Kärnavfallsbolaget SKB ska påbörja ett projekt där experiment ska visa hur koppar påverkas i en syrefri miljö. Bolaget ger nu efter för den kritik som framförts för att bolaget inte tar frågan om syrefri kopparkorrosion på allvar. Bolaget kommer att knyta en referensgrupp till projektet. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kommer att delta i referensgruppen men vill att försöken utvecklas till att även gälla långtidsförsök i en simulerad slutförvarsmiljö.
Två och ett halvt år efter KTH-forskarnas första rapport om att koppar kan korrodera i syrefria miljöer tar kärnavfallsbolaget SKB slutligen till sig kritiken. Bolaget ska nu upprepa KTH:s försök med nya experiment. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har tillsammans med myndigheten, Kärnavfallsrådet, KTH-forskare och andra aktörer fått en inbjudan om att delta i en referensgrupp.
Kärnavfallsrådet genomförde en internationell vetenskaplig workshop i november om syrefri kopparkorrosion. Workshopen gav inga entydiga svar och det gjorde inte heller de internationella expertutlåtanden som kom i januari, på beställning av Kärnavfallsrådet. Kärnavfallsrådet sa därför i sin kunskapslägesrapport för 2010 som kom ut i mitten av februari att det behövs mer forskning för att utreda frågan.
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, kommer att delta i projektets referensgrupp men menar att det återstår för kärnavfallsbolaget SKB att snabbt visa att den nya öppenheten inte bara är den del av en PR-kampanj. MKG har en mycket dålig historisk erfarenhet av hur SKB har skött kopparkorrosionsforskningen och av bolagets öppenhet.
Den fortsatta kopparkorrosionsforskningen inom projektet får inte bara begränsas till att försöka upprepa KTH-forskarnas resultat. Det har SKB redan sagt att de gjort och MKG kommer att kräva att referensgruppen får se resultaten från de projekt som SKB bedrivit under 2008 och 2009 för att studera frågan.
MKG menar att kopparkorrosionsfrågan inte bara handlar om syrefri korrosion i rent vatten utan att syrefri korrosion i vatten med salter i måste undersökas samtidigt. Detta innebär att även nya långtidsförsök för att undersöka kopparkorrosion i en simulerad slutförvarsmiljö måste påbörjas omedelbart inom projektet, med samma öppna inställning. Dessutom måste nästa provpaket i det så kallade LOT-projektet i Äspölaboratoriet tas upp snarast för att förstå varför det finns oväntad hög korrosion i de försöken. Även i det fallet med referensgruppen inblandad.
Frågan är var detta initiativ hamnar om resultaten från projektet hotar slutförvarsprojektet i grunden? KTH-forskarna anser att kopparkapslarna i hotar att rosta sönder innan 1000 år har gått i stället för att hålla i hundratusentals år. Det är fortsatt viktigt att Strålsäkerhetsmyndigheten med stöd Kärnavfallsrådet fortsätter sitt arbete med att planera och utföra egna studier av denna för projektet centrala fråga.
I samband med att kärnavfallsbolaget släppte nyheten om kopparkorrosionsstudierna skickade MKG ut ett pressmeddelande med en kommentar. Även forskarna på KTH har kommenterat bolagets utspel.
Länk:
Inbjudan till kärnavfallsbolagets referensgrupp om kopparkorrosion >>
MKG:s pressmeddelande med kommentar till SKB:s nya studier >>
Nyhet med en kommentar på KTH:s hemsida >>
Nyhet från TT på SVT:s hemsida >>
Nyhet på Ny Tekniks hemsida >>
Nyhet på UNT:s hemsida >>
Nyhet på MKG:s hemsida om Kärnavfallsrådets kunskapslägesrapport om kopparkorrosion >>
Länkar till fler nyheter om kopparkorrosion på MKG:s hemsida >>