Vetenskapligt undermålig SKB-rapport om kopparkorrosion i LOT-upptag visar att koppar inte kan vara ett kapselmaterial

1 oktober 2020

Kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB har publicerat en andra rapport från LOT-upptaget i Äspölaboratoriet. I denna rapport (SKB TR-20-14) presenterar bolaget analyser och tolkningar av resultaten avseende kopparkorrosion och jämför dem med resultat från tidigare försök samt med modellberäkningar. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG har gjort en första analys av rapporten och finner den vetenskapligt undermålig, men tydligt är ändå att koppar korroderar så mycket i en kärnbränsleförvarsmiljö att det inte kan användas som kapselmaterial. Nu kan Strålsäkerhetsmyndighetens SSM:s kvalitetssäkring påbörjas på allvar, och den behövs. Uppdatering 1: MKG har skickat in synpunkter som bidrag med underlag till SSM:s granskningsarbete inklusive frågan om syrgasfrihet. Se länk nedan. Uppdatering 2: Det finns en högupplöst version av rapporten. Uppdatering 3: MKG har skickat in en andra skrivelse till SSM om deras kvalitetsgranskning.

Kärnavfallsbolagets SKB:s första rapport (SKB TR-20-11) från det senaste upptaget av två försökspaket i LOT-experimentet publicerades den 15 juni 2020. Rapporten berättar om installationen av försökspaketen och upptaget, samt redovisar data för försöket under de 20 år det varit i drift, bland annat om temperaturer och vattenförhållanden i den skyddande bentonitleran som omringar kopparkomponenterna. Den andra rapporten från försöket (SKB TR-20-14), som innehåller resultaten av kopparkorrosionsstudierna, har nu publicerats av kärnavfallsbolaget.

De två försökspaken togs upp i hemlighet av kärnavfallsbolaget under hösten 2019 och när det avslöjades ville inte bolaget redovisa några kopparkorrosionsresultat förrän efter regeringen gett ett eventuellt tillstånd att börja bygga kärnbränsleförvaret. Bolaget ändrade sig sedan och sa att kopparkorrosionsresultat skulle redovisas både för de kopparbitar (kuponger) som fanns i försökspaketet men även för det centrala kopparröret som har värmts upp till betydligt högre temperaturer. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM har sagt att resultaten som bolaget redovisar ska kvalitetssäkras.

Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning MKG och dess medlemsorganisationer har ansett att resultaten kan ge viktig information till regeringens prövning av det planerade kärnbränsleförvaret i Forsmark. MKG har gjort en första analys av rapporten och kan konstatera att den har allvarliga vetenskapliga brister men visar ändå att koppar i en förvarsmiljö korroderar kraftigt även i frånvaro av syre och dessutom med gropfrätning. Eftersom försökspaketen fylldes med grundvatten från berget som med säkerhet var syrgasfritt innan uppvärmning påbörjades måste det mesta av den av den omfattande korrosion som ses vara syrgasfri. Detta ska enligt kärnavfallsbolaget inte vara möjligt.

Föreningen konstaterar dessutom att bolaget inte har vågat redovisa bilder och metallografiska tvärsnitt på de ytor av kopparröret som värmts upp mest mitt i den nedre delen, trots att det är där den största korrosionen har skett och gropfrätningen är som störst. I stället visas bara bilder på de rörbitar som ligger mitt på röret (vid lerblock 21-23) alldeles ovanför den undre halvan av röret som är den del som är uppvärmd. Det är vid block 9-12 som den största korrosionen på röret måste undersökas. Bara på grunden att den största korrosionen inte undersöks kan rapporten underkännas vetenskapligt, och regeringen bör kunna gå till ett beslut om att inte ge kärnbränsleförvaret tillåtlighet.

Dessutom är de bilder som visas i rapporten genomgående av så låg upplösning att de inte kan studeras i detalj. Men ännu mer allvarligt är att det inte går att spåra varifrån bilderna kommer på kopparbitarna eller på den bit av centralröret som analyserats. Därmed finns det ingen möjlighet att veta om bilderna visar på den största korrosionen eller inte. MKG menar dock att detta kanske inte spelar så stor roll eftersom det är så mycket dokumenterad korrosion med gropfrätning som inte alls ska förekomma, att det är uppenbart att koppar inte fungerar som kapselmaterial. Men det är ett generellt problem att spårbarheten av resultaten i rapporten är så låg.

MKG får uppfattningen att rapporten har slutredigerats av huvudförfattarna från SKB. Frågan måste ställas om de ägnat sig år s.k. ”cherry-picking” när de valt de bilder som ska tas med? Förhoppningsvis finns ett mer vetenskapligt underlag från forskningslabben på Rise Kimab och Swerim.

Kärnavfallsbolaget SKB hävdar på sin hemsida att alla resultat är helt väntade och att de svåra korrosionsangreppen är orsakade av syrgas som stängts in i försöken. Detta menar MKG är en helt orimlig förklaring. Eftersom försöken innan de börjat värmas upp dränkts med syrgasfritt vatten från ett särskilt rör som tar vatten från det omgivande berget, har hela försöket, utom den lera som finns med, inte haft något syre i sig efter uppvärmningen börjat. Det har därmed funnits syrgasfritt vatten närmast alla kopparytor på röret och den syrgas som ursprungligen finns i leran har förbrukats på någon månad och har dessutom inte kunnat nå kopparröret utan att förbrukas av bakterier.

MKG anser att kärnavfallsbolaget omedelbart måste redovisa spårbara resultat av korrosionen på de mest uppvärmda delarna av kopparröret. Detta har föreningen och dess medlemsföreningar framfört under lång tid och det är en självklarhet i ett vetenskapligt arbete. Av särskilt intresse är även att mer i detalj redovisa den kraftiga korrosion som ägt rum på bottenplattorna som stått mot sand. Vattnet i sanden har med säkerhet varit syrgasfritt nästan ända från början och den omfattande korrosionen kan inte bortförklaras av kärnavfallsbolaget. Ett underligt fenomen som bolaget också måste förklara är varför den inre kopparytan på röret mitt på försöket är så opåverkad och blank, medans längst ner inne i röret är det väldigt mycket korrosion. Rörets insida har varit i kontakt med syre i luft men korrosionen verkar mycket lägre än den som ägt rum på rörets utsida som har varit i kontakt med syrgasfritt vatten.

Strålsäkerhetsmyndigheten SSM kommer nu att på allvar kunna påbörja sitt arbete med att kvalitetssäkra resultaten och har anlitat konsulter från den brittiska firman Galson Sciences för att ge stöd i arbetet. Eftersom rapporten har så allvarliga brister och det kan ställas så mycket frågor om rapporten behövs detta arbete verkligen. MKG menar att SSM redan nu borde se att kärnavfallsbolaget inte är seriöst intresserad av att redovisa korrosionsresultaten från de 20-åriga försökspaketen, vilket ger en tydlig signal att bolaget vet att kopparkapseln inte kommer att fungera som tänkt. Myndigheten bör som en viktig remissinstans till regeringen inför tillåtlighetsbeslutet om kärnbränsleförvaret vara beredd att nu ompröva sitt stöd för projektet.

Naturskyddsföreningen, Jordens vänner och MKG har i yttranden till regeringen påpekat att kopparkorrosionsstudierna från LOT-upptaget kan visa om koppar är ett lämpligt kapselmaterial för kärnbränsleförvaret eller inte. Läs mer om det senaste yttrandet i april i nyheten länkad nedan.

Länkar:

SKB:s andra rapport från LOT-upptaget med kopparkorrosionsresultat, 201001:

SKB TR-20-14 Corrosion of copper after 20 years exposure in the bentonite field tests LOT S2 and A3, september 2020 >>