Forskare lämnar SKB:s referensgrupp om syrgasfri kopparkorrosion

Två av de forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, som deltagit i kraftindustrins kärnavfallsbolag SKB:s referensgrupp om forskning om kopparkorrosion i en syrgasfri miljö har efter det senaste mötet lämnat gruppen i protest. Gruppens uppgift har bl.a. varit att följa ett forskningsprojekt om kopparkorrosion i rent syrgasfritt vatten som kärnavfallsbolaget initierat vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet. Nu planerar bolaget publicera resultaten från forskningen trots experimentella problem som lett till flera allvarliga felkällor. Eftersom felkällorna inte hanteras seröst i utkastet till rapport anser KTH-forskarna att de inte kan granska rapporten. När SKB har sagt att rapporten ska publiceras ändå har forskarna därför lämnat referensgruppen. De har dock sagt att de är öppna för att även fortsättningsvis stödja Uppsalaforskarna med synpunkter men inte inom den nuvarande formen. Uppdatering: Den 22 november lämnade även den tredje deltagaren från KTH, professor Christoffer Leygraf, gruppen. Se nedan.

Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har sedan våren 2010 på uppdrag av kärnavfallsbolaget SKB försökt upprepa ett experiment med kopparkorrosion i syrgasfritt vatten som tidigare utförts av forskare på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Kunskap om koppar rostar i syrgasfritt vatten är viktig ur säkerhetssynpunkt för det planerade slutförvaret enligt KBS-metoden, där det använda kärnbränslet ska förvaras i kopparkapslar i en syrgasfri miljö.

Kärnavfallsbolaget bildade redan från början en referensgrupp som bl.a. har följt Ångströmlaboratoriets forskning. Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, lämnade gruppen hösten 2012 eftersom man ansåg att gruppen inte fick den insyn i kopparkorrosionsforskningen som föreningen krävt ska offentliggöras som en del av kompletteringarna av slutförvarsansökan i den pågående miljöprövningen.

Försöken tog en lång stund att komma igång, men när de första resultaten redovisades kunde en produktion av vätgas uppmätas vilket verkade bekräfta KTH-forskarnas försök och ett liknande försök som genomförts vid Studsvik på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten. Eftersom det även producerades vätgas, om än lite mindre i ett försök utan koppar var det dock osäkert vad det var man såg.

I juni i år presenterades ett utkast till rapport från försöket. Innan den kom hade man under försökets gång upptäckt att försöksutrustningen hade läckt vätgas och att en glasbit inne i utrustningen hade varit av en kvalitet så att ämnen i glas lösts ut i vattnet och kanske även kontaminerat kopparytan. Dessutom har ytbehandlingen av kopparen i försöket varit annorlunda än i andra försök så att kopparbiten laddats med vätgas.

På det senaste mötet med referensgruppen i början av november redovisades det att när väl Uppsalaforskarna fått experimentutrustningen tät så kunde det uppmätas stora mängder vätgas i utrustningen. Detta skulle kunna förklara den mesta av vätgasproduktionen i försöket.

Trots att det uppmätts vätgas har det inte kunnat upptäckas någon korrosion på kopparytan. Men eftersom andra vätgaskällor i försöket och i kopparbiten kan hindra att den kopparkorrosionsprocess som ska undersökas alls kan ske så betyder det att inga slutsatser kan dras av försöket.

Trots det vill kärnavfallsbolaget publicera en rapport med resultaten. Ett utkast har presenterats för referensgruppen i juni där de felkällor som finns inte hanterats på ett konsekvent och vetenskapligt sätt. Dessutom är slutsatsen i sammanfattningen i rapportutkastet att ”korrosionshastigheten hos ren koppar i rent vatten är mycket låg, troligen mindre än 2 nm/år”. Med tanke på alla felkällor och hur de hanteras i rapporten är denna slutsats inte vetenskapligt grundad.

Trots protester från KTH-forskarna i referensgruppen ville kärnavfallsbolaget att de skulle granska utkastet enligt den procedur som utarbetas för referensgruppen. KTH-forskarna ansåg rapporten vara för ovetenskaplig vad gäller hanteringen av felkällor för att kunna granskas.

Den 17 oktober meddelade de två forskarna Gunnar Hultquist och Peter Szakálos från KTH att de lämnar referensgruppen. Kritiken som forskarna lämnar i samband med sin avgång är skarp. Forskarnas brev där de förklarar varför de lämnar gruppen finns nedan. Peter Szakàlos skriver i sitt brev:

”[Hanteringen av rapportärendet] är oacceptabelt enligt all vetenskaplig praxis och som KTH-forskare vare sig kan eller får vi medverka till en publicering av en rapport som är baserad på felaktiga grunder och med felaktiga slutsatser.”

Efter forskarna lämnat gruppen har det pågått en korrespondens mellan forskarna, SKB och Uppsalaforskarna. Där har MKG, SSM och Kärnavfallsrådet fått kopior. Utbytet av synpunkter finns nedan.

Efter att MKG lämnat referensgruppen har föreningen efter varje referensgruppsmöte ringt och pratat med olika deltagare för att få tal del av vad som avhandlats. Det har aldrig funnits några regler på vad som får diskuteras eller inte utanför gruppen, gruppen var tvärtom skapad för att ge största möjliga öppenhet. MKG har även via föreningen Milkas, som är en observatör i gruppen fått ta del av den korrespondens som skett inom gruppen.

Eftersom MKG anser att det är viktigt för förståelsen av kontroversen publicerar föreningen nedan det rapportutkast som varit föremål för kontroversen, ”SKB R-13-31 Koppars korrosion i ultrarent vatten”.

I och med att forskarkontroversen idag, den 8 november blivit en riksangelägenhet i och med att Vetenskapsradion uppmärksammat frågan, lägger MKG ut denna nyhet. Länkar till vetenskapsradions inslag finns nedan.

Uppdatering: Vetenskapsradion har följt upp frågan med ett inslag den 15 november, Länk nedan.

Uppdatering: Det har funnits tre KTH-forskare med i referensgruppen. Den 22 november, dagen efter Kärnavfallsrådets seminarium om barriärfrågor, lämnade även den tredje forskaren, professorn i korrosionslära Christofer Leygraf gruppen. Hans avskedsbrev som MKG fått ta del av via Milkas, finns nedan.

Länkar:

Brev till SKB från Gunnar Hultqvist, KTH, 131017 >>

Brev till SKB från Peter Szakálos, KTH, 131017 >>

Brev till SKB från Christofer Leygraf, KTH, 131122 >>

Svarsbrev från SKB:s forskningschef Peter Wikberg, 131020 >>

Svarsbrev från Peter Szakálos till SKB, KTH 131022 >>

Brev från Uppsalaforskarna till Szakálos och Hultquist 131029 >>

Svars från Peter Szakálos till referensgruppen angående Uppsalaforskarnas brev 131029 >>

Utkastet till rapporten ”SKB R-13-31 Koppars korrosion i ultrarent vatten” >>

Inslag i Vetenskapsradions nyheter 131108 >>

Längre inslag i Vetenskapsradions veckomagasin 131108 >>

Uppföljning av frågan i Vetenskapsradions veckomagasin 131115 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om att MKG lämnar referensgruppen 121012 >>

Nyhet på MKG:s hemsida om referensgruppsmöten (länk till senaste mötet där även länkar finns till tidigare möten) >>

Om kopparkorrosion på MKG:s hemsida >>
 

 

Om kärnbränsleförvaret och SFR 2

I MKG:s portaler om kärnbränsleförvaret och SFR 2 finns information om aktuella händelser, möjlighet att följa regeringens, myndighetens och domstolens arbete, ladda ner handlingar m.m. I och med att MKG:s kansli lagts ner i slutet av 2024 är det möjligt att informationen inte längre är aktuell.

 

Prövningen om kärnbränsleförvaret pågår i domstol 

Regeringen gav den 27 januari 2022 tillåtlighet/tillstånd till ansökan om ett kärnbränsleförvarssystem. Naturskyddsföreningen m.fl. skickade den 27 april 2022 in en begäran om rättsprövning av regeringens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) och kompletterade den 27 januari 2023 och den 8 maj 2023. Den 11 maj godkände HFD regeringens beslut. Kärnavfallsbolaget SKB skickade den 30 juni 2023 in ett underlag till mark- och miljödomstolens med begäran om tillstånd med villkor för kärnbränsleförvaret och inkapslingsanläggningen. Domstolen har remissat underlaget och skriftväxling pågår. Huvudförhandlingen planeras till september 2024. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fortsätter att hantera ansökan i en stegvis prövning enligt kärntekniklagen där nästa steg är att kärnavfallsbolaget SKB skickar in en ny säkerhetsanalys PSAR som ska godkännas innan byggstart kan ske.

Läs mer >> 

 

Prövningen om SFR 2 pågår hos SSM 

Regeringen godkände utbyggnaden av SFR 2 den 22 december 2021. Den 21 december 2022 gav mark- och miljödomstolen tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Uppsala län överklagade domstolens beslut om villkor till miljööverdomstolen och fick delvis rätt. Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, fortsätter att hantera ansökan i en stegvis prövning enligt kärntekniklagen där det första steget för att bolaget ska få börja bygga är att en inlämnad ny säkerhetsanalys PSAR godkänns.

Läs mer >> 

Nyheter

Kalendarium

Inga aktuella händelser.

Till kalenderhistoriken

Prenumerera på MKG:S RSS

Prenumerera på MKB: nyhetsbrev