24 februari 2017 |

Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2017: Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring

Kärnavfallsrådet lämnande den 24 februari över sin årliga kunskapslägesrapport till miljöminister Karolina Skog. Årets rapport heter Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2017: Kärnavfallet – en fråga i ständig förändring (SOU 2017:8). I rapporten ger rådet en beskrivning av vad som hänt inom kärnavfallsområdet under 2016. I djupare analyser tar rådet bland annat upp frågor om framväxten av lagstiftningen som reglerar kärnkraftens avfall, framtidsscenarier och organisationsfrågor om att bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle, samt den politiska debatten om kärnavfall i relation till exempelvis finansieringsfrågor.

Regeringens rådgivande vetenskapliga organ i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, har i uppdrag att varje år överlämna en kunskapslägesrapport till statsrådet och chefen för Miljö- och energidepartementet. I rapporten ska Kärnavfallsrådet ge sin bedömning av det aktuella läget inom kärnavfallsområdet, med syfte att uppmärksamma och beskriva frågor som Kärnavfallrådet anser viktiga och att redogöra för rådets synpunkter i dessa. Årets kunskapslägesrapport är den sjuttonde i ordningen och överlämnades den 24 februari till miljöminister Karolina Skog.

I årets rapport beskriver Kärnavfallsrådet bland annat framväxten av lagstiftningen om hur kärnkraftens avfall bäst ska tas om hand. Rådet uppger att det var genom införandet av kärntekniklagen 1984 som ramen för de generella krav på hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle slogs fast.

I rapporten lyfter Kärnavfallsrådet även fram olika framtidsscenarier för projektet att ta hand om allt kärnavfall och använt kärnbränsle, samt belyser vad konsekvenserna kan bli för slutförvarsprojektet om några eller något av dessa scenarier förvekligas. Rådet anser att framtidsfrågorna i relation till slutförvarsprojektet behöver ges ökad uppmärksamhet och fortsatt analys i relation till olika samhällsförändringar.

Kärnavfallsrådet diskuterar också den politiska debatten i riksdagen genom åren om finansieringen av ett slutförvar och möjligheten att återta det använda kärnbränslet efter att det placerats i ett slutförvar. Rådet skriver att det inte är någon ledamot som direkt har ifrågasatt att det är reaktorägarna som ska betala kostnaderna som uppstår kring avfallet. Däremot råder det delade meningar om hur stor avgiften till Kärnavfallsfonden ska vara, samt vem som ska kunna söka medel ur fonden och för vilket ändamål. Ungefär hälften av riksdagens ledamöter anser att slutförvaret borde vara utformat så att ett återtagande av kärnavfallet ska kunna genomföras. Kärnavfallsrådet konstaterar att politisering är en naturlig och viktig del i den demokratiska debatten, men det är samtidigt viktigt att skapa samsyn i frågor av långsiktig karaktär.

Vidare diskuterar Kärnavfallsrådet tekniska utmaningar med en ny generation kärnreaktorer (Gen IV-system). Rådet uppger att flera länder har forskningsprogram för att utveckla systemet. Utvecklingen går dock långsamt, de tekniska svårigheterna är omfattande och utvecklingskostnaderna mycket höga. Kärnavfallsrådet lyfter slutligen fram behovet av studier för den organisation som ska bygga och driva ett slutförvar för använt kärnbränsle. Fokus av sådana studier bör ligga på konfliktrisker och samverkan mellan verksamheter som representerar de två extrema tidsperspektiv under vilka slutförvaret ska produceras och det förseglade förvarets funktionsduglighet ska garanteras – ett sekelperspektiv respektive ett hundratusenårsperspektiv.

Kunskapslägesrapporten kommer att presenteras på ett seminarium den 28 april i Stockholm. Se länk om seminariet nedan.

 

Länkar:

Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2017 >>

Nyhet på Kärnavfallsrådets hemsida >>

Kalendernyhet på MKG:s hemsida om Kärnavfallsrådets seminarium den 28 april >>

Nyhet om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2016: Risker, osäkerheter och framtidsutmaningar, 160229 >> 

Logga in