MKG är kritisk till SSM:s kvalitetsgranskning av LOT-försöket

11 december 2020

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har under hösten aktivt följt Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM:s, kvalitetsgranskning av kärnavfallsbolaget SKB:s kopparkorrosionsresultat från LOT-försöket. MKG menar att resultaten är avgörande inför det kommande regeringsbeslutet om tillåtlighet för ett kärnbränsleförvar i Forsmark. Den 11 december skickade MKG in en skrivelse till SSM med övergripande synpunkter på SSM:s arbete, bl.a. om SSM:s uttalanden samt den bristande diarieföringen och öppenheten.

Komplettering: MKG har kompletterat skrivelsen med en rättelse gällande de dokument som SKB inte skickat till SSM och ger även några nya kommentarer.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, genomför under hösten en kvalitetsgranskning av kärnavfallsbolagets kopparkorrosionsresultat från de under hösten 2019 upptagna 20-åriga försökspaketen i LOT-försöket. Granskningen sker med stöd av experter från det brittiska konsultbolaget Galson Sciences.

Nedan länkar vi till tidigare nyheter om granskningen, där bakgrundsinformation finns att läsa. Sammanfattningsvis är kvalitetsgranskningen viktig för att avgöra frågan om kopparkapslarna kan garantera den långsiktiga säkerheten i det planerade kärnbränsleförvaret. Något som kärnavfallsbolaget enligt lag är skyldig att visa. Regeringen har att fatta ett beslut om tillåtlighet enligt miljöbalken och väntar på ett besked från SSM:s granskning i slutet av februari.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG har den 11 december skickat in en skrivelse till myndigheten med övergripande synpunkter på SSM:s arbete med kvalitetsgranskningen av LOT-försöket. Skrivelsen innehåller följande punkter:

1. Observationer rörande SSM:s grundinställning till LOT-projektet

2. Vikten av att SSM tar till sig till sig relevanta aspekter som förs fram av framträdande svensk expertis inom korrosionslära

3. MKG:s förståelse för att LOT-försöket är viktigt går långt tillbaka

4. MKG:s observationer rörande genomförandet av SSM:s hittillsvarande granskningsarbete

5. Observationer rörande SSM:s öppenhet i kvalitetsgranskningsprojektet

6. SSM:s fortsatta arbete med att ta fram ett yttrande till regeringen i prövningen av kärnbränsleförvaret.

MKG finner det anmärkningsvärt att SSM mitt under sin granskning visar sig ha en förutfattad inställning till granskningens utfall. Detta framkom bl.a. i media den 23 november där en av SSM:s tjänstemän intervjuas och säger "– SKB har sedan 80-talet undersökt kemiska processer i samband med kopparkorrosion. Det är inget som tyder på att det senaste försöket skulle ge annorlunda resultat”. MKG lyfter flera exempel på SSM:s till synes förbestämda inställning att LOT-försöket inte spelar någon roll för myndighetens inställning i skrivelsen. Föreningen betonar vikten av höga krav på kvalitetsgranskningen, liksom objektivitet och en förutsättningslös inställning inför granskningen.

MKG tar i sitt brev även upp vikten av att SSM tar till sig de synpunkter som framträdande svensk expertis i korrosionslära har bidragit med till myndighetens granskning. SSM har bett om synpunkter från Peter Szakálos och Christofer Leygraf vid KTH och forskarna har skickat in synpunkter som är kritiska till vetenskapligheten av kärnavfallsbolaget SKB:s kopparkorrosionsrapport. MKG menar att SSM i sin granskning av bolagets komplettering om kopparkorrosion från i april 2019 inte använde sig av den kritiska rapport som då beställts av KTH-forskarna. Det är inte rimligt att en myndighet endast tar till sig och tror på det som kärnkraftindustrin säger och avfärdar all annan expertis.

MKG skriver i sitt brev hur föreningen följt kärnavfallsbolagets hantering av LOT-projektet genom åren och beskriver det i skrivelsen. Föreningen menar att det är anmärkningsvärt att bolaget förskjutit upptaget av fler försökpaket i över 10 år. Att det sedan tas upp i hemlighet utan avsikt att avrapportera kopparkorrosionsresultaten innan regeringen gett ett tillstånd till kärnbränsleförvaret borde skicka en stark signal till SSM att det är viktigt att särskilt noga granska SKB:s kopparkorrosionsrapport. I stället verkar myndigheten inte intresserade av kvalitetsgranskningen.

SSM har haft tre möten med kärnavfallsbolaget SKB under november månad som en del av myndighetens granskningsarbete. I skrivelsen tar MKG upp att bolaget inte har velat lämna ut de viktigaste underlagsrapporterna till kopparkorrosionsrapporten. Det gäller de två dokument som SKB fått av underleverantörerna Rise Kimab AB och Swerim med de resultat som tagits fram till SKB:s kopparkorrosionsrapport. I stället ska myndigheten ha fått ”bläddra igenom” dem. Det är för MKG oklart hur detta skett och om även konsulterna från Galson Sciences fått ”bläddra”. Detta är naturligtvis ett helt ovetenskapligt agerande från kärnavfallsbolagets sida. Dessutom kan SSM inte godkänna att myndigheten inte får ta del av alla underlag som krävs för en fullgod granskning av rapporten.

Rättelse och kommentar: Sedan MKG har fått ta del av minnesanteckningar från ett besök SSM:s tjänstemän gjort på RISE/KIMAB och dessutom i detalj undersökt vilka dokument SSM begärt av SKB visar det sig att de dokument som SKB inte velat skicka till SSM är beställningarna på det arbete som RISE/SWERIM ska utföra och hur de ska rapporteras, inte rapporter med resultat.

Det har visat sig att i stället för att RISE enligt normala rutiner fastställt och granskat resultaten av kopparkorrosionsundersökningarna i en egen rapport som sedan skickats till SSM har forskarna vid RISE samarbetat med personal vid SKB för att skriva SKB_rapporten TR-20-14 med kopparkorrosionsresultaten från LOT-upptaget. Därmed finns det ingen av SKB oberoende rapport med resultat från undersökningarna som kan kvalitetsgranskas. MKG ifrågasätter den vetenskapliga integriteten i att kärnavfallsbolaget SKB direkt samarnbetar med RISE/SWERIM för att ta fram kopparkorrosionsreultaten från LOT-upptaget.

Rättelsen och kommentarerna som ett dokument samt minnesanteckningarna från SSM:s besök på RISE/SWEDRIM finns nedan.

I e-postmeddelandet till SSM tackar även MKG för ett kort svar som chefen för Avdelningen radioaktiva skickat till MKG och redovisar en konversion mellan MKG och SSM rörande de dokument som myndigheten inte fått av SKB (Slut komplettering)

MKG har även studerat de frågor som SSM med stöd av Galson Sciences ställt till kärnavfallsbolaget SKB och de svar som getts. Enligt föreningen har bolaget inte gett någon koherent förklaring för att det är instängd syrgas som orsakat korrosionen i försöket. Dessutom har bolaget inte gett någon vetenskaplig förklaring varför korrosionen på de varmaste ytorna på kopparröret och bottenplattan av koppar inte detaljstuderats för att förstå omfattningen av den värsta korrosionen i försöket, inklusive hur djupt gropfrätningen skett.

MKG finner även skäl för att i skrivelsen förklara för SSM varför grundvatten på djupet så snabbt konsumerar syrgas och att det är därför så troligt att omedelbar syrgasfrihet uppstod i LOT-försökspaketen när dessa flödades med grundvatten från berget i samband starten av försöket när uppvärmningen påbörjades. Det finns alltid bakterier i grundvatten som kan förbruka syre, även om bakterier i underjorden där syrgas saknas normalt lever på andra ämnen. Nedbrytning av organiskt material ger bäst energiutbyte om bakterier respirerar syrgas. Finns inte syrgas kan de flesta byta till andra elektronacceptorer med lite sämre utbyte av energi. Det är därför det finns bakterier djupt ner i berggrunden även om de inte funnits syre där på väldigt länge. Syrerespiration är konstitutiv hos många bakterier, ligger i generna även om det inte behövs p.g.a. avsaknad av syrgas. Det betyder att bakterier nere i berget som normalt lever på andra energikällor snabbt börjar konsumera syre så fort det finns tillgängligt. Det är skälet till att grundvatten i berget blir syrgasfritt bara på några dagar. Den vetenskapliga benämningen på denne företeelse är fakultativa anaeroba organismer.

För att MKG ska kunna följa SSM:s kvalitetsgranskning krävs också att SSM omedelbart förbättrar sin diarieföring av sitt arbete, som bl.a. inte innehåller väsentlig kommunikation med kärnavfallsbolaget SKB och konsultbolaget Galson Sciences.

MKG anser avslutningsvis att resultaten från SSM:s kvalitetsgranskning bör vara ett skäl för SSM att ånyo och förutsättningslöst pröva myndighetens inställning till det planerade kärnbränsleförvarets långsiktiga miljösäkerhet. MKG menar att en sådan prövning inte bara ska ta hänsyn till myndighetens tidigare ställningstaganden utan måste följa villkoren för hur SSM enligt kärntekniklagen ska göra sin miljöprövning. I lagen står det uttryckligt att ska använda miljöbalkens allmänna hänsynsvillkor som grund för prövningen. Det betyder t.ex. att det vid prövningstillfället ska vara visat att kärnbränsleförvaret är tillräckligt strålsäkert. Dessutom ska SSM använda försiktighetsprincipen som en grund för myndighetens ställningstagande. MKG menar att det pågående granskningsprojektet och det yttrande till regeringen som kommer som en följd är så viktiga för både nuvarande och framtida generationer att SSM bör överväga att göra ett remissförfarande av förslaget till yttrande innan det överlämnas till regeringen.

MKG har även skickat tre bidrag med synpunkter på engelska rörande vetenskap och granskningsprocessen till SSM:s granskning, varav det senaste idag den 11 december. Bidragen argumenterar bl.a. för att det är tydligt att LOT-försökspaketen varit syrgasfria under hela perioden från det att försöket startades. Därmed kan den omfattande kopparkorrosionen med gropfrätning inte förklaras med de vetenskapliga modeller som kärnavfallsbolaget SKB har använt för säkerhetsanalysen av kärnbränsleförvaret. Därmed gäller inte de riskanalyser som gjorts och ansökan om att få bygga ett förvar måste avslås.

Länkar:

MKG:s brev med övergripande synpunkter på SSM:s arbete med kvalitetsgranskningen av LOT-försöket, 201211 >>