31 maj 2016 |

Avstyrk ansökan: Yttrande i sak från Naturskyddsföreningen och MKG till miljödomstol och SSM

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har den 31 maj svarat på mark- och miljödomstolen samt Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, respektive remisser i sak i prövningen av ett slutförvar för använt kärnbränsle. Föreningarna yrkar att ansökan ska avstyrkas eftersom den föreslagna slutförvarslösningen kan komma att börja läcka redan innan 1 000 år har gått. Föreningarna anser att försiktighetsprincipen ska användas av domstolen och SSM och är kritiska till att SSM vill ge tillstånd för att sedan utreda om kopparkapseln kommer att fungera som tänkt. Föreningarna menar att det redan nu finns tillräckligt vetenskapligt stöd för att de konstgjorda tekniska barriärerna av koppar och lera inte kommer att fungera som tänkt. Uppdatering: Nyhet om SSM:s yttrande till mark- och miljödomstolen finns länkad nedan.

Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, prövar ansökan om ett slutförvarsystem för använt kärnbränsle enligt miljöbalken respektive kärntekniklagen. Den 29 januari 2016 kungjordes ansökan. Myndigheter, organisationer, sakägare och allmänheten har getts möjlighet att lämna synpunkter i sakfrågor.

Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, skickade in sitt yttrande 31 maj till både mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Föreningarnas yrkanden till mark- och miljödomstolen och synpunkter till SSM sammanfattas så här:

Föreningarna yrkar att mark- och miljödomstolen:

  • I första hand ska avstyrka ansökan.
  • I andra hand ska avvisa ansökan.
  • I sista hand ska förelägga sökanden, att vid äventyr av avvisning, komplettera ansökan i enlighet med vad föreningarna anfört tidigare i processen, se föreningarnas yttrande av den 26 juni 2015 (ab 335-336, SSM2011/1137).

Dessutom vidhåller föreningarna de övergripande yrkandena från kompletteringsfasen av prövningen om:

  • Att domstolen ska hantera strålsäkerhetsfrågor.
  • Att metoden djupa borrhål ska anses vara en alternativ utformning av geologisk deponering och därmed ska hanteras som en alternativ metod i ansökan och miljökonsekvensbeskrivningen.

Föreningarna anser att Strålsäkerhetsmyndigheten:

  • Ska tillse att ansökan kompletteras i frågor som är avgörande för slutförvarets långsiktiga säkerhet innan ett slutligt ställningstagande i yttrandet till regeringen sker.
  • Ska ta tydlig ställning till verksamhetens tillåtlighet innan ärendet överlämnas till regeringen.
  • I sitt yttrande till regeringen ska avstyrka att tillstånd till ansökningarna enligt kärntekniklagen meddelas.

Föreningarna redovisar i yttrandet följande sammanfattande grunder för att ansökan ska avstyrkas (med "sökanden" menas kärnavfallsbolaget SKB:

1.Att sökanden inte har visat att den valda så kallade KBS-metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle kommer att fungera.
2. Att den långsiktiga säkerhetsanalysen bygger på modeller och teoretiska resonemang som i flera avseenden är förenklade och baseras på antaganden som inte är experimentellt vetenskapligt verifierade.
3. Att sökanden inte genomfört nödvändiga vetenskapliga experiment för att visa om de konstgjorda tekniska barriärerna med kopparkapslar och bentonitlera kommer att fungera som avsett.
4. Att det finns vetenskapligt stöd för att slutförvarets konstgjorda tekniska barriärer med kopparkapslar och lerbuffert förmodligen kommer att haverera och släppa ut radioaktiva ämnen redan efter några århundraden, och med stor sannolikhet inom 1 000 år, eftersom

  • det är uppenbart att koppar inte är ett bra kapselmaterial i slutförvarsmiljön, och
  • att bufferten av bentonitlera inte kommer att fungera som tänkt i det torra berget i Forsmark eftersom leran inte kommer att svälla på det sätt som tänkt och därmed inte kunna skydda kopparkapseln.

5. Att ett trovärdigt scenario för strålningspåverkan på människa och miljö som ett resultat av

  • kopparkapslarnas haveri,
  • bentonitlerbuffertens nedbrytning,
  • en snabb nedbrytning av bränslet,
  • och att spridning till ytan sker genom deponeringstunnlar, större sprickor, schakt och tunnlar till ytan,

kommer att innebära strålningsnivåer vid ytan med doser som överskrider bakgrundsstrålningen med upp till tusen gånger och som är upp till hundratusen gånger högre än SSM:s gränsvärden.
6. Att sökanden inte på ett allsidigt sätt redovisat riskerna för att slutförvaret skulle påverkas negativt under en istid genom att riskerna underskattats:

  • för att större jordbävningar kan förekomma,
  • för att dynamiska bergspänningar kan förstöra slutförvaret,
  • för att permafrost förstör slutförvaret, och
  • för att grundvattenflöden under ett istäcke kan påverka slutförvaret negativt.

7. Att försiktighetsprincipen måste få genomslag i prövningen när det föreligger så stora osäkerheter med den metod som sökanden avser att använda.
8. Att tillåtlighet inte ska meddelas till en kostsam verksamhet som inte kommer att fungera och måste avbrytas, när det finns en betydande risk att de medel som fonderas för hantering och slutförvaring av radioaktivt avfall inte kommer att räcka till.
9. Att sökanden underlåtit att undersöka och redovisa alternativa metoder på ett allsidigt och juridiskt fullgott sätt.
10. Att metoden djupa borrhål skulle kunna utgöra en miljömässigt säkrare slutförvarslösning till en lägre kostnad, och dessutom skulle minska behovet av långsiktig övervakning samt fysiskt skydd eftersom risken för oönskade intrång är lägre.
11. Att sökanden inte har en fullgod beskrivning av hur information om slutförvaret ska kunna överföras till framtiden för att möjliggöra övervakning av slutförvaret.
12. Att sökandens platsvalsprocess inte har haft som syfte att finna den bästa platsen för ett slutförvar enligt KBS-metoden och att den valda platsen är illa vald eftersom

  • platsen, det relativt torra Forsmarkberget, inte är vald för att barriärerna (kopparkapsel och lerbuffert) eller förslutning av deponeringstunnlar ska fungera på bästa sätt,
  • platsen ligger i en geotektonisk skjuvzon/deformationszon där det finns större risk för att jordbävningar, större markrörelser och starkare grundvattenflöden, under en istid, förstör slutförvaret,
  • platsen ligger där det finns elöverföringsförbindelser över Östersjön som medför risker att slutförvaret påverkas negativt, och
  • platsen har mycket höga naturvärden.

13. Att sökanden har valt bort lokaliseringar som inte är kustnära trots att en lokalisering i inlandet i ett inströmningsområde för storregional grundvattenströmning skulle kunna ge en högre långsiktig miljösäkerhet.
14. Att den ansökta utformningen strider mot Euroatomförordningen, eftersom ansökan inte kunnat visa hur övervakning ska kunna ske av avfallet efter tillslutning av slutförvaret. Euroatomförordningen kräver att övervakning och kontroll av kärnämnen ska kunna ske så länge de är ”återvinningsbara”, vilket de enligt föreningarnas mening måste anses vara vid slutförvaring med KBS-metoden.
15. Att de naturvärden som finns på den föreslagna platsen, inklusive ett antal rödlistade arter och arter som omfattas av art- och habitatdirektivets bilaga 4, i sig utgör ett skäl för att avstyrka ansökan.
16. Att nollalternativet, med en fortsatt mellanlagring i det nuvarande mellanlagret för använt kärnbränsle (Clab), har en tillräcklig säkerhet under minst hundra år framöver, vilket innebär att det finns gott om tid att undersöka fungerande alternativa lösningar för slutförvaring av använt kärnbränsle.
17. Att det finns möjligheter att ytterligare öka säkerheten för mellanlagring av använt kärnbränsle genom att flytta bränslet från lagring i bassänger, som kräver aktiv kylning, till lagring i luftkylda behållare som har en passiv säkerhet.

 Föreningarna anser i yttrandet att i en prövning av en ansökan som kan få så vidsträckta konsekvenser som det är frågan om i detta mål, är det viktigt att den kunskapsinhämtning som skett för att ta fram det av nödvändighet omfattande underlaget skett på ett allsidigt och objektivt sätt. Underlaget ifrågasätts eftersom det:

  • i väsentliga delar är ett resultat av arbete från av sökanden helt beroende konsulter och akademiska miljöer med kontrakt som ger sökanden stor frihet att redovisa de resultat sökanden vill och undanhålla andra resultat,
  • inte är genomfört med det ansvar som åligger sökanden att på ett korrekt och vetenskapligt sätt även följa upp och undersöka problemställningar som kan betyda att KBS-metoden inte fungerar som tänkt.

 Av särskild betydelse i detta avseende är frågor som rör kopparkorrosion i en syrgasfri miljö, samt hur försöken på koppar och lera, som genomförs i berglaboratoriet i samarbete med bolaget Clay Technology, redovisas.

Som grund för alternativet att ansökan ska avvisas anför föreningarna i yttrandet sammanfattningsvis följande:

Sökanden har inte, trots en flera år lång kompletteringsfas, förmått presentera ett underlag som uppfyller de höga krav som måste ställas på prövningsunderlaget av denna typ av verksamhet. Sökanden har i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) inte i tillräcklig utsträckning hanterat de synpunkter som framförts i samrådet. MKB:n bör därmed underkännas. Föreningarna anser vidare att MKB:n inte är av den kvalitet som krävs för att ansökan om tillstånd ska kunna prövas. Den bristande MKB:n utgör ett processhinder och ansökan bör därmed avvisas.

Det som närmast händer i prövningen är att domstolen och SSM skickar de yttranden som inkommer i sak till kärnavfallsbolaget SKB som ska svara. En viktig kommande händelse är dessutom att SSM ska skicka sitt yttrande till domstolen senast den 30 juni. Då får vi veta mer om hur myndigheten ser på ansökan. Uppdatering: Nyhet om SSM:s yttrande i sak till mark- och miljödomstolen finns länkad nedan.

Länkar:

Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande i sak till MMD och SSM, 160531 >> 

Bilagor (pdf:er):

1. Lista över yttranden från Naturskyddsföreningen och Miljöorganisationernas till kärnavfallsgranskning, MKG, till mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten i kompletteringsfasen >>

2. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, Försättsblad kompletteringsyttrande IV, den 24 september 2015 (ab 339) >>

3. Strålsäkerhetsmyndigheten, "Val av plats för slutförvarsanläggningen", Preliminär rapport den 17 november 2015 (inte diariefört – endast publicerat på SSM:s hemsida , dokumentnr. 13-3717) >> 

4. Strålsäkerhetsmyndigheten, "Kungörelse av SKB:s ansökningar om tillstånd enligt kärntekniklagen för slutförvaret respektive Clink", den 21 januari 2016 (Ärende SSM2011-1135 / SSM2015-279, dokumentnr. 16-156) >>

5. Olle Grinder, "Kritiska frågeställningar beträffande korrosion och säkerhet vid slutförvar av radioaktivt avfall i kopparkapslar", maj 2016 >>

6. Karl-Inge Åhäll, "Brister i redovisningen av viktiga metodvalsfrågor", maj 2016 >>

7. Jämförelse mellan KBS-metoden och metoden djupa borrhål april  2016, Karl-Inge Åhäll >>

8. SKI och SSI brev till SKB storregional grundvattenströmning den 22 oktober 2007 >>

I yttrandet hänvisas till Naturskyddsföreningens och MKG:s yttranden innan ansökan kungjordes i januari i år, i den s.k. kompletteringsfasen. Yttrandena finns att ladda ner längst ner på denna sida eller så kan de laddas ner här >>

På MKG:s hemsida kan du ladda ner och läsa alla remissinstansers yttranden som skickats till:
- Domstolen >>
- SSM (remissinstanser) >>
- SSM (allmänhet) >>

Nyhet på MKG:s hemsida om SSM:s yttrande i sak till MMD:
SSM vill att regeringen tillstyrker slutförvarsansökan trots problem med kopparkapslar, 160629 >> 

Tidigare nyheter på MKG:s hemsida:
Om att slutförvarsansökan har kungjorts av mark- och miljödomstolen, 160129 >> 

Om att slutförvarsansökan har kungjorts av Strålsäkerhetsmyndigheten, 160129 >> 

Om att SSM förlänger svarstiden för remissynpunkter i sak, 151222 >>

Om att SSM skickar ut SKB:s ansökan om ett slutförvar på remiss, 140428 >>

Naturskyddsföreningens och MKG:s tidigare yttranden i kompletteringsfasen inskickade under 2012-2015:

1. Naturskyddsföreningens och MKG:s första övergripande yttrande om kompletteringsbehov 1 juni 2012 (ab 146, SSM2011/3522 och SSM2011/383) >>

2. Naturskyddsföreningens och MKG:s komplettering om en öppen kopparkorrosionsforskning, 13 december 2012 (ab 164, SSM2011/3522) >> 

3. Yttrande från Naturskyddsföreningen och MKG rörande vikten av en sammanhållen prövning, 1303103. Naturskyddsföreningens och MKG:s  yttrande om vikten av en sammanhållen prövning, 10 mars 2013 (ab 196) >>

4. Naturskyddsföreningens och MKG:s mail till domstolen för kännedom om Strålsäkerhetsmyndighetens brev till SKB med kommentarer om inlämnade kompletteringar, 7 maj 2013 (ab 211) >>

5. Naturskyddsföreningens och MKG:s andra övergripande yttrande om kompletteringsbehov, 15 oktober 2013 (ab 274, SSM2011/1137) >>

5a. Bilaga 1. Samrådsinlaga rörande riskerna för att det konstgjorda barriärsystemet från den 15 december 2010, till Naturskyddsföreningens och MKG:s andra remissvar om kompletteringsbehov, 15 oktober 2013 (ab 275, SSM2011/1137) >>

5b. Bilaga 2. SKB:s kontrakt med Ångströmlaboratoriet från den 10 januari 2011, till Naturskyddsföreningens och MKG:s andra remissvar om kompletteringsbehov, 15 oktober 2013 >> 

6. Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande med synpunkter på sökandes yttrande om kompletteringskrav från den 18 november, 6 december 2013 (ab 293, SSM2013/5584) >> 

7. Naturskyddsföreningens och MKG:s yttrande rörande kopparkorrosion, 19 december 2013 (ab 294, SSM2013/5584) >>

 8. Naturskyddsföreningens och MKG:s uppföljande yttrande rörande remisshanteringen av ansökan i sak, barriärfrågor, jordbävningar, alternativredovisningar m.m., MKG, 12 juni 2014 (ab 302, SSM2011/1137) >>

9. Naturskyddsföreningens och MKG:s tredje övergripande yttrande, 26 juni 2015 (ab 335, SSM2011/1137) >>

9a. Bilaga. Yrkanden om kompletteringar, till Naturskyddsföreningens och MKG:s tredje övergripande yttrande, 26 juni 2015 (ab 336, SSM2011/1137) >>

10. Naturskyddsföreningens och MKG:s kompletterande yttrande om kopparkorrosion och djupa borrhål, 14 december 2015 (ab 344, SSM2011/1137) >> 

Logga in