "Ifrågasatta forskare får stöd av färsk studie">> 

Nyhet på Farad!:s hemsida: "SKB övertygas inte av försök i Studsvik" >>

Nyhet på Ny Tekniks hemsida: "Studsvik bekräftar korrosion", 120117>>

Logga in