18 februari 2018 |

Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2018: Beslut under osäkerhet

Kärnavfallsrådet lämnade den 18 februari över sin årliga kunskapslägesrapport till miljöminister Karolina Skog. Kärnavfallsrådet konstaterar att ansökan om ett slutförvar har lämnats till regeringen och de belyser i sin rapport ett antal frågor om osäkerheter. Onsdagen den 21 mars planerar Kärnavfallsrådet ett heldagsseminarium kring kunskapslägesrapporten.

Regeringens rådgivande vetenskapliga organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, har i uppdrag att varje år överlämna en kunskapslägesrapport till statsrådet och chefen för Miljö- och energidepartementet. I rapporten ska Kärnavfallsrådet ge sin bedömning av det aktuella läget inom kärnavfallsområdet, med syfte att uppmärksamma och beskriva frågor som Kärnavfallrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa. Årets kunskapslägesrapport överlämnades den 18 februari till miljöminister Karolina Skog.

Årets rapport är uppdelad i två delar. I den första delen ger rådet exempel på olika osäkerheter och resonerar kring hur det går att hantera och förhålla sig till dessa osäkerheter i ett beslutsfattande. I den andra delen rapporterar rådet om deras arbete och ger en beskrivning av vad som hänt på kärnavfallsområdet i Sverige under 2017, bl.a. om tillståndsprocessen för använt kärnbränsle och tillståndsprocessen om utbyggnad för slutförvaret för kortlivat avfall, SFR, samt om finansieringsfrågor. Yttrandena från mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, överlämnades till regeringen den 23 januari 2018 vilket var i slutskedet av kunskapslägesrapportens framtagande. Därför har rådet inte haft besluten som bakgrund i rapporten, men reflekterar kort kring dem.

I rapportens avsnitt om teknisk och vetenskaplig osäkerhet skriver rådet att det är viktigt med mer kunskap om eventuella problem med gjutjärnsinsatsen i kopparkapseln och att mer kunskap om väteförsprödning, blåsprödhet och strålningsinducerad försprödning tas fram, och hur dessa tillsammans med krypning påverkar insatsen. Rådet anser att forskning kring detta behöver synliggöras i kärnavfallsbolaget SKB:s nästa forskningsprogram, Fud-19.

I rapportens avsnitt om tiden efter förslutning hänvisar rådet till att mark- och miljödomstolen anser att ett slutförvar för använt kärnbränsle är tillåtligt endast om det klargörs vem som har ansvar enligt miljöbalken på mycket lång sikt. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som bl.a. ska föreslå en reglering av sistahandsansvaret efter förslutning, vilken väntas bli klar i oktober 2018. En av slutsatserna som rapporten drar är även att SKB bör ”formulera en strategi för hur frågor kring informations- och kunskapsbevarande ska hanteras som innebär att långsiktigt bevarande av information och kunskap säkerställs”, och att i Fud-19 formulera ett sådant forskningsbehov. Detta går i linje med mark- och miljödomstolens slutsats att ett beslut om prövotidsutredning bör övervägas om bl.a. informationsbevarande. 

I rapportens slutord står ”Kärnavfallsfrågan är komplex, bl.a. eftersom den kan delas in i olika delar som tillhör olika typer av osäkerheter. Genom att vara medveten om vilka osäkerheter som finns och vilken typ de tillhör, är det sannolikt lättare att finna strategier att hantera osäkerheterna och att följa upp dem. ”

Onsdagen den 21 mars planerar Kärnavfallsrådet ett heldagsseminarium kring kunskapslägesrapporten. Tider och lokal meddelas senare.

 

Länkar

Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2018 >>

Kärnavfallsrådets hemsida >>

Nyhet på MKG:s hemsida om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport  2017 >>

 

 

Logga in