31 januari 2014 |

Naturskyddsföreningen och MKG varnar för högre finansiella risker för staten

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har den 31 januari svarat på Miljödepartementets remiss med förslag på ett nytt finansieringssystem för kostnaderna för kärnavfallet och rivningen av kärnkraftsreaktorerna. Förslaget presenterades i en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i juni 2013. SSM har arbetat i samråd med Riksgälden och Kärnavfallsfonden på uppdrag av regeringen för att föreslå ändringar av det nuvarande systemet som ska minska statens risk för att stå för kraftindustrins kostnader. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, stödjer det principiella upplägget för ett nytt finansieringssystem. Däremot är föreningarna kritiska till att de mer detaljerade förslag SSM presenterar i avsikt att minska kraftindustrins kostnader, leder till en ökad finansiell risk för staten. Vilket inte var utredningens syfte.

I yttrandet föreslår även föreningarna ändringar i finansieringslagen och finansieringsförordningen för miljöorganisationers användning av medel ur kärnavfallsfonden.

 Uppdatering: Den 28 maj skickade regeringen föreningarnas förslag på ändringar i finansieringslagstiftningen till SSM för bedömning.

Den 5 juni 2013 lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, in slutrapporten på det utredningsarbete som SSM genomfört tillsammans med Riksgälden och Kärnavfallsfonden sedan hösten 2011. Det som utretts är finansieringssystemet för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, d.v.s. slutförvaring av radioaktivt avfall och rivning av reaktorer. Efter att rapporten lämnats in tog Miljödepartementet fram en egen utredning där ansvarsfördelningen mellan de tre myndigheterna Strålsäkerhetsmyndigheten, Riksgälden och Kärnavfallsfonden utreddes och redovisades i ett PM. Den 18 september skickade Miljödepartementet ut både myndighetens slutrapport och det egna PM:et på remiss. Samma dag som SSM skickade in rapporten skickade också Riksgälden in ett särskilt yttrande till Miljödepartementet där myndigheten ansåg att flera av de detaljerade förslagen i utredningen borde utredas ytterligare. Detta yttrande remitterades inte.

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG har skickat in sitt remissyttrande till Miljödepartementet. Föreningarna anser att förslagen som presenteras i SSM:s slutrapport inte har uppfyllt utredningens syfte. Regeringen ville se hur finansieringssystemet skulle kunna ändras för att minska statens finansiella risk. Istället har förslag på ändringar redovisats som är anpassade efter kärnkraftsindustrins intressen av låga kostnader, vilket leder till en ökad risk för staten. 

Kärnkraftsindustrin betalar idag in ca. 2 öre per kWh producerad kärnkraftsel till kärnavfallsfonden, den fond som ska finansiera hanteringen och slutförvaringen av kärnavfallet och rivningen av reaktorerna. Om summan ligger kvar på denna låga nivå blir statens risk för att pengarna inte ska räcka till stor. Med dagens finansieringssystem saknas det minst 30 miljarder i fonden och avgiften skulle behöva höjas till 6 öre per kWh, d.v.s. tredubblas.

Huvudtanken med utredarnas förslag är att avgiften, och de säkerheter som ställs för det som inte är inbetalt i fonden och för oförväntade utgifter, ska beräknas utgående från ett balansräkningssystem och en i förväg fastställd kurva med förväntad avkastning på fondmedlen. Detta tycker MKG och Naturskyddsföringen är bra. Även detta system skulle innebära att avgiften skulle behöva höjas till ca 6 öre per kWh, av rent finansiella skäl. 

Vad som är mindre bra är att SSM i rapporten dessutom lägger fram tre detaljerade förslag vars huvudsakliga avsikt är att hålla ner avgiften, d.v.s. ge kraftindustrin lägre kostnader. Men inte minska statens finansiella risk, som var utredningens syfte, utan tvärtom.

SSM föreslår bland annat att den driftstid för reaktorerna som ska användas i beräkningarna ska ökas från 40 till 50 år. Dessutom föreslås att fondmedlen ska kunna placeras i mer riskabla aktier. Slutligen antas den avkastning som fonden får långsiktigt bli för hög. Föreningarna motsätter sig dessa ändringar. 

Föreningarna skriver i sitt remissvar att diskussionerna under utredningen handlat om att avgiften bör vara 2-6 öre per kWh. Men med tanke på hur stora osäkerheterna är om vad det kommer att kosta att ta hand om avfall och riva reaktorer i framtiden och hur mycket kärnkraftsel som kommer att produceras borde diskussionen snarare handla om avgiften ska vara 8 eller 12 öre per kWh. 

Regeringen beslutar vart tredje år, efter förslag från myndigheten, om kärnkraftsindustrins avgift till kärnavfallsfonden och om säkerheterna. Nästa beslut kommer i höst för perioden 2015-17. De lagförslag som finns med i rapporten kommer inte att hinnas hanteras av Riksdagen under denna mandatperiod. Därmed kan inte föreslagna ändringarna införas förrän senare.

I yttrandet föreslår även föreningarna att finansierimngslagen och finansieringsförordningen ändras så att tidsgränsen för medelsanvändning tas bort och att medel inte endast kan användas för arbete med använt kärnbränsle utan även med t.ex. låg- och medelaktivt radioaktivt kärnavfall och rivning av reaktorer.

Uppdatering: Regeringen har den 28 maj skickat föreningarnas förslag på förändringar i finansieringslagstiftningen till SSM för bedömning. Se länk till nyhet nedan.

Yttrandet finns nedan. Längst ner kommer finns även andra remissinstansers yttranden.

 

Länkar:

Naturskyddsföreningen och MKG:s yttrande om kärnavfallsfinansieringssystemet med bilagor >>

Yttrandet utan bilagor >>

Bilagor:
1. Presentation från 2012-02-16 gjord av Daniel Barr, vice ordf. i styrelsen för kärnavfallsfonden och avdelningschef vid Riksgälden >>

2. Kommentarer från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, efter det första samrådsmötet 121107 >>

3. Kommentarer från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, efter det andra samrådsmötet 130205 >>

4. Kommentarer från Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, efter det tredje samrådsmötet 130327 >>

5. SSM Promemoria: Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar – några räkneexempel 2013-02-25 >>

6. Förslag till ny ordalydelse för 4 § i lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, finansieringslagen, och för 32-33 § i förordningen (2008:715) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet, finansieringsförordningen >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att regeringen har  skickat föreningarnas förslag på förändringar i finansieringslagstiftningen till SSM för bedömning, 140528 >> 

Tidigare nyheter på MKG:s hemsida: 

Förslag till finansieringsförändringar är ute på remiss, 130918 >> 

Miljödepartementet har utrett vilken myndighet som ska ansvara för finansieringsfrågorna 130625 >> 

SSM har lämnat in sin slutrapport till Miljödepartementet, 130605 >> 

SSM ges uppdraget att se över finansieringslagen rörande säkerheter m.m. 111212 >>

 

Andra yttranden (samtliga är pdf:er):
 

Myndigheter:

Riksgälden >>

Kärnavfallsfonden >>

Kärnavfallsrådet >>

Energimyndigheten >>

Finansinspektionen >>

Kammarkollegiet >>

Energimarknadsinspektionen >>

Konjunkturinstitutet >>

KTH >>

Arbetsgivarverket >> (avstår)

Arbetsmiljöverket >> (inga synpunkter)

Kommuner och regioner:

Oskarshamns kommun >>
del 2 >> 

Kävlinge kommun >>

Länsstyrelsen Västra Götalands län >>

Länsstyrelsen Uppsalas län >>

Sveriges kommun och landsting >> (avstår)

Industrin:

SKB >>
Bilaga 1 >> 
Bilaga 2 >>
Bilaga 3 >> 

Barsebäck >>

EON >>

Forsmarks Kraftgrupp >>

Fortum >>

Ringhals >>

Svafo >>

Svensk energi >>

Svenskt näringsliv >>

Vattenfall >>

Jernkontoret >>

Skogsindustrierna >>
 
Ideella organisationer:  

Milkas >>

SERO >>

Miljövänner för kärnkraft >>

Logga in