5 juni 2013 |

SSM:s utredning föreslår otillräcklig höjning av kärnavfallsavgiften

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, har sedan hösten 2011 haft i uppdrag att i samråd med Riksgälden och Kärnavfallsfonden se över ett antal frågeställningar som regleras i finansieringslagen och finansieringsförordningen. Målet med utredningen var att se till att det inte blir skattebetalarna som tar över kärnkraftsbolagens nota i framtiden för att riva kärnkraftsreaktorerna och för att slutförvara det radioaktiva avfallet.  Idag har Strålsäkerhetsmyndigheten lämnat sin rapport med förslag på lag- och förordningsändringar till Miljödepartementet. Riksgälden, som deltagit i arbetet, är inte helt nöjt med utredningsresultatet utan har lämnat ett särskilt yttrande där man föreslår att regeringen fortsätter att utreda vissa frågeställningar. Strålsäkerhetsmyndigheten har i ett uttalande sagt att den kärnavfallsavgift på ca 2 öre per kWh kärnkraftel som kraftbolagen betalar idag inte behöver höjas som ett resultat av förslagen. De ursprungliga förslagen som utredningen presenterade i samrådet under utredningens gång pekade på att det behövdes en höjning av kärnavfallsavgiften med 2 öre till ca 4 öre per kWh. Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, är mycket nöjda med det helhetsgrepp som utredarna presenterat men  menar att myndigheten vikit sig för påtryckningar från kärnkraftindustrin och infört förändringar som lett till ett längre behov av att höja avgiften – men till ökad risk för att staten och skattebetalarna ska stå för kärnavfallsnotan. Riksgälden har också i ett särskilt yttrande markerat ett missnöje och vill att de förslag som prsenters utreds ytterligare. Även om det nuvarande förslaget inte betyder någon höjd avgift så tillkommer behovet av att höja avgiften med ytterligare 2-6 öre per kWh beroende på hur mycket kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB underskattat kostnaden för att riva kärnkraftreaktorer och för att bygga slutförvar. 

Under det gångna året har Strålsäkerhetsmyndigheten bjudit in till tre samrådsmöten för att diskutera olika utkast med förslag på förändringar av finansieringssystemet. MKG har deltagit i samrådet. I grunden stödjer Naturskyddsföreningen och MKG utredarnas principiella tankegångar och är nöjda med det angreppsätt utredningen gar haft. När dessa presenterades mer i detalj i samrådet kunde man komma fram till att konsekvensen skulle bli att kärnavfallsavgiften skulle höjas med ca 2 öre per kWh. Efter ett tag, och efter förhandlingar med kraftindustrins representanter inom och utom samrådet, gick utredarna med på att ändra förslaget så stt det blev en snabbare höjning av förmodade långsiktiga räntor för avkastning på fondmedel. Dessutom förslogs att avkastningsräntan kunde höjas ännu mer i och med att fondpengar skulle kunna satsas på aktier. Dessa två ändringar skedde under samrådets gång trots att MKG motsatte sig detta. Efter samrådet avslutats ändrades förslaget dessutom så att man skulle kunna räkna på att alla reaktorerna drivs i 50 år. Resultatet blev att den avgiftshöjning på 2 öre per kWh som egentligen behövs och som låg i utredningens urprungliga förslag har försvunnit.

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar att SSM vikit sig för påtryckningar från kärnkraftindustrin och infört förändringar som lett till ett längre behov av att höja avgiften – men till ökad risk för att staten och skattebetalarna ska stå för kärnavfallsnotan.

Riksgälden har lämnat ett särskilt yttrande till Miljödepartementet där myndigheten skriver att det finns behov av ytterligare utredning. Riksgälden skriver: 

”Riksgälden anser att förslagen om den mer detaljerade tillämpningen av systemet på kortare sikt är åtgärder i rätt riktning som bidrar till en mer stringent tillämpning av finansieringssystemet. Däremot innehåller dessa förslag ett antal osäkra bedömningar av olika parametrar som har ett stort genomslag på avgifter och säkerhetsbelopp. Det handlar till exempel om antaganden om återstående driftstid och modellen för fastställandet av diskonteringsräntan (inklusive specifika nivåer för riskpåslag) och den exakta placeringsrestriktionen för olika tillgångsslag.” 

Naturskyddsföreningen och MKG tolkar det som att Riksgälden delar föreningarnas oro för att det framlagda förslaget inte kommer att minska statens risk såsom uppdraget från regeringen var.

Det bör även påpekas att det till ändå finns ett behov av att höja kärnavfallsavgiften med 2-6 öre per kWh för att kompensera för att kärnavfallsbolaget SKB underskattat kostnaderna för rivning av reaktorer och slutförvaring av radioaktivt avfall. Detta ska utredas inför nästa finansieringsperiod (2015-2017) där avgiften ska beslutas hösten 2014 (efter valet).

SSM:s rapport och Riksgäldens yttrande finns nedan.

Bakgrund
Regeringen har gett Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i uppdrag att i samråd med Riksgälden och Kärnavfallsfonden se över ett antal frågeställningar som regleras i finansieringslagen (SFS 2006:647) och finansieringsförordningen (SFS 2008:715). Delar av uppdraget skulle ursprungligen avrapporteras den 31 maj 2012, men regeringen förlängde sluttiden till den 31 maj 2013. Ett utav målen för utredningen är att se över hur statens risk kan minskas i arbetet med slutförvar och rivning. 

Våren 2010 skrev Riksgälden till regeringen och menade att det fanns brister i finansieringsförordningen (SFS 2008:715). Riksgälden ansåg att ansvarsfördelningen mellan myndigheten och regeringen, speciellt vad gäller beslutsfattande om vad som anses vara godtagbara säkerheter för kärnavfallsfinansieringen, borde ses över. Dessutom menade myndigheten att det var problematiskt att beräkna statens kreditrisk och riskavgifter.

Den 27 oktober 2011 gav regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, i uppdrag att tillsammans med Riksgälden utreda hur dessa frågor kan lösas. Översynen skulle bl.a. även omfatta frågor som rör beräkning av avgifter och behov av riskavsättningar.

Den 22 december gav regeringen SSM i uppdrag att i samråd med Riksgälden och Kärnavfallsfonden se över frågor som rör de säkerheter den som har tillstånd att inneha eller driva en kärnkraftsreaktor ska ställa. SSM får även i uppdrag att analysera effekterna av en breddning av kärnavfallsfondens placeringsreglemente enligt förordningen, speciellt med beaktande av effekter på statens risk, avgiftsnivåer och behov av säkerheter. 

I bägge fallen ingår det i uppgiften att komma med förslag om ändringar l finansieringslagen (SFS 2006:647) och finansieringsförordningen (SFS 208:715).

I samband med att SSM:s utredning skulle lämnats in som ett delyttrande till regeringen den 31 maj 2012 avslöjades det att det kan finnas en brist på 30 miljarder i fonden. Utredningen får då ännu ett år på sig att arbeta med frågan.

 

Länkar:

SSM:s rapport >>

Riksgäldens yttrande >>

Pressmeddelande från Naturskyddsföreningen och MKG, 130506 >>

Pressmeddelande på SSM:s hemsida >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att finansiering av slutförvaring och rivning kan sakna minst 30 miljarder, 120531 >>


Nyheter från samrådsmötena:

MKG:s synpunkter efter SSM:s tredje samrådsmöte om regeringsuppdrag om kärnavfallsfinansiering, 130416 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om MKG:s synpunkter efter det andra samrådsmötet, 130218 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om MKG:s synpunkter efter det första samrådsmötet, 121123 >>


Regeringsuppdragen:

Nyhet på MKG:s hemsida om att SSM ges uppdraget att se över finansierinsglagen rörande säkerheter m.m., 111222 >> 

Nyhet på MKG:s hemsida om översyn av vem som ska granska kärnavfallssäkerheter m.m., 111027 >>

Logga in