Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har gjort ett nytryck av MKG-rapporten om djupa borrhål som skrevs av professor Karl-Inge Åhäll vid Karlstad universitet och som publicerades i juni 2006. Professor Åhäll har också uppdaterat det PM han skrivit åt föreningen med kommentarer efter Kärnavfallsrådets borrhålsseminarium i mars 2007. PM:et finns numera också inlagd som en bilaga i MKG:s rapport. MKG vill också rikta uppmärksamheten på intressanta uppgifter i den rapport om djupa borrhål som professor Leif Bjelm vid Lunds tekniska högskola skrivit.
Professor Karl-Inge Åhäll vid Karlstads universitet har uppdaterat det PM som han författade efter Kärnavfallsrådets seminarium om djupa borrhål i mars 2007. MKG hade bett professor Åhäll att kommentera seminariet. Professor Åhäll menar att sedan PM:et skrevs så har en del uppgifter kommit till och han har därför uppdaterat PM:et. Den största förändringen är en fördjupad diskussion om de geologiska och hydrologiska skillnaderna mellan att använda industrins KBS-metod och den alternativa metoden djupa borrhål, inklusive en ny figur. MKG har i dagarna gjort ett nytryck av den rapport som professor Åhäll skrev på uppdrag av föreningen (MKG Rapport 1, maj 2006). Vid nytrycket har endast små ändringar i form av stavfel och liknande gjorts i rapporten. Dessutom är professor Åhälls PM lagd som en bilaga och MKG har skrivit ett nytt förord till nytrycket. PM och rapport kan laddas ner via länkar nedan.
MKG har tidigare uppmärksammat att professor Leif Bjelm vid Lunds tekniska högskola har skrivit en rapport om djupa borrhål som en del av sitt uppdrag åt Kärnavfallsrådet i samband med rådets seminarium om djupa borrhål i mars 2007. MKG vill rikta uppmärksamheten på några intressanta uppgifter i professor Bjelms rapport:
Antalet borrhål som skulle krävas för att slutförvara det använda svenska kärnkraftsbränslet skulle kunna vara betydligt färre än de som industrin har angett i samrådet. Detta skulle innebära betydande kostnadsminskningar jämfört med de till synes överdrivna kostnader som industrin anger.
Industrins kostnadsbedömningar har i stor utsträckning baserats på användning av s k överbalanserad borrning. Användning av underbalanserad borrning skulle avsevärt minska kostnaderna. Det finns i Sverige omfattande erfarenhet av användning av underbalanserad borrning till stora djup.
Ett belopp på 1,5-2 miljoner USD kan vara tillräckligt för att ta fram en fullständig teknisk utredning inklusive framtagandet av ett borrprogram som är nödvändigt för att kunna göra en slutlig bedömning av genomförbarheten av djupa borrhål som slutförvaringsmetod. Arbetet skulle kunna utföras under ungefär ett års tid och parallellt borde en planering för en referensborrning inledas.
En länk till en tidigare nyhet på MKG:s hemsida där professor Bjelms rapport kan laddas ner finns nedan
MKG:s rapport om djupa borrhål av Karl-Inge Åhäll >>
PM om djupa borrhål av Karl-Inge Åhäll >>
Länk till nyhet om professor Leif Bjelms rapport om djupa borrhål >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
