Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har skrivit till Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, med uppföljande synpunkter efter det seminarium om djupa borrhål som KASAM anordnade i mars. I skrivelsen ger MKG sin syn på möjligt fortsatt arbete med den alternativa metoden djupa borrhål.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har bett professor Karl-Inge Åhäll vid Karlstads universitet skriva ett PM där han ger sina kommentarer till det seminarium (hearing) om djupa borrhål som Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, anordnade 14-15 mars, 2007.
I anslutning till publiceringen av professor Åhälls PM har MKG gjort en skrivelse till Statens råd för kärnavfallsfrågor, KASAM, där föreningen ge några egna korta synpunkter på borrhålsseminariet och på den fortsatta utveckling som skulle kunna bli ett resultat av seminariet.
1. Vid seminariet framkom en avsevärd mängd ny information som kärnkraftsindustrin inte presenterat i samrådet inför slutförvarsansökan men som knappast hade varit svårt för industrin att ta fram om den hade haft intresse av det. I och med att industrin på mötet tydligt deklarerade att den inte avsåg göra något mer för att utreda metoden djupa borrhål så måste frågan ställas om hur miljödomstolar, myndigheter och regering ska kunna få ett tillfredställande underlag för att kunna värdera den metod som kärnkraftsindustrin använder som referensmetod med alternativa metoder. MKG ser det naturligt att en från industrin oberoende instans gör en utredning av metoden djupa borrhål. Kärnkraftsindustrin, miljöorganisationer och andra intressenter kan ingå i en referensgrupp som kan ge synpunkter under utredningens gång.
2. På seminariet och i sitt PM anger professor Åhäll att det återstår att visa om konceptets två grundförutsättningar kan infrias:
– att det verkligen finns tillräckligt stora områden inom landet med ett stabilt densitetsskiktat grundvatten,
– att man kan få fram metoder för att deponera kärnavfallet i djupa borrhål på ett säkert sätt och så att man inte långsiktigt stör densitetsskiktningen kring deponiområdet.
På seminariet ansåg flera representanter för hydrologi och geovetenskap att det vore mycket intressant, både för att svara på frågan om metoden djupa borrhåls genomförbarhet och i rent grundforskningssyfte, att borra ett antal djupa borrhål i den svenska berggrunden. Dessutom ansåg både forskare och svensk borrindustri på seminariet att det vore intressant med ett projekt att utveckla svensk borrteknik för att borra djupa borrhål. MKG anser att KASAM bör initiera och främja ett industriellt och vetenskapligt projekt för att ge svar på ovanstående frågor.
3. I sitt PM tar även professor Åhäll upp frågan om behovet av en fortsatt diskussion om olika frågor som bland annat rör etik, återtagbarhet och säkerhetsfilosofi kring slutförvaring av kärnkraftsavfall. Professor Åhäll efterlyser det han kallar "funktionsvillkor" för slutförvaring av kärnkraftsavfall. Detta liknar den diskussion om behovet av samhälleligt mål för ett slutförvar som miljöjuristen Peggy Lerman lyfte vid KASAM-seminariet om beslutsprocessen i november 2006. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har angett detta som en viktig fråga att följa upp efter beslutsprocesseminariet och en fråga som bör prioriteras i KASAM:s genomlysningsprojekt.
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
