MKG i det fjärde SSM-bidraget om LOT-försöket: SSM måste undersöka den värsta korrosionen!

5 mars 2021

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) frågar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) varför myndigheten inte verkar vilja säkerställa att den värsta kopparkorrosionen i LOT-försöket undersöks i detalj. Frågan är en del utav MKG:s fjärde bidrag på engelska med sju bilagor till den kvalitetsgranskning av LOT-försöket som utförs av SSM. Utan denna undersökning går det inte att fastställa om kärnavfallsbolagets (SKB:s) osannolika bortförklaring, att den omfattande korrosionen beror på instängd syre stämmer eller inte. MKG har gjort en analys av SSM:s konsultbolag Galson Sciences utkast, som är en stödjande rapport till SSM:s granskning, och de synpunkter myndigheten har lämnat på utkastet. MKG har även studerat protokollen från tre möten som hölls med kärnavfallsbolaget SKB i höstas. Föreningen är kritisk till att kärnavfallsbolaget verkar få styra SSM:s granskning och att myndighetens konsulter, och indirekt myndigheten, bara verkar intresseras av att okritiskt acceptera bolagets syn på viktiga frågor. SSM:s granskning är mycket viktig eftersom den ska utgöra en av underlagen till regeringens kommande tillåtlighetsbeslut om det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark.

Kärnavfallsbolaget SKB tog hösten 2019 motvilligt upp två 20-åriga försökspaket i LOT-experimentet ur berglaboratoriet under Äspö vid Oskarshamns kärnkraftverk. Detta gjordes i hemlighet och tanken var att inga resultat skulle publiceras förrän efter regeringen hade gett bolaget tillstånd att börja bygga kärnbränsleförvaret. Bolaget tvingades ändå att redovisa korrosionsresultaten i en rapport (SKB TR-20-14) hösten 2020 och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) arbetar med att kvalitetssäkra resultaten.

Till stöd för granskningsarbetet har SSM valt att anlita det brittiska konsultbolaget Galson Sciences som i sin tur har knutit till sig en amerikansk professor. Alla konsulterna har tidigare arbetat för SSM. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) har noga följt arbetet och i tre tidigare bidrag till granskningen haft synpunkter på den. MKG har även den 11 december 2020 på svenska i en skrivelse haft kritiska synpunkter på hur granskningsarbetet gått till.

MKG har den 5 mars 2021 i ett nytt bidrag på engelska till SSM:s granskningsarbete tagit upp tio punkter som föreningen vill framföra till myndigheten i slutskedet på dess granskning. Den viktigaste frågan är varför SSM inte i detalj undersökt den värsta kopparkorrosionen i försöket som skett på den varmaste delen av de centrala kopparrören i LOT-försökspaketen och på bottenplattan som också är av koppar. Kärnavfallsbolaget SKB:s förklaring till att inte den mest korroderade delen av kopparrören undersökts med bilder, metallografiska tvärsnitt och studier av korrosionsprodukter är att bolaget i stället redan hade kapat av en annan del och studerade den i stället. Bolagets förklaring till att bottenplattan inte studerats i detalj trots att det finns bilder på den där det uppenbarligen är mycket omfattande kopparkorrosion är att bottenplattan varit i kontakt med sand och inte med lera och att koppar i det tänkta kärnbränsleförvaret i stället kommer att vara i kontakt med lera. Förklaringarna är helt ovetenskapliga. Självklart måste de mest korroderade ytorna i försöken undersökas för att rapporteringen ska kunna anses vetenskapligt komplett.

Bild på bottenplattan LOT A3

Kopparkorrosion på bottenplattan av LOT-paketet A3 efter 20 år (Källa: SKB)

Bild på kopparkorrosion på bottenplattan i LOT-försökspaketet A3 efter 20 år, med all sannolikhet syrggasfritt. SKB har inte visat någon bild på den mest korroderade varmaste ytan på kopparröret. (Källa: SKB)

För MKG är det uppenbart att kärnavfallsbolaget inte gjort dessa detaljstudier eftersom de skulle kunna visa att bolagets osannolika bortförklaring att den omfattande korrosionen i försökspaketen skulle bero på instängd syre uppenbarligen är felaktig. SSM måste naturligtvis se till att analyserna blir gjorda och inte bara okritiskt acceptera allt som bolaget gör som korrekt och bolaget säger som sanning. Det är dags för SSM att stå upp för myndighetens värdegrund som ska bygga på vederhäftighet, integritet och öppenhet.

MKG är kritiskt till att SSM låter kärnavfallsbolaget SKB styra myndighetens kvalitetssäkringsprojekt och att det inte verkar som om myndigheten tar sin uppgift på allvar. Föreningen har gjort en analys av ett utkast till stödjande rapport till SSM:s granskning som konsultbolaget Galson Sciences levererat och de synpunkter myndigheten har lämnat på utkastet. Samt studerat protokollen från de tre möten som hölls med kärnavfallsbolaget SKB i höstas som en del av granskningen. I skrivelsen tar MKG upp tio punkter och bifogat sju bilagor:

Punkterna är:
1. Problemet med att kärnavfallsbolaget SKB kontrollerar och har formuleringsinitiativet i protokollen från de tre granskningsmötena som ägde rum hösten 2020
2. Risken för att det inte kommer att bli en oberoende myndighetsanalys av den vetenskapliga kvaliteten på kopparkorrosionsresultaten i LOT-försöken
3. Bristen på detaljerade korrosionsstudier på de mest korroderade ytorna på försökspaketen
4. Bristen på detaljerad analys av tjockleken på kopparkorrosionsprodukterna på den hetaste delen av det centrala kopparröret
5. Synpunkter på kärnavfallsbolagets påstående att det är svårt att skilja gropfrätning från ursprungsartefakter på kopparytan
6. Frågan om att det inte finns faktiska bevis på omfattande sulfidkorrosion vid studier av korrosionsprodukterna
7. Behovet av en oberoende analys av möjligheten till bakteriell förbrukning av syre
8. Behovet av en detaljerad förståelse för hur anoxiskt vatten matades in i försökspaketet i inledningen av försöket
9. Påpekandet att det även kommit synpunkter på granskningen från forskare från KTH
10. Synpunkter på ytterligare forskning som kan behövas

I den första punkten är MKG kritisk till att SSM låtit kärnavfallsbolaget SKB helt styra protokollföringen från de tre granskningsmötena om sakfrågor som ägde rum i november 2020. Förutom att det är SKB som skrivit protokollen har bolaget kunnat tillföra ytterligare text för att framföra sin syn på försökens resultat. Det betyder att bolaget haft hela formuleringsinitiativet till granskningens resultat. Detta är naturligtvis inte en acceptabel hantering av myndighetsutövningen i en kvalitetsgranskningsarbete i en fråga som kan vara avgörande för förståelsen för kopparkapslarnas långsiktiga integritet i det planerade kärnbränsleförvaret.

I den andra punkten tar MKG upp att det verkar finnas en risk att SSM inte kommer att göra annat i kvalitetsgranskningen än att okritiskt acceptera det som kärnavfallsbolaget redovisat eller inte redovisat, och de tolkningar som bolaget gjort av resultaten, som ett vetenskapligt acceptabelt genomförande och som den vetenskapliga sanningen. Det utkast till stödjande rapport som konsultföretaget den 15 februari överlämnade till SSM och de synpunkter myndigheten har lämnat på rapporten saknar vetenskaplig analys. Det är i stället mest uppräkningar av det som SKB framfört i protokollen från höstens möten. SSM har fortfarande en möjlighet att se till att underlaget från Galson Sciences innehåller en utförligare analys av vetenskapligheten i kärnavfallsbolagets arbete och påståenden och kan själv komma med en egen utförlig analys. Det är viktigt att så sker innan myndigheten yttrar sig över försöksresultaten till regeringen.

Den tredje punkten och fjärde punkten rör den ovan nämnda avsaknadeden av detaljerade av korrosionsstudier av de mest korroderade kopparytorna. Kärnavfallsbolaget har utan att redovisa den totala omfattningen av korrosionen i försökspaketen påstått att all korrosion måste komma från syrgas i luft som stängts in när paketen förslöts och innan uppvärmningen påbörjades. MKG har påpekat att förklaringen är vetenskapligt orimlig eftersom försökspaketen innan tillslutning fylldes med syrgasfritt grundvatten och att den bakteriella aktivitet som pågår i vattnet även snabbt skulle förbruka eventuellt ytterligare instängt syre. Det betyder att all den omfattande korrosion som skett inte kan ha kommit från syre och därmed är det vetenskapliga grunden för kärnbränsleförvarets säkerhetsanalys felaktig. Eftersom det inte syrgasförbrukningen i försöken mätts kan bolaget hävda att detta inte kan bevisas, men då är det viktigt att veta exakt hur mycket korrosion som skett för att förstå om det maximalt instängda syret räcker till för att förklara den. Därför måste den värsta korrosionen på kopparytorna studeras i detalj och det faktum att bolaget undvikit att göra det visar på rädslan för att det ska vara självklart att deras förklaring inte håller även utan syrgasmätningarna. MKG är tydlig med att nya undersökningar av LOT-korrosion inte endast kan göras i Kärnavfallsbolagets regi eftersom bolaget uppenbarligen inte har något intresse av att det gör på ett rättvisande vetenskapligt sätt.

I stället för att i detalj undersöka den värsta korrosionen på kopparrören där de varit mest uppvärmda har bolaget uppskattat korrosionen genom att mäta kopparmängderna i den omgivande leran. Men då bortses från korrosionsprodukterna kvar på kopparytan. Bolaget har sagt att det endast är en tunn skorpa av korrosionsprodukter på ytan men det finns inga bildbevis på detta eftersom inget som helst redovisats från ytorna.

Den femte punkten tar upp frågan om det uppenbarligen oriktiga i kärnavfallsbolaget SKB:s påstående att det inte går att avgöra om den gropfrätning som tydligt syns på i stort sett alla tvärsnittsbilder som redovisats i avrapporteringen verkligen är gropfrätning eller om det i stället kan vara ytartefakter som funnits från början. Men MKG erfar att detta inte är riktigt. Varje erfaren korrosionsspecialist kan enkelt urskilja även mindre gropfrätningsangrepp från ytartefakter. Eftersom omfattande gropfrätning också är ett tecken på att kärnavfallsbolagets teoretiska modell för hur koppar beter sig i en kärnbränsleförvarsmiljö är felaktigt är det naturligtvis även extra viktigt att gropfrätningen på de mest korroderade ytorna undersöks, något som inte bolaget vågat redovisa.

Den sjätte punkten tar upp den räddningsplanka kärnavfallsbolaget SKB försöker lägga ut för att förklara den omfattande korrosionen när det avslöjas att den inte kan bero på instängd syrgas. Bolaget kommer då försöka säga att korrosionen i stället beror på svavel i form av sulfider. Därför pekar bolaget på att det finns tecken på att det kan finnas svavel i korrosionsprodukterna som hittats. Men i själva verket så finns det knappt något som tyder på detta. Korrosionsprodukterna innehåller i stället mest syre och hydroxider vilket tyder på att det är vattenmolekyler som varit inblandade, något som inte ska kunna ske enligt bolagets teoretiska modeller men som är en påvisad möjlighet, bland annat av forskare vid KTH.

Den sjunde och åttonde punkten handlar om vikten av att det gör en grundlig analys av hur snabbt den instängda syrgasen i försöket förbrukats och om något av det kunnat korrodera kopparröret och bottenplattan. Det är då bl.a. viktigt att förstå mer i detalj hur det syrgasfria grundvattnet fylldes på innan försökpaketen förslöts och uppvärmningen påbörjades.

I en nionde punkt vill MKG peka på att professor Christofer Leygraf och forskaren Peter Szakálos vid KTH den 26 februari skickat in en kritisk granskning av utkastet till granskningsrapport från Galson Sciences. Skrivelsen är en uppföljning på en skrivelse som KTH-forskarna skickade in i november.

I den tionde och sista punkten framför MKG att om det inte tillräckligt entydigt kan visas vad den omfattande kopparkorrosionen, när den är ordentligt undersökt, i LOT-försökspaketen beror på, så kan frågan om den kan ha berott på instängd syrgas relativt enkelt undersökas genom att några ytterligare förenklade LOT-försökspaket sätts igång i Äspölaboratoriet där syrgaskonsumtionen löpande mäts.

När SSM:s granskning av LOT-korrosionen avslutats ska myndigheten yttra sig över den till regeringen som vill att detta ska vara en del av beslutsunderlaget vid tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken av kärnbränsleförvarsansökan. MKG vill att LOT-resultaten ska ingå i den kompletterande remiss enligt Esbokonventionen som ska göras innan regeringen kan fatta sitt beslut.

MKG:s fjärde bidrag på engelska till SSM:s kvalitetsgranskning av LOT-resultaten (MKG fourth input to SSM review of SKB LOT results autumn 2020), 210303 >>