Riksdagen röstade den 25 oktober ja till en reviderad finansieringslag för Sveriges kärnavfallshantering och rivning av reaktorer. Ändringarna ska göra det tydligare hur olika avgifter och ekonomiska säkerheter som kärnkraftindustrin står för ska beräknas, vad begreppen innebär och hur medlen i kärnavfallsfonden ska förvaltas. Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2017.
Komplettering: Regeringen antog den 23 november en ny finansieringsförordning (Förordning (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter).
Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, lämnade under 2013 ett förslag till regeringen på en ny finansieringslagstiftning för Sveriges kärnavfallshantering, efter att på uppdrag av regeringen, tillsammans med Riksgälden och Kärnavfallsfonden, ha granskat statens ekonomiska risk i nuvarande finansieringslag (SFS 2006:647) och förordning (SFS 2008:715). Medan regeringen arbetat med att ta fram en proposition om en ny lag till riksdagen beslutade miljö- och energidepartementet i höstas att också ge SSM i uppdrag att utreda behovet av att ändra den antagna drifttid som ligger till grund för beräkningen av kärnavfallsavgifter för industrin. Detta skulle göras i nära dialog med Riksgälden.
I den proposition som sedan skickades till riskdagen och som riksdagen röstade ja till den 25 oktober blir det tydligare hur de olika avgifter och ekonomiska säkerheter som kärnkraftindustrin står för ska beräknas och vad de innebär (kärnavfallsavgift, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp). Förslaget innefattar också en ändring av den antagna drifttid som ligger till grund för beräkningen av kärnavfallsavgifterna från 40 till 50 år. Det innebär att den årliga avgiften kan bli lägre, men att den kommer att betalas över en längre tid.
Det som även är nytt i regeringens lagförslag är att kärnavfallsfonden får lov att placera pengar i aktier för möjlighet att få bättre avkastning. Eftersom aktier innebär mer riskfyllda placeringar föreslår regeringen att denna risk kompenseras med större krav på kraftindustrins säkerheter. Industrins ska ställa två typer av ekonomiska säkerheter till kärnavfallsfonden; finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp. Dessa säkerheter ställs för att se till att det finns finansiering att ta av ifall oplanerade händelser sker, exempelvis om en reaktor stänger i förväg.
Lagändringarna träder i kraft den 1 december 2017.
Den första beräkningen av avgifter och säkerheter för 2018-2020 enligt den nya lagen och förordningen ligger som ett förslag på regerings bord (se nyhet nedan).
Bakgrund
Utgångspunkten för finansieringssystemet för rivning av kärnkraftsreaktorer och omhändertagande av radioaktivt avfall är att kärnkraftindustrin ska stå för de kostnader som kärnkraften orsakar. En avgift som förvaltas i kärnavfallsfonden tas ut av industrin för varje producerad kWh kärnkraftsel. Avgiftens storlek bestäms av regeringen efter förslag från SSM som granskar kärnkraftsindustrins ekonomiska beräkningar.
Kompettering: Regeringen antog den 23 november en ny finansieringsförordning (Förordning (2017:1179) om finansiering av kärntekniska restprodukter). Denna finns nedan.
Länkar:
Finansieringslagen (SFS 2006:647), december 2017 >>
Länk till finansieringslagen >>
Finansieringsförordningen (SFS 2017:1179), december 2017 >>
Länk till finansieringsförordningen >>
Här kan man läsa om utskottets förslag tillbeslut av lagen >>
Regeringen föreslår förändringar i finansieringslagen, regelverket för kärnavfallsfonden, 170601 >>
Regeringens proposition till riksdagen, 170601 >>
Information på regeringens hemsida >>
Nyhet på MKG:s hemsida om att SSM föreslår regeringen höjda avgifter för 2018-2020, 171020 >>
Om kärnbränsleförvaret och SFR 2
