13 februari 2017 |

Riksrevisionen ska granska finansieringssystemet för kärnavfall

Den 13 februari meddelade riksrevisionen om att myndigheten förbereder insatser för att granska rapporteringen av kostnader, intäkter och ekonomiska risker i finansieringssystemet för rivning av kärnkraftsreaktorer och omhändertagande av radioaktivt avfall. Skälen till granskningen är att det har blivit känt sedan några år tillbaka att det finns en risk för att pengarna i kärnavfallsfonden inte kommer att räcka till. Om så blir fallet kommer staten, och därmed skattebetarna, att få betala slutnotan.  

Riksrevisionen skriver på sin hemsida:

“Riksrevisionen förbereder insatser för att granska rapporteringen av kostnader, intäkter och ekonomiska risker i finansieringssystemet för omhändertagande av kärnavfall. 

Den som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, till exempel kärnkraftverk, har ett antal skyldigheter. Dit hör att på ett säkert sätt hantera och slutförvara kärnavfall inklusive använt kärnbränsle samt avveckla och riva anläggningar för verksamheten. Kostnaderna för detta är mycket stora. Utgångspunkten för finansieringssystemet är att kärnkraftsindustrin ska stå för kostnaderna. Staten ansvarar dock i sista hand för omhändertagande av kärnavfallet och därmed finns det risk för att skattebetalarna får stå för kostnader för detta. Det finns därför skäl att granska rapporteringen av kostnader, intäkter och ekonomiska risker i finansieringssystemet.

Mer information om granskningen och tidpunkt för publicering av kommande granskningsrapport läggs ut på webbplatsen i ett senare skede.”

Bakgrund
Utgångspunkten för finansieringssystemet för rivning av kärnkraftsreaktorer och omhändertagande av radioaktivt avfall är att kärnkraftindustrin ska stå för de kostnader som kärnkraften orsakar. En avgift tas ut av industrin för varje producerad kWh kärnkraftsel, och denna avgifts storlek bestäms av regeringen efter förslag från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som granskar kärnkraftsindustrins ekonomiska beräkningar. Ett slutförvar för använt kärnbränsle kommer att vara i drift under 80 års tid, vilket gör de ekonomiska beräkningarna riskfulla. Sedan 2012 har det varit känt att det finns en risk för att pengarna i kärnavfallsfonden inte kommer att räcka till för att slutförvara kärnavfallet och riva kärnkraftreaktorerna. Om så blir fallet kommer staten, och därmed skattebetarna, att få stå för kostnader som åligger kärnkraftsindustrin.  

I och med att drifttiden blir kortare för kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2 respektive Oskarshamn 1 och 2, efter att kärnkraftsindustrin under 2015 fattade beslutet att av ekonomiska skäl avveckla dem, innebär det att produktionen av kärnkraftsel blir väsentligt lägre än vad som framgått i kostnadsberäkningarna från 2013 som nuvarande kärnavfallsavgift är baserad på. Avgifterna som kärnkraftsindustrin betalar till Kärnavfallsfonden behöver därför justeras och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, skickade den 2 december 2015 ett förslag till regeringen på att avgiften behöver höjas från dagens 4,1 till 6,7 öre/kWh för OKG AB och 4,2 till 5,5 öre/kWh för Ringhals AB för att balansen i systemet ska återställas under 2016-2017. Regeringen har inte beslutat om någon höjning än.

Kärnkraftindustrins kärnavfallsbolag SKB lämnade i januari i år in rapporten ”Plan 2016: Kostnader från och med år 2018 för kärnkraftens radioaktiva restprodukter – Underlag för avgifter och säkerheter åren 2018–2020” till Strålsäkerhetsmyndighet, SSM. Rapporten med bilagor är ett underlag för myndighetens arbete att under 2017 ta fram ett förslag på kärnavfallsavgifter och säkerheter för perioden 2018-2020. SSM ska lämna förslagen till regeringen i början av hösten.

Samtidigt pågår det ett arbete att revidera finansieringslagstiftningen. Regeringen förväntas lägga fram en proposition om en reviderad finansieringslag i slutet av mars. Om den godkänns av riksdagen beslutar regeringen om en reviderad finansieringsförordning under hösten. Det innebär att det blir ett nytt sätt att räkna fram kärnavfallsavgifterna. Den nya lagstiftningen kan då träda i kraft vid årsskiftet 2018. Detta försvårar arbetet för SSM som måste lägga fram sitt förslag till avgifter för treårsperioden 2018-2020 samtidigt som lagstiftningen ändras.

Även Kärnavfallsrådet lyfter frågan i sin kunskapslägesrapport 2016 om vilken effekt den förtida stängningen av kärnkraftverk kommer att ha för Kärnavfallsfonden och vilka förutsättningar som finns för ett säkert omhändertagande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle. Kärnavfallsrådet konstaterar att det finns en risk att tillståndshavarna inte fullgör sina skyldigheter på grund av att de upphör att existera innan ett slutförvar slutgiltigt förslutits (se länk till rapporten nedan).

 

Länkar:

Information på Riksrevisionens hemsida om granskningen av rapporteringen av finansieringssystemet för kärnavfall, 170213 >> 

Riksrevisionens beslut att inleda en granskning, 170126 >>

Tidigare nyheter på MKG:s hemsida:

SKB skickar in Plan 2016 med kostnadsberäkningar för kärnavfallet och rivning av reaktorer till SSM, 170109 >>

Regeringen ger SSM nytt uppdrag att bedöma driftstider av reaktorer för kärnavfallsavgiftsberäkningar, 160906 >>

Professor i DN Debatt: Låt inte kärnkraftsbolagen betala för lite för avfallet, 160119 >>

Kärnavfallsfonden slår larm: Miljarder saknas för hanteringen av Sveriges kärnkraftsavfall, 150608 >> 

SSM: Kärnavfallsavgiften måste höjas efter beslut om nedläggning av reaktorer, 151202 >>

Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport 2016 >>

 

Logga in