Regeringens vetenskapliga råd i kärnavfallsfrågor, Kärnavfallsrådet, har skrivit en debattartikel i Dagens Nyheter söndagen den 7 februari. I artikeln lyfter rådet att mark- och miljödomstolen inte har godkänt kärnavfallsbolaget SKB:s ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle. Rådet betonar att det finns många och komplexa frågor som regeringen behöver klarlägga och ta hänsyn till. Det viktigaste är inte att ett beslut sker skyndsamt, utan att det är välgrundat.
Rådet lyfter i debattartikeln den felaktiga uppgiften som cirkulerar i debatten, att mark- och miljödomstolen 2018 skulle ha godkänt kärnavfallsbolaget kärnbränsleförvarsansökan. Rådet poängterar att mark- och miljödomstolen inte har godkänt, det vill säga inte har tillstyrkt, SKB:s ansökan om ett slutförvar för använt kärnbränsle. Domstolen ansåg att riskerna med kopparkapslarna var ofullständigt utredda och att ansökan inte klarade miljöbalkens krav. Domstolen baserade sin slutsats på den riskbedömning som presenterades under huvudförhandlingen och konstaterade:
”Vid en samlad riskbedömning enligt miljöbalken ger det nuvarande underlaget inte stöd för att slutförvarsanläggningen är tillåtlig, eftersom det fortfarande finns osäkerheter om kapseln som ska innesluta det använda kärnbränslet under mycket lång tid. Beviskravet kan därför inte anses uppfyllt, även med hänsyn till att det inte krävs full utredning om slutförvarsanläggningens säkerhet i tidsperspektivet 100 000 år och längre.”
Nedan finns en länk till nyheten på Miljöorganisationernas kärnavfallsgransknings (MKG:s) hemsida om domstolens yttrande till regeringen den 23 januari 2018, och där yttrandet kan laddas ner.
Kärnavfallsrådet lyfter i sin debattartikel även frågan om att det finns osäkerheter när det gäller gjutjärnsinsatsen (som finns i kopparkapseln) och hur den påverkas av den intensiva strålningen från kärnavfallet och av den vätgas som naturligt bildas inuti kapseln under rådande förhållande. Det kan leda till försprödning av gjutjärnet och detta måste bli föremål för ytterligare forskning.
MKG anser att rådet har en alltför försiktig hållning till den kopparkorrosionskontrovers som har pågått och som pekar på det ännu allvarliga problemet att den långsiktiga integriteten av kopparkapseln är hotad. Just nu genomför Strålsäkerhetsmyndigheten SSM en granskning av bolagets vetenskapligt bristfälliga rapportering av den kraftiga kopparkorrosionen i två 20-åriga försökspaket i LOT-experimentet. Det är viktigt att SSM:s granskning blir av den högsta kvalitet men MKG ser risker med att det inte blir så. Nedan finns en länk till en krönika på MKG:s hemsida som tar upp frågan
I debattartikeln lyfter även behovet av att forskningen om kärnbränsleförvarets säkerhet fortsätter efter ett eventuellt ja från regeringen till kärnbränsleförvaret. MKG menar att de avgörande osäkerheterna om kopparkapselns och gjutjärnsinsatsen måste klargöras innan regeringen kan ge tillåtlighet enligt miljöbalken. Enligt balken ska det visas att en verksamhet är långsiktigt miljösäker innan ett tillstånd kan ges.
Rådet anser också att det är viktigt att den fortsatta prövningsprocessen inför och efter ett eventuellt beslut har hög vetenskaplig, teknisk och demokratisk kvalitet. Detta innebär att processen bör säkerställa öppenhet och insyn för alla parter; det bör inte endast vara en intern dialog mellan kärnavfallsbolaget (SKB) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
MKG kan inte annat än att hålla med. Det har under en längre tid sett ut som att bolaget och myndigheten har ett gemensamt projekt att se till att kärnbränsleförvaret får tillstånd att byggas. Det är verkligen dags att myndigheten visar sin självständighet gentemot industrin i denna viktiga fråga. SSM:s värdegrund ska bygga på värdeorden vederhäftighet, integritet och öppenhet. Det är verkligen dags att myndigheten visar att den arbetar med den grunden för framtida generationers väl.
Rådet avslutar sin artikel med följande ord:
”Inget land i världen har ännu upprättat ett slutförvar för använt kärnbränsle. Finland har börjat bygga, men inget använt kärnbränsle har deponerats. Att bygga och driva ett slutförvar är ett långsiktigt projekt, det kan ta upp till ett sekel. Slutförvaret ska dessutom vara säkert under minst 100.000 år. Det finns många och komplexa frågor som regeringen behöver klarlägga och ta hänsyn till. Det viktigaste är inte att ett beslut sker skyndsamt, utan att det är välgrundat.”
Länkar:
Länk till debattartikeln på DN:s hemsida, 210307 >>
Fler länkar:
Tidigare nyheter på MKG:s hemsida om SSM:s kvalitetsgranskning:
KTH-forskare kritiska till SSM-granskningen av LOT, 210226 >>
MKG är kritisk till SSM:s kvalitetsgranskning av LOT-försöket, 201211 >>
MKG i det tredje SSM-bidraget om LOT-försöket: SKB:s underlagsrapporter saknas, 201211 >>
KTH-forskare starkt kritiska till SKB:s LOT-redovisning, 201123 >>
MKG i det andra SSM-bidraget om LOT-försöket: Behov av mer korrosionsstudier, 201109 >>
MKG bidrar med synpunkter till myndighetens LOT-granskning, 201008 >>
SSM påbörjar arbetet med kvalitetsgranskningen av LOT-resultaten på allvar, 200901 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
